Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer i slutet av livet vid de allra flesta hjärtsjukdomarna. Symtom som andnöd skapar ångest och lidande för patienten vilket ställer krav på sjuksköterskan att hitta lindrande omvårdnadsåtgärder. Som teoretisk referensram valdes Kari Martinsens omvårdnadsteori som inriktar sig på de svagaste med stort behov av omsorg och hjälp med omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av god omvårdnad till patienter med hjärtsvikt i sent palliativt skede.   Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk forskningsmetod.  Resultat: Sjuksköterskors uppfattningar om god omvårdnad är att lindra symtom med hjälp av läkemedel, genom att utföra omvårdnadshandlingar samt att ge omsorg genom mänsklig närvaro. Information till och från patienten och anhöriga var viktigt för en god vård. Sjuksköterskor visade en vilja att ge den bästa vården och arbeta tillsammans i team med en helhetssyn för patienten. Hinder för den goda omvårdnaden var brist på mänsklig närvaro, tid och kunskap hos omvårdnadspersonal om sjukdomens symtom. Slutsats: En organisation som gör det möjligt för sjuksköterskan att vara mer närvarande hos patienten lindrar symtom och ger ett mindre lidande. Utbildning av dem som utför omvårdnad ger kunskap och en större förståelse för patienten. / Background: Heart failure is a common disease that occurs at the end of life in most heart diseases. Symptoms such as shortness of breath create anxiety and suffering for the patient, which requires the nurse to find relieving nursing actions. The theoretical framework was the nursing theory of Kari Martinsen that focus on the weakest with a great need of care and help with nursing. Purpose: To describe nurses' perceptions of good care to patients with heart failure in late palliative stages. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with phenomenographic research method. Result: Nurses' beliefs about good nursing are to alleviate symptoms with the help of drugs, to perform nursing actions and to provide care through human presence. Information to and from the patient and relatives was important for good care. Nurses showed a willingness to provide the best care and work together in teams with a holistic view of the patient. Obstacles to the good nursing care were lack of human presence, time and knowledge of nursing staff about the symptoms of the disease. Conclusion: An organization that allows the nurse to be more present at the patient relieves symptoms and gives less suffering. Education of those who perform nursing provides knowledge and a greater understanding of the patient.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I en åldrande befolkning ökar prevalensen av hjärtsvikt. När det kommer till behandling av sjukdomen läggs mycket ansvar på patienten när det gäller symtomlindring. Strategier för att kunna kontrollera symtomen kan innebära en omfattande livsstilsförändring, vilket i sin tur kan skapa en mängd olika känslor för patienten.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En deskriptiv, systematisk litteraturstudie genomfördes. Tolv kvalitativa artiklar användes, och materialet analyserades genom kodning och teman. Databasen som användes var PubMed. Den teoretiska referensramen som tillämpades var livsvärldsperspektivet.    Resultat: Tre kategorier med tolv underkategorier identifierades. Patienter upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet, både fysiska och emotionella. Andnöd och trötthet var en central fysisk upplevelse. Ensamhet, isolering och förändrade roller inom familjen rapporterades. Upplevelser av skuld, skam och känslan av att utgöra en börda gentemot familjen framkom. Vidare rapporterades olika former av anpassning till ett nytt liv, som till exempel förändringar i kost, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Positiv attityd och spiritualitet visades vara strategier för att hantera sitt tillstånd. Sjukhuset upplevdes vara den säkraste platsen för rehabilitering och hantering av symtom. Vidare framkom dock upplevelser av brister inom sjukvården gällande empati, kontinuitet och förmedlande av information. Familj och vänner upplevdes vara en viktig resurs gällande fysiskt och emotionellt stöd samt motivation.  Slutsats: Patienter med hjärtsvikt upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet relaterat till sjukdomen, brister inom sjukvården samt behov av stöd. Sjukvården behöver ta dessa upplevelser i beaktande i mötet med patienten för att kunna individanpassa omvårdnad och egenvårdsrekommendationer. Vidare kan detta ge ett ökat oberoende och därmed en ökad livskvalitet för patienten. / ABSTRACT Background: In an ageing population the prevalence of heart failure is rising. When it comes to treating the disease, a lot of responsibility lies with the patient in terms of symptom management. Strategies to control symptoms may mean a significant change of life style which in turn can cause a range of emotions.  