Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom cirka 250 000 personer i Sverige lider idag av hjärtsvikt. Behandlingen kräver mycket av den enskilde individen i form av både kunskap om symtom, intag av läkemedel samt förmåga till egenvårdsåtgärder. Bristande följsamhet av egenvård och farmakologisk behandling kan leda till försämring och inläggning på sjukhus. I arbetet och under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat patienter med hjärtsvikt och intresserat oss för hur de efterlever råd och behandling och hur vården kan stötta dem. Syftet med studien var därför att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten hos patienter med hjärtsvikt. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar, sju kvalitativa och tre med en mixad metod bestående av kvalitativa och kvantitativa data. Resultatet delades upp i två huvudkategorier: Faktorer som främjar egenvård och Faktorer som motverkar egenvård. I resultatet framkom särskilt att individanpassad information utgör den viktigaste faktorn för förståelse av sin sjukdom och betydelsen av att utföra egenvård för en god symtomkontroll. Sjuksköterskor möter patienter med hjärtsvikt och resultatet av vår litteraturstudie visar att mötet med patienten och den information som ges är oerhört viktig för att patientens välbefinnande. I det vårdande mötet mellan sjuksköterska och patient är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar patientens livsvärld och följer strategier vilka motiverar patienten själv att uppmärksamma sina resurser och får förståelse för sambandet mellan sjukdom och hälsa.

Heart failure is a condition where the heart is incapable of providing adequate blood supply to different organs in the body. The underlying causes of heart failure is some kind of disorder in the heart function, and require careful diagnostics. The basic symptoms that arise from heart failure is difficulty in breathing, that aggravate when lying down, and fatigue. The patients’ symptoms and impaired quality of life can be in different stages depending on the severity of the heart failure. Heart failure is a present widespread disease with numerical superiority which is more likely to affect elderly patients. Heart failure is a very expensive condition and causes enormous costs for the society. The basic treatment of heart failure consists of ACE-inhibitors in combination with beta blockers and with additional diuretics. If intolerance occurs with ACE-inhibitors, often in the form of dry cough, then treatment with angiotensin receptor inhibitors (ARB) will be used instead. The aim of the study was to find out if additional treatment with ARB in patients diagnosed with heart failure and receiving basic treatment with ACE-inhibitors lead to better health or had any economic advantage. The method used consists of literature search studies in the Pubmed database. The search gave a total of 103 articles of which six were chosen. The criteria for inclusion was that it should be clinical trials which were not older than 14 years and that the studies should be based on humans. Two of the six studies that were chosen were health economic studies. The studies were randomized, double blind, placebo controlled and included a large number of patients. The results from the studies showed that there were no significant improvements on mortality or morbidity, when additional treatment with ARB was given to heart failure patients already receiving treatment with ACE-inhibitors. A decrease in hospital admission was seen, but at the same time there were more adverse events arising that lead to discontinuation of study treatment. The economic studies showed a higher medical service cost when treatment with ARB was added and the reason for this were that ARB drugs were more expensive than ACE-inhibitors. It is concluded that the additional treatment with ARB in patients diagnosed with heart failure and already receiving treatment with ACE-inhibