Bakgrund   Hjärtsvikt är ett allvarligt medicinskt tillstånd som påverkar miljontals människor över hela världen. Det är inte bara en sjukdom i sig själv, utan snarare ett komplex syndrom som uppstår när hjärtats pumpförmåga är nedsatt, vilket leder till otillräcklig blodcirkulation till kroppens vävnader. Symtomen på hjärtsvikt är varierande och inkluderar tryck över bröstet, andfåddhet, trötthet och ödem. Egenvård spelar en avgörande roll i hanteringen av kronisk hjärtsvikt. Genom att ge patienter kunskap och verktyg att ta hand om sig själva kan deras livskvalitet förbättras och risken för sjukhusinläggningar minskas. Dorothea Orem teori om egenvård ger en ram för att förstå patientens roll i sin egna vård och betonar vikten av att anpassa vården efter patientens individuella behov och förmågor. Syfte Att belysa patienters upplevelser av egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed genom olika sökkombinationer. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet analyserades med integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Den första huvudkategorin “En utmanande upplevelse” inkluderar underkategorierna “Emotionella reaktioner” “Att hantera symtom” och “Egenvårdsstrategier”. Den andra huvudkategorin “Upprätthålla egen hälsa” omfattar underkategorierna “Sociala stödets roll” och “Informationsbehov”. Resultatet från litteraturöversikten visade att patienter med hjärtsvikt står inför betydande utmaningar i sin egenvård, där en av de mest framträdande aspekterna var hanterandet av symtomen och den emotionella påverkan. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att upplevelsen av egenvård vid hjärtsvikt är en utmaning som kräver anpassning till en ny livssituation. Utförandet av egenvård kan väcka starka emotionella reaktioner hos den enskilde. Genom att förstå hur dessa patienter påverkas av sin sjukdom, kan sjuksköterskan på ett professionellt sätt möta individens behov. / Background Heart failure is a serious medical condition that affects millions of people worldwide. It is not merely a disease in itself but rather a complex syndrome that occurs when the heart's pumping capacity is impaired, leading to insufficient blood circulation to the body's tissues. The symptoms of heart failure vary and include chest pressure, shortness of breath, fatigue, and edema. Self-care plays a crucial role in the management of chronic heart failure. By providing patients with the knowledge and tools to care for themselves, their quality of life can be improved, and the risk of hospital admissions can be reduced. Dorothea Orem's theory of self-care offers a framework for understanding the patient's role in their own care and emphasizes the importance of tailoring care to the patient's individual needs and capabilities Aim To describe patients' experience of self-care in chronic heart failure. Method A non-systematic literature review based on 13 scientific articles with qualitative approaches, retrieved from the databases CINAHL and PubMed through different search combinations. The articles have been quality-checked based on Sophiahemmet University's assessment tool for scientific classification and quality, and the results were analyzed with integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories and five subcategories. The first main category “A challenging experience” includes the subcategories “Emotional reactions”, “To manage symptoms” and “Self-care strategies”. The second main category "Maintaining one's own health" includes the subcategories "The role of social support" and "Information needs”. The results from the literature review showed that patients with heart failure face significant challenges in their self-care, where one of the most prominent aspects was managing the symptoms and the emotional impact. Conclusions This literature review shows that the experience of self-care in heart failure is a challenge that requires adaptation to a new life situation. The performance of self-care can arouse strong emotional reactions in the individual. By understanding how these patients are affected by their illness, nurses can meet the individual's needs in a professional manner.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov. Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet. / Background: Heart failure is a common and serious condition with high mortality rate, morbidity and impaired quality of life. It is estimated that about a quarter of a million Swedish people have chronic heart failure. The creation of a specialist nurse-led heart failure clinic with medical assistance has improved the treatment of patients with heart failure. Aim: The aim of this study was to examine patients’ perceptions of the factors that are important in the care on specialist nurse-led heart failure clinics. Method: Interviews with semi- structured questions were used. A qualitative manifest content analysis was used to analyze the material found during the interviews. The informants were selected through a strategic selection. Results: The result showed that a functional relationship between patient and specially trained nurses at the heart failure clinic, and sufficient information to manage their own care, was of the most importance to the patients. A good healthcare relationship are described by the patients as containing continuity, trust to the nurse, friendly treatment, cooperation’s with healthcare staff and availability as needed. Conclusion: The care of a specialist nurse-led heart failure clinics are important for patient safety. It seems important to know whom heart failure patients should contact if necessary help and support to deal with their situation. To have the ability to contact a nurse when needed was very meaningful. The informants found the information on how to handling their own care as important and as a support in their daily life.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande kronisk sjukdom, som ökar runt om i världen i takt med att befolkningen blir äldre. Personen som drabbas måste lära sig att leva med och hantera sjukdomen, då det dagliga livet kommer att påverkas. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Data samlades in via Medline och CINAHL samt sekundärsökning. Dataanalys utfördes enligt Fribergs metod.  Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt; ett förändrat liv, känna trygghet och stöd, begränsningar i vardagslivet, osäker framtid och att vara beroende av vård.  Slutsats: Personer som lever med hjärtsvikt får en förändrad livssituation som påverkar dem fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att personerna känner trygghet i sin vardag krävs för hantering av sjukdomen.  Kliniska implikationer: Sjuksköterskan ska informera och vägleda personen i sin sjukdom, samt hjälpa personen att hitta resurser för att klara av vardagen och sin livssituation. / Background: Heart failure is a common chronic disease, increasing around the world as the population gets older. The person who is affected must learn to live with and manage the disease, since the daily life will be affected.  Aim: To describe persons’ experiences of living with heart failure. Method: A literature study based on 12 scientific qualitative articles. Medline, CINAHL and secondary search was used to collect data. Fribergs analyze method was used to analyze the data.  Results: The analysis resulted in five categories that describe persons’ experiences of living with heart failure; a changed life, feeling secure and supported, limitations in daily life, uncertain future and being dependent on care. Conclusion: People living with heart failure have a changed life situation that affects them physically, mentally, socially and existentially. For these people to feel secure in their daily life it is required of them to cope with the disease. Clinical implications: The nurse must inform and guide the person in their illness, help the person find resources to cope with everyday life and their life situation.

Personer med hjärtsvikt behöver enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård få individanpassad som är effektiv, jämlik, patientsäker, kunskapsbaserad och tillgänglig. De är i behov av information om behandling, symtom och förebyggande åtgärder. Syftet med studien var att undersöka vilka komponenter som sjuksköterskor vid en sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning kan använda för att bedriva evidensbaserad vård. I den systematiska litteraturstudien granskades 21 artiklar där två komponenter framkom, utbildning och e-hälsa, där utbildning var den viktigaste komponenten. Som stöd till komponenterna påvisades ett flertal redskap i artiklarna såsom telefonuppföljning, hembesök, grupputbildning, telemonitorering, dagbok, skriftlig information/bok och video/ dataprogram. När komponenterna och redskapen användes av sjuksköterskor sågs nyttan med hjärtsviktsmottagning med signifikant eller bättre resultat för egenvård, livskvalitet, kostnader, nyttjande av vård samt mortalitet. / People with heart failure should according to Swedish national guidelines for heart care get personalized care that is efficient, equitable, patient safety, knowledgeable and accessible. They should receive information about treatment, symptoms and prevention. The purpose of this study was to explore components that nurses at an office nursing heart failure clinic can use to conduct evidence-based care. This systematic literature study reviewed 21 articles in which two components emerged, education and e-support, where education was the most important component. To maintain the components, several tools were found in the articles, these were; telephone follow-up, home visits, group education, telemonitoring, diary, written information/book and video/computer programs. When the components and tools was used together by nurses at nursing office heart failure clinics, significantly or better results were found for self-care, quality of life, costs, utilization of care and mortality.

Bakgrund: Hjärtsvikt medför en förkortad överlevnad där andfåddhet och trötthet är de vanligaste symtomen.  Distriktssköterskan arbetar utifrån en helhetssyn som respekterar patientens autonomi, integritet och att patienten ska vara delaktig i sin vård för att skapa förutsättningar för egenvård. Syftet var att beskriva vad som kunde påverka egenvården för patienter med diagnosen hjärtsvikt. Metod: Den metod som användes var metasyntes. De tolv inkluderade artiklarna granskades och teman och kategorier bildades. Resultat: Fem nyckelteman sammanställdes; viktigt att få tidig hjälp för att känna igen symtom och förebygga med egenvård, informationen har betydelse för egenvården, bemötande och kommunikation emellan vårdgivare och patient har betydelse för följsamheten vid egenvård, medverkan/engagemang stärker egenvården hos patienten samt depression ett hinder för egenvård. Patienter önskade ökade kunskaper och stöd, som stärkt och hjälpte deras förmåga till att övervinna hinder i egenvården. Slutsats: Kommunikation, tid och engagemang är faktorer som ökade välbefinnandet och livskvalitet hos patienter med diagnosen hjärtsvikt, dessa faktorer bör distriktssköterskan ta med sig i sin fortsatta yrkesutövning. / Background:  Heart failure results in a shortened survival where breathlessness and fatigue are the most common symptoms. District nurses work from a holistic approach that respects patient's autonomy, integrity and wish involvement from patients in order to create conditions for self-care. The aim of this study was to describe the experience and what can affect self-care for patients diagnosed with heart failure. Method: The method used was a metasynthesis. The twelve inculded articles were reviewed and themes and categories was formed. Results: Five key themes were created and presented as:  Important to get early help to recognize the symptoms and prevent with self-care, information has significance for self-care, treatment and communication between healthcare provider and patient is important for compliance in self-care, involvement / commitment strengthens the self-care of the patient and the depression is a barrier to self-care. Patients desired to have more knowledge and support to strengthen their capacity in order to help them to overcome obstacles in their self-care. Conclusion: Communication, time and commitment are factors that increase the well-being and quality of life in patients diagnosed with heart failure, these factors should be the district nurse bring in its continued occupation.

