Bakgrund: Omkring 250,000 personer i Sverige lever med hjärtsvikt och det uppskattas att cirka 60,000 insjuknar varje år. Riskerna för hjärtsvikt ökar med stigande ålder och ungefär 10 % av befolkningen över 80 år har hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en av Sveriges mest vårdtunga diagnoser och kostar samhället cirka 60 miljarder kronor per år. Hjärtsviktspatienter rapporterar även att de har lägre livskvalité än befolkningen utan hjärtsvikt. Sister Callista Roys adaptionsteori användes i diskussionen av resultatet. Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats och deskriptiv design. Resultatanalysen utgick från Popenoes modell. Tio artiklar inkluderades och alla bedömdes ha hög eller medelhög kvalité. Resultat: Fem kategorier med nitton subkategorier framkom: Egenvård, Så här ser mitt liv ut nu, Känslomässiga förändringar, En hjälpande hand, Upplevelser av vården. Slutsats: Hjärtsvikt är ett syndrom som innebär stora förändringar för den som drabbas. Förändringarna uppkommer när individens kroppsliga förmågor förändras och påverkar dennes dagliga liv. Utöver fysiska begränsningar upplever patienter att familjeförhållanden förändras, sociala livet och framtidsplaner minskar. För många innebär hjärtsvikt en ökad oro och ångest, och behandlingen kan upplevas påfrestande och svår att följa. För att denna patientgrupp ska få de bästa förutsättningarna krävs en väl fungerande och mångprofessionell sjukvård med stor stöttning från hjärtsviktsmottagningarna. Att få stöttning i egenvård är också av största vikt då stor del av behandlingen består där i.  Nyckelord: Vårdvetenskap, Upplevelse, Hjärtsvikt, litteraturstudie, Sister Callista Roy

Hjärtsvikt är en hjärt- och kärlsjukdom som blir allt vanligare. I skuggan av sjukdomen finns närstående som ofta glöms bort men som betyder mycket för personen med hjärtsvikt. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med hjärtsvikt. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ design. Analysen utgår från 17 kvalitativa vetenskapliga artiklar, utvalda från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskas och sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få ett förändrat dagligt liv, Att utsättas för påfrestningar som påverkar hälsan, Att uppleva utmaningar vid bristande kunskap och kommunikation. Resultatet visar att närstående är viktiga resurser för personen som drabbats av hjärtsvikt och därför är det högst relevant att även involvera dem och förstå deras upplevelser. Genom studien kan sjuksköterskor få större medvetenhet om upplevelsen av att vara närstående till en person med hjärtsvikt och på så vis även ge ett bättre stöd till närstående.

Bakgrund: I Sverige lever närmare 350 000 människor med diagnosen hjärtsvikt och med en åldrande befolkning kommer antalet drabbade att öka. Hjärtsvikt är en av de vanligaste folksjukdomarna och innebär en hög mortalitet. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Detta är en litteraturöversikt som använder sig av Polit och Becks niostegsmodell samt en tematisk analys. Vetenskapliga artiklar införskaffades via Cinahl och PubMed.  Resultat: Efter genomgång och noggrann analys av artiklarna valdes tre teman med tillhörande underteman. Temat Fysisk påverkan i vardagslivet skildrades av två underteman, fysiska upplevelser av sjukdomen samt att ha ett begränsat liv. Temat Hjärtsvikts påverkan på känslolivet skildrades utifrån två underteman, förändringar i känslolivet efter insjuknande samt att kunna ha ett socialt nätverk. Temat Möten med hälso- och sjukvården skildrades utifrån tre underteman, brist från hälso- och sjukvården, att förlora kontrollen av sitt eget liv samt egenvård är viktigt för mig. Slutsats: Patienter med hjärtsvikt kämpar med fysiska och psykiska utmaningar. De fysiska begränsningarna har en inverkan i dagliga rutiner. Den psykiska ohälsan hos dessa patienter kan främjas genom att motivera till att bibehålla de sociala nätverken som de har. Sjuksköterskan behöver förbättra kvalitén på patientutbildning så att patienterna känner sig trygga med att sköta sin egenvård. / Background: In Sweden live roughly 350 000 citizens with diagnosed heart failure and with an aging population comes an increase in those cases. Heart failure is one of the most common “Folksjukdom” which also causes a higher mortality.  Aim: To describe patient´s experiences living with heart failure. Method: This study is a literature review using Polit and Beck’s nine step model and a thematic analysis. Scientific articles were gathered using Cinahl and PubMed. Result:  After a thorough analysis of articles three themes were chosen with added subthemes. The themes Physical constraints in daily life, was depicted into two subthemes, physical experiences of the illness, and to live a limited life. The theme Heart failures effect on the emotional life was also depicted in to two subthemes: changes in feelings after falling ill and to have a social network. The theme Meetings with healthcare services was depicted based on three subthemes, shortcomings from healthcare, to lose control over your own life and lastly self-care is important to me. Conclusion: Patients with heart failure struggle with physical and mental challenges. The physical limitations imposed challenges in their daily routines. The poor mental health among these patients can be improved by motivating them to maintain their social network. Healthcare staff need to increase the quality of patient education so that patients feel confident in managing their own self-care. Keywords: Experiences, heart failure and patients