Objective: The objective for this study was to describe the experience of patients living with heart failure.  Methods: A descriptive systematic literature review was conducted. Twelve qualitative studies were used, and the material was analyzed by making codes and themes. The database that was used was PubMed. The theoretical framework that guided this study was theperspective of life world. Results: Three categories with twelve subcategories were identified. Patients experienced different types of limitations in their daily life, both physical and emotional. Central physical experiences were breathlessness and fatigue. Loneliness, isolation and changing roles within the family was also reported. Experiences of guilt, shame and a sense of being a burden towards the family emerged. Furthermore, various forms of adaptation were reported, such as changes in diet, alcohol consumption and physical activity. Positive attitude and spirituality proved to be strategies used to cope with the condition. The hospital was considered the safest place for rehabilitation and management of symptoms. Moreover, the hospital environment proved to lack in empathy, continuity and in conveying information. Family and friends were important resources regarding both physical and emotional support and motivation. Conclusions: Heart failure patients experience different types of limitations related to the disease in their daily life, shortcomings in health care, and need of support. The health care system needs to take these experiences into consideration when meeting the patient in order to personalize the care and self-care recommendations to increase independency and with that increase overall life quality for the patient.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder. Vid hjärtsvikt har hjärtat en nedsatt förmåga att pumpa ut tillräcklig mängd blod till kroppen. Prognosen för personer med hjärtsvikt är förenad med hög morbiditet och mortalitet.  Syfte: Syftet var att beskriva personer med hjärtsvikt och deras upplevelse av dagligt liv.  Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. 15 kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Tre huvudteman och sex subteman utformades. Dagligt liv med hjärtsvikt innebär en förändrad kropp med fysiska symtom som även påverkar mentalt vilket skapar begränsningar i vardagen. Livet ställs inför utmaningar där behov av kunskap och olika former av stöd är betydande för att kunna acceptera och fortsätta leva sitt liv trots sjukdom.  Slutsats: Dagligt liv med hjärtsvikt är komplext och innebär en förändrad vardag. Kunskap har en avgörande del i hanteringen av sin situation och behöver individanpassas. Som sjuksköterska är det viktigt att se till personens behov och förutsättningar för att främja delaktighet. Att vara delaktig i sin vård bidrar till ökad kunskap och medvetenhet kring diagnosen. Detta underlättas om sjuksköterskan tillämpar personcentrerad vård. / Background: Heart failure is a chronic disease that is more common with increasing age. Heart failure means that the heart has a reduced ability to pump out enough blood to the body. The prognosis for persons with heart failure is associated with high morbidity and mortality. Aim: To describe people´s experience of daily life with heart failure.   Methods: Literature review with an inductive approach. 15 qualitative articles were analyzed according to Friberg’s five-step model.   Results: Three main themes and six sub themes were found. The daily life with heart failure means a changed body with physical symptoms that also affect mentally which creates limitations in everyday life. They experience challenges where the need for knowledge and various forms of support are significant in order to be able to accept and continue living their lives despite illness. Conclusions: The daily life with heart failure is complex and contributes to changes in everyday life. Knowledge has an important part in managing their situation and needs individual adaption. As a nurse, it’s important to ensure the person's needs and ability to encourage participation. Being involved in their own care contributes to increased knowledge and awareness of the diagnosis. This is possible if the nurse applies person-centered care.

Background: Heart failure is a chronic disease, when a person is diseased, this also affects family, friends and the network around the person. Heart failure varies greatly related to day shape. Difficulties for families to understand the disease and its course of action are described. Experience with relatives highlights basic factors that can help to manage when a loved one is suffering from heart failure. Furthermore, related persons, patients and health care personnel are described, which together form a care team. Aim: To describe the patient experiences of living with heart failure. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The result describes two themes and four sub-themes that treat patients' experiences of needs such as support and knowledge about the disease. Furthermore, consequences of the disease are described, such as limited autonomy and concern for changes in the future. It emerged that symptoms affect patients in everyday life and that knowledge is an important factor in being able to conduct self-care in the disease. Inadequate self-care increases the risk of symptoms which impair the disease and reduce the quality of life. Conclusion: People with heart failure experience suffering both mentally and physically. Relatives support and commitment play an important role in patients' vitality, this promotes self-care and daily routines can be carried out. Nursing staff play a major role in the disease process when the need for support and knowledge about the disease is desired. Key Words: Needs, Heart failure, Experiences, Systematic literature study, Qualitative / Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom, då en person drabbas påverkar detta även familj, vänner och nätverket runt omkring den insjuknade. Hjärtsvikt varierar kraftigt relaterat till dagsformen. Svårigheter för familjer att förstå sjukdomen och dess förlopp beskrivs. Erfarenheter hos anhöriga belyser grundläggande faktorer vilka kan vara behjälpliga för att hantera situationer när en närstående drabbas av hjärtsvikt. Vidare beskrivs närstående, patient och vårdpersonal vilka figurerar tillsammans som ett vårdteam. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet beskriver två teman och fyra subteman vilka behandlar patienters upplevelser av behov såsom stöd och kunskap kring sjukdomen. Vidare beskrivs konsekvenser av sjukdomen såsom begränsad autonomi och oro för förändringar i framtiden. Det framkom att symtom påverkar patienter i vardagen samt att kunskap utgör en viktig faktor för att kunna bedriva egenvård i sjukdomen. Undermålig egenvård ökar risker för symtom vilka försämrar sjukdomen och minskar livskvalitén. Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplever lidande både psykiskt och fysiskt. Närståendes stöd och engagemang har en betydelsefull roll för patienters livskraft, detta främjar egenvård och dagliga rutiner går att utföra. Vårdpersonal spelar en stor roll i sjukdomsprocessen då behovet av stöd och kunskap kring sjukdomen önskas.   Nyckelord: Behov, Hjärtsvikt, Kvalitativ, Systematisk litteraturstudie, Upplevelse

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig förekommande sjukdom, framförallt bland äldre. Sjukdomen klassificeras utifrån New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA) och kan behandlas via ett flertal olika behandlingsregimer. Personcentrerad vård är av vikt för att skapa en förutsättning för en god vård och framhäva individens värde. Sjuksköterskor och anhöriga utgör en viktig del i vården av personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva hur personer över 18 år erfar att leva med sjukdomen hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Personer upplever att hjärtsvikt leder till svåra symptom som dyspné och fatigue. Dyspné är i många fall svårt att härleda till hjärtsvikt och är en källa till oro och ångest. Fatigue upplevs som fysisk trötthet som leder till en känsla av hopplöshet. Fatigue erfars leda till att omgivningen missförstår personers fysiska kapacitet. Hjärtsvikt upplevs också leda till fysiska begräsningar som påverkar dagliga aktiviteter och livsstilsaktiviteter. Vilket leder till en känsla av begränsning, dålig självbild, nedsatt livskvalité och ensamhet. Konklusion: Hjärtsvikt påverkar personer på flertalet olika plan. Personer upplever att hjärtsvikt leder till svåra symptom i form av dyspné och fatigue. Sjukdomen begränsar även deras liv i förhållande till dagliga aktiviteter samt livsstilsaktiviteter. / Background: Heart failure is a common illness, especially among elderly people. The illness is classified using the New York Heart Association Functional Classification (NYHA) and is treated using a variety of different treatment regimes. Person centered care is important to facilitate high standard care and promote the intrinsic value of the individual. Nurses and relatives play an important role in caring for people with heart failure. Aim: To describe how people over 18 years of age experience living with heart failure. Method: A review of the literature based on 15 scientific articles. Results: People experience fatigue and breathlessness as the most prominent symptoms. Breathlessness is in many cases initially difficult to attribute to heart failure and is a source of anxiety. Fatigue is experienced as a physical tiredness that leads to feelings of hopelessness. People feel misunderstood by people around them on how much fatigue affects their daily lives. Heart failure leads to physical limitations and affects daily activities negatively. This leads to feelings of limitations, poor self-image, reduced quality of live and loneliness. Conclusion: Heart failure affects people on many different levels. People experience breathlessness and fatigue to be the more difficult symptoms of heart failure and it being limiting on daily activities.

Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stärker hjärtats funktion och har en god effekt för patienter med hjärtsvikt. Sjukdomen innebär oförutsägbara symtom som kan leda till begränsningar och förändringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förändrade livssituationen kan vara till hjälp för sjuksköterskan i omvårdnaden. Syftet är att belysa hur patienter med hjärtsvikt erfar fysisk aktivitet. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras i fyra huvudteman. En förlust av kontroll, Att leva med en opålitlig kropp, Att finna stöd i gemenskapen med andra och Att finna sin väg mot hälsa och välbefinnande. Resultatet stärker att fysisk aktivitet bidrar till en förbättrad livskvalité. Patienter uttrycker att oro och rädsla begränsar utövandet av fysisk aktivitet. En insikt i träningens positiva effekter skapar en vilja att fortsätta vara fysisk aktiv. Gemenskap, trygghet och en inre drivkraft utgör resurser vilka främjar en hälsosammare livsstil och förknippas med välbefinnande hos patienterna med hjärtsvikt. I diskussionen framkommer sjuksköterskans stödjande roll i omvårdnaden i riktning mot ett aktivare liv. Patienter måste ses utifrån sitt sammanhang. Genom att främja patientens resurser i form av intressen och motivation kan känslor av oro och rädsla övervinnas. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kronisk hjärtsvikt är en allvarlig hjärtsjukdom som drabbar fler och fler människor. De svåra symtom som uppstår vid kronisk hjärtsvikt gör att dessa patienter behöver stöd. Speciellt då många av dem får vård i hemsjukvård eller/och primärvård. Begreppet stöd har ingen klar definition i vården utan något som ofta uttrycks, förmodligen med olika innebörd. Tidigare forskning har visat att stöd fås genom relationen till andra betydelsefulla människor i ens närhet. Distriktsköterskor har ett ansvar att skapa en god vårdrelation vilket är viktigt för att patienten ska uppnå hälsa. Det finns därför ett behov av att få en samlad bild över det stöd som dessa patienter erfar av distriktssköterskor/sjuksköterskor (dsk/ssk).Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med kronisk hjärtsvikt erfar stöd av distriktsköterskor/sjuksköterskor. Litteraturstudien gjordes på åtta artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom hur stöd och icke-stöd erfors. Två teman, trygghet och otrygghet samt sex kategorier bildades. Stöd upplevdes när patienter fick information och kunskap om deras tillstånd, vilket kunde bidra till att de själva tog ansvar för livssituationen. Vidare upplevdes stöd då dsk/ssk upplevdes kompetenta, när patienterna kände att de blev omhändertagna på ett professionellt sätt, samt när dsk/ssk lät patienterna vara delaktiga och de blev behandlade som individer.Icke-stöd upplevdes då patienterna kände sig utanför, men även då de upplevde dsk/ssk som inkompetenta och att de måste övervaka sin egen vård då de inte litade på dsk/ssk. När dsk/ssk behandlade patienterna som ett objekt upplevdes vården som om den skedde helt på dsk/ssk villkor och patienterna beskrev då att det upplevdes som icke-stöd. Då tidigare studier har visat att begreppet stöd i vården inte är klarlagt är det viktigt att detta begrepp utreds. Det skulle vara värdefullt om fler kvalitativa studier gjordes för att ta reda på hur stöd upplevs. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Hjärtsvikt är en vanlig, ofta kronisk, sjukdom som påverkar cirkulationen i kroppen beroende på att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är andfåddhet, kraftlöshet och trötthet. Patienter med hjärtsvikt behöver ha en god kunskap om sin sjukdomsbild, då hjärtsvikt kräver att patienten gör vissa anpassningar i det dagliga livet. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha en förståelse för hur patienter med hjärtsvikt kan uppleva sin sjukdomssituation, för att på bästa sätt kunna möta och stödja patienten i dennes situation. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Elva kvalitativa artiklar analyserades genom att de meningsbärande enheter som framträdde sorterades efter likheter och skillnader som skapade tre teman. Resultatet visar att patienter med hjärtsvikt upplever förändrad självbild genom att kroppen sätter gränser för aktiviteter i det dagliga livet, förändrad social situation, då patienten upplever sig som beroende av andra, samt hopp om framtiden genom att patienten kan se sina resurser. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Det beräknas att en till fyra procent av befolkningen i västvärlden har kronisk hjärtsvikt och att var tjugonde inläggning på medicinsk vårdavdelning beror på hjärtsvikt. Behandlingsregimen är noggrann och inkluderar både farmakologisk och icke farmakologisk behandling. Symtom vid hjärtsvikt är ödem, andnöd i vila och trötthet. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt ofta är omedvetna om att de har hjärtsvikt och inte vet varför de tar läkemedel för detta. De har också svårt för att förstå och att följa de egenvårdsråd som rekommenderas av hälso- och sjukvårdspersonal. Föreliggande arbete är en litteraturstudie vars syfte är att beskriva hur den vuxne patienten med kronisk hjärtsvikt upplever sitt liv. Det teoretiska perspektivet som har använts är livsvärldsteoretiskt patientperspektiv. Ett patientperspektiv möjliggör en vård där patientens behov står i fokus. Begreppen livsvärld, lidande-välbefinnande och vårdrelation tydliggör och möjliggör vård ur patientens perspektiv. Kvalitativ innehållsanalys har använts som metod.Resultatet visar att patienternas upplevelse av kronisk hjärtsvikt var att livet förändrades. Många patienter kände sig oviktiga, utelämnade och hade svårt för att anpassa sig till de förändringar hjärtsvikten orsakade. Deras upplevelse av sina liv var relaterade till en osäker framtid och oviss vård. Många av patienterna beskriver ett sjukdomslidande som inte lindras och ytterligare lidande som är orsakad av vården. De patienter som upplever en inre styrka och förmåga att hantera sin sjukdom och sitt liv har ett fortsatt välbefinnande. Resultatet presenteras som två teman; Att leva i en främmande och oförståelig värld och Att leva i den rådande situationen. Att leva i en främmande och oförståelig värld baseras på fyra kategorier vilka är Utanförskap, Tvetydighet, Otillräcklighet, och Ovisshet. Ovanstående kategorier förutom ovisshet presenteras med underkategorier. Tema att leva i den rådande situationen baseras på kategorierna Trygghet och Styrka. Trygghet presenteras med två underkategorier. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Två teman och fyra subteman skapades utifrån en analys av elva kvalitativa artiklar. Resultatet visar att livsvärlden förändrades och medförde påverkan på det aktiva och sociala livet. Även kropp och identitet påverkades vilket medförde tankar kring hopp och hopplöshet om framtiden. Det visar också att sjukdomen ökar behovet av hjälp och stöd vilket kan utgöra en trygghet men samtidigt en påminnelse av nedsatt självständighet. Behovet av information och vägledning är i allmänhet stort för att kunna handskas med sin sjukdom. I diskussionen framkom vikten av individanpassad information för att främja delaktighet och god egenvård. Närstående borde också få kunskaper kring sjukdomen vilket möjliggör ett optimalt stöd för patienten. Vikten av att behålla livsstil och sociala nätverk betonades i diskussionen vilket främjar livskvalitet och kontroll över situationen. Mer fokus på den enskilda personen behövs för att en effektiv och kvalitetsmässig vård ska uppnås. / Program: Sjuksköterskeutbildning