Hjärtvikt är en vanligt förekommande kronisk sjukdom i Sverige som ger symtomen trötthet, andfåddhet och ben svullnader. Personers förmåga att utöva en god egenvård är en mycket viktig del, och kan öka livskvalitén och överlevnaden vid hjärtsvikt. Litteraturgenomgången tyder på att det hos vissa personer med hjärtsvikt finns en bristande förmåga att utöva egenvård. Syfte: Att beskriva och identifiera vilka faktorer som påverkar personers egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes. Totalt 10 studier granskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Ur granskningen och analysen kom fem subteman fram som sedan delades in i två huvudteman. Huvudteman blev sociala faktorer och hälsofaktorer. Resultatets underteman blev miljöfaktorer, erfarenhet och kunskap, relationer och stöd, emotionella uttryck samt fysiologiska faktorer. Några av de faktorer som redovisades i resultatets olika underteman var ålder, tillgänglighet, nedstämdhet och bristfällig kunskap, de faktorerna påverkade egenvården hos personer. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om att olika faktorer kan ha olika betydelse för personens egenvårds hantering, vikten av personcentrerad omvårdnad är tydlig Nyckelord: hjärtsvikt, omvårdnad, egenvård, egenvårdshantering / Heart failure is a common chronic disease occurring in Sweden. Symptom that can arise is fatigue, shortness of breath and edema. The ability to practice a good self-care is a really important part and can increase the quality of life and the survival with heart failure. A review of previous studies suggests that some person’s with heart failure have a lacking ability to practice an adequate self-care. Purpose: The purpose of the study is to describe and identify the factors that influence a person’s self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach was carried out. A total of 10 studies was reviewed and analyzed with the use of the five step-model created by Friberg. Result: Out of the survey and the analysis, five subthemes were found which later were divided into two themes. The themes that were created were social factors, and health factors. The subthemes of the result were factors in the environment, experience and knowledge, relations and support, emotional expression and physiological factors. Some of the factors that will be found in the subthemes are, age, availability, depression and lack of knowledge, which was factors that gave an impact to the self-care of a person. Conclusion: It is important as a nurse to be aware of the fact that different factors could have various meanings for a person’s self-care management, the importance of person-centered-care is very clear. Keywords: heart failure, self-care, nursing, self-care management

Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom samt en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning. Hjärtsvikt bidrar till en försämrad hälsa och livskvalitet. Egenvårdsåtgärder har en betydande roll för att främja patientens hälsa samt för att förebygga försämring av tillståndet. Brister i egenvård hos patienten beror till stor del på okunskap om hjärtsvikt och egenvårdsåtgärder. Syfte: Att beskriva vilka effekter patientutbildning har på egenvård och livskvalité hos patienter med hjärtsvikt, syftet var även att beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed har inkluderats för att kunna svara på syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under 6 kategorier. Resultat: Patientutbildning har visat sig ha positiva effekter både på egenvård och livskvalité. Det kunde ses förbättringar gällande medicinhantering, följsamhet vid medicinering och andra egenvårdsåtgärder så som att följa salt- och vätskerestriktioner, flertalet av patienterna var även mer positiva till livsstilsförändringar. När det kom till livskvalité förbättrades det fysiska, psykiska och sociala måendet, det kunde i en studie kopplas till att patienterna upplevde en större kontroll över sin situation. Den datainsamlingsmetod som var mest förekommande i de ingående artiklarna var enkäter och frågeformulär. Slutsats:Patientutbildning har visat sig ha goda effekter på livskvalité och egenvård. Olika typer av insatser kan påverka livskvalité och egenvård på olika sätt. Kunskapen om hjärtsvikt ökar vid patientutbildning vilket kan påverka inställning och motivation hos patienter med hjärtsvikt, det innebär bättre förutsättningar vid medicinering samt egenvårdsinsatser vilket leder till en bättre hälsa och en ökad livskvalité. / Background: Heart failure is a serious and common disease and one of the most common causes of hospitalization. Heart failure contributes to a deteriorating health and quality of life. Self-care measures will contribute a large and significant role in promoting the health of the patient and to prevent worsening of the condition. The shortcomings in self-care of the patient depend largely on the lack of knowledge in heart failure and the self-care process. Aim: To describe the effects of patient education on self-care and quality of life in patients with heart failure, the aim was also to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study of 12 scientific articles from the database PubMed has been included in order to respond to aim and questions. The articles results and methods have been analyzed and compiled under 6 categories. Result: Patient education has been shown to have positive effects both in terms of self-care and quality of life. Improvements could be seen regarding medication management, compliance in medication and other self-care measures so as to comply with salt and fluid restriction. The majority of patients were also more positive about lifestyle changes. When it came to quality of life, improvements could be seen in the physical, mental and social well-being. It could, in one study, be linked to the patients experiences of a greater control over their situation. The data collection method that was the most prevalent in the included articles were surveys and questionnaires.   