Introduktion: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom i den vuxna befolkningen. För personer som lever med sjukdomen innebär den en stor livsförändring. Behandlingen kan vara komplicerad vilket kan skapa hinder för hantering av sjukdomen. Sjuksköterskor behöver ta del av personers upplevelser för att kunna tillgodose individuella behov och främja deras hälsa. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med nio ingående artiklar med kvalitativ design genomfördes. Studiens analysmetod var en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutliga kategorier; Att livet förändras, Att sjukdomen påverkar relationer med andra, Att acceptera sitt tillstånd och Att behöva stöd och strategier för att hantera vardagen. Slutsats: För att stödja personer som lever med hjärtsvikt genom deras förändring krävs att sjuksköterskor har kunskap om utmaningar och hälsofrämjande aspekter som de upplever. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för och kunskap om personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Vidare belyser resultatet vikten av ett individuellt anpassat stöd från sjuksköterskor och ökar förutsättningarna att bedriva en mer personcentrerad vård för personer som lever med hjärtsvikt.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av västvärldens främsta folksjukdomar och den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat saknar förmåga att leverera tillräcklig mängd blod per minut för att täcka kroppens behov. Bristen på syre till kroppens celler medför bland annat ökad trötthet, bensvullnad och andnöd. Förutom farmakologisk behandling är egenvård en central del i behandlingen. Distriktssköterskans rådgivning ska stödja, informera och undervisa patienten utifrån dennes förutsättningar, för att därifrån jobba vidare med patientens egenvårdsförmåga till att kunna hantera hälsoproblemetsjälvständigt. Syfte: Att beskriva resultatet av distriktssköterskans råd om egenvård för patienter med hjärtsvikt Metod: En avgränsad integrativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av systematisk sökning i databaserna Cinahl, PubMed & PsycInfo och utgick från Whittemore och Knafl’s metod. Resultat: Utbildning med relevant kunskap kring hjärtsvikt och egenvård samt uppmuntran till egenvård leder till en mer korrekt och följsam egenvårdsrutin. Den egenvård som var mest användbar och lättast att implementera syntes vara vägning samt salt- och vätskebegränsning. Det sågs en signifikant minskning gällande hjärtsviktsrelaterade symtom och patientens egen förmåga att upptäcka försämring av sina symtom förbättrades signifikant efter att de erhållit råd om egenvård. Slutligen så framkom en signifikant förbättring av livskvalitet samt en minskning av antal sjukhusinläggningar bland patienterna. Slutsats: Implementering av små men effektfulla egenvårdsrutiner kan genomföras med förhållandevis enkla medel. Egenvårdsråden bör främst beröra hur patienten etablerarar en hälsosam livsstil och upprättar enkla handlingsplaner, vilka kan förebygga försämrat hälsotillstånd och sjukhusinläggning.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär förändringar i dagliga livet som påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Genom personcentrerad vård och omvårdnad bör sjuksköterskans fokus ligga på att förstå personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt och därmed identifiera deras behov, främja hälsa, lindra lidande samt öka livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och PubMed. Litteraturstudien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade i sju huvudkategorier: ‘Att uppleva fysiska begränsningar till följd av symtom’, ‘Att uppleva social isolering och ensamhet’, ‘Att uppleva emotionella reaktioner till följd av sjukdomen’, ‘Att känna sig som en börda och ha skuldkänslor’, ‘Att leva med informationsbrist om sjukdomen’, ‘Att känna att relationer har betydelse för känsla av trygghet och säkerhet’, ‘Att acceptera sjukdomen och utveckla nya strategier’. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt kan sjuksköterskan få förutsättningar att personcentrera vård och omvårdnad. Resultatet i studien ger en ökad förståelse för en sjuksköterska om hur personer med kronisk hjärtsvikt upplevde av att leva med sjukdomen.