Conclusion:Patient education has been shown to have positive effects on quality of life and self-care. Different types of actions can affect quality of life and self-care in different ways. Knowledge of heart failure increases with patient education, which can affect attitude and motivation in patients with heart failure, it means better conditions for medication and self-care actions leading to a better health and an improved quality of life.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier: samordna och utföra vårdinsatser, bygga upp nära samspel med anhöriga, följas åt från ett palliativt skede till slutet, bristande läkarmedverkan samt brister i organisationen. Konklusion: I resultatet framkommer att det är viktigt att distriktssköterskan känner sina patienter väl för att kunna ge rätt stöd. Det framträder också att anhöriga har behov av stöd för att orka och känna trygghet vilket kan vara avgörande om patienten kan vårdas i hemmet. Brister finns både internt och externt som kan ge konsekvenser. Fortsatta studier kan vara inom en kommun med läkarunderstödda team tillsammans med kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The number of patients with heart failure will increase in the future as more older people survive a heart attack, which is a common cause of heart failure. Many heart failure patients choosing to receive care in their home which poses a challange for district nurses in the community health-care.  Aim: The aim of this study is to illuminate districtnurse´s support for patients with grave heart failure at home in community home care Method: Six interviews were conducted with districtnurse´s. The data from these interviews were analyzed with an inductive content analysis.  Results: From the analysis, five major categories were found; coordinate care efforts, build close interactions with relatives, follow each other from a palliative stage to the end, lack of physician involvement and deficiencies in the organization. Conclusion: The result shows that it is important that the district nurse know their patient´s well in order to provide the proper support. It also appears that relatives need support to cope and feel secure, which can be crucial if the patient can be cared for at home. Deficiencies are both internally and externally that can have consequenses. Further studies may be within a municipality with a physician-sponsored team together with community health-care.

Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som utmanar patienten både fysisk, psykisk och socialt och utgör idag den vanligaste diagnosen för patienter över 65 år. Därmed är det även den vanligaste inläggningsorsaken för patienter i denna åldersgrupp. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter som lever med hjärtsvikt upplever sin hälsa och egenvård. Metoden grundar sig på Polit och Beck (2012) genomförande av en litteraturstudie där en nio-stegsmodell använts som mall för utförandet av litteraturstudien. Sammanlagt elva vetenskapliga kvalitativa studier granskades efter sökningar i de elektroniska databaserna CINAHL och PubMed. De valda studierna kvalitetsgranskades, dataanalyserades och bearbetades vilket resulterade i tre kategorier. Resultatets tre huvudkategorier var fysisk upplevelse, psykisk upplevelse samt social upplevelse. Kategorierna består av patienters upplevelse av hälsa och egenvård. Slutsats Patienter som lever med hjärtsvikt världen över upplever hälsa och egenvård på olika sätt relaterat till hur och om egenvård utförs samt patientens inställning till sitt sjukdomstillstånd.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder över hela världen. Personer med hjärtsvikt har en hög symtombörda och det leder till begränsningar såväl psykiskt som fysiskt och socialt. Syfte: Att beskriva upplevelser i livets slutskede hos personer som lever med svår hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs modell. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Begränsningar i det dagliga livet, En förändrad identitet, Att uppleva trygghet, Att leva mellan hopp och förtvivlan och att planera för livets slut. Slutsats: Personer som lever med hjärtsvikt i livets slutskede upplever att de blir påverkade fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt i det dagliga livet. Personerna upplever en förlust av identitet. Att känna trygghet och kontinuitet upplevdes som viktiga komponenter för att hantera sjukdomens oförutsägbara natur. / Background: Heart failure is a chronic disease, increasing in the world as the population gets older. Persons living with heart failure has high symtom burden and that leads to limitations in a physical, psychological and social way. Aim: To describe experiences in the end of life among person´s living with advanced heart failure. Method: A literature study based on 13 scientific qualitative articles that was analyzed according to Friberg´s model. Results: The analysis resulted in five categories; Limitations in the daily life, a changed identity, sense of security, Living between hope and despair and Planning for the end of life. Conclusion: Persons living with advanced heart failure in the end of life experience that they become affected in their daily life in a physical, psychological, social and existential way. They experience a loss of their identity. To feel secure and continuity are important factors in dealing with the uncertainty of the disease.