Att leva med hjärtsvikt innefattar flera olika utmaningar eftersom det är en allvarlig diagnos med många olika symtom som kan begränsa vardagslivet. Behandlingen består av flera delar med bland annat egenvård som är en del av patientutbildningen. Egenvård kan ge möjlighet för patienter att behandla symtom på egen hand och öka självständigheten. Sjuksköterskan kan finnas som stöd vid egenvård genom att informera och motivera. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. Metoden är en litteraturstudie med inriktning mot kvalitativa artiklar som sökts fram i CINAHL och MEDLINE. Därifrån valdes nio artiklar ut som svarade an på syftet. Resultatet visade varierade upplevelser av egenvård som grundades i patientens egenskaper. För att utföra egenvård krävdes motivation som utformades på olika sätt. Att ha kunskap och stöd var viktiga faktorer för att utföra egenvård, men många patienter upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och att vården inte var personcentrerad. / Living with heart failure involves several different challenges because it is a serious diagnosis with many different symptoms that can limit everyday life. The treatment consists of several parts, including self-care, which is part of patient education. Self-care can give patients the opportunity to treat symptoms on their own and increase independence. The nurse can provide support in self-care by informing and motivating. The purpose of the study is to shed light on the patient's experience of self-care in heart failure. The method is a literature study with a focus on qualitative articles searched in CINAHL and MEDLINE. From there, nine articles were selected that answered the purpose. The results showed varied experiences of self-care that were based on the patient's characteristics. In order to carry out self-care, motivation was required which was designed in different ways. Having knowledge and support were important factors in carrying out self-care, but many patients experienced a lack of support from healthcare professionals and that the care was not person-centered.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som drabbar många människor i Sverige och världen. Patientens livsvärld påverkas på grund av de anpassningar som patienterna behöver göra och de begränsningar sjukdomen för med sig. Sjuksköterskor har en viktig roll i behandlingen som består av både farmakologisk- och icke farmakologisk behandling som båda syftar till att lindra symtomen och bevara livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga originalartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats med inspiration av Fribergs (2022b) analysmodell för integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Två teman När livet förändras och När behovet av stöd ökar med sex tillhörande underteman beskrevs i studiens resultat. Där det första temat speglade hur patienterna hanterade de komplexa symtomen, den begränsade vardagen och egenvården samt att livet behövde anpassas till en ny tillvaro. Det andra temat fokuserade på hur patienterna upplevde stöd från anhöriga samt hur vården upplevdes vårdande men även ibland som icke-vårdande. Slutsats: Hjärtsviktspatienters livsvärld förändras relaterat till sjukdomsbilden och symtomen gör att patienternas vardag begränsas och de kan inte leva som de tidigare gjort. Anhöriga och vårdpersonal är viktiga delar i patienternas vardag och livsvärld. Sjuksköterskor behöver arbeta ur ett livsvärldsperspektiv för att ge patienterna möjligheten att vara delaktig i vårdandet. Att arbeta personcentrerat är viktigt för att skapa förutsättningar för att patienterna skall klara av vardagen med kronisk hjärtsvikt.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar cirka 64 miljoner människor i världen. Hjärtsvikt kan visa sig med eller utan symtom och är en stor anledning till inläggning på sjukhus. För att personer ska kunna leva med sin hjärtsvikt används både medicinsk och icke-medicinsk behandling, det vill säga egenvårdsåtgärder för symtomlindring. Syfte: att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats genomfördes baserad på tolv vetenskapliga artiklar tagna från CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022) innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudteman med subteman. Behov av socialt stöd (stöd från vårdpersonal och stöd från relationer), fysiska svårigheter (att hantera det dagliga livet och den fysiska påverkan) och psykiska svårigheter (att vara självständighet och att lära känna sin sjukdom). Slutsats: Personernas erfarenheter skiljer sig gentemot varandra. Den gemensamma nämnaren är den sociala interaktionen, hur stödet av omgivningen påverkar personens motivation. Det är viktigt med den personcentrerade vården för att hjälpa personerna med hjärtsvikt med deras besvär och utmaningar i vardagen gällande egenvårdsåtgärder. / Background: Heart failure is a disease that affects approximately 64 million people worldwide. Heart failure can manifest with or without symptoms and is a major cause of hospital admissions. Both medical and non-medical treatments, such as self-care measures for symptom relief, are used to help individuals live with their heart failure. Purpose: To describe individuals' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review using a qualitative method with an inductive approach was conducted, based on twelve scholarly articles retrieved from CINAHL and Medline. The articles were analyzed using Friberg's (2022) content analysis. Results: Three main categories with subcategories emerged. These were the need for social support (support from healthcare professionals and support from relationships), physical difficulties (managing daily life and physical impact), and psychological difficulties (maintaining independence and understanding one's illness). Conclusion: Individuals' experiences vary, but a common theme is the importance of social interaction and how support from their environment influences their motivation. Person-centered care is crucial in assisting individuals with heart failure in managing their symptoms and daily challenges related to self-care measures.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom över världen. Detta utgör en betydande börda för personens livskvalitet och hälsa. För att främja en optimal vård är egenvård som är baserad på Orems Omvårnadsteori avgörande för att effektivt hantera tillståndet och bibehålla en balans mellan behov och förmågan till självständigt utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt i öppenvård. Metod: Litteratursökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Översikten inkluderade 18 kvalitativa artiklar och två med mixad metod, med fokus på den kvalitativa delen. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod tillämpades. Resultat: I resultat framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är (1) ”Att anpassa sig till ett nytt liv”, (2) ”Emotionell påverkan på egenvården”, (3) ”Stöd i egenvården”, (4) ”Kunskap och information om egenvård”. Diskussion: Det lyfts fram vikten av livstilförändringar för effektiv egenvård vid hjärtsvikt i linje med Orems omvårdnadsteori. Utmaningar med implementering och integration i det vardagliga livet påverkar behandlingsresultat och livskvalitet. Stödet från familj, sjukvård och digitala verktyg är avgörande och personcentrerad stöd kan förbättra motivationen. Slutsats: Vidare forskning behövs för att undersöka motivationsfaktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar och egenvård hos personer med hjärtsvikt. / <p>2024-03-22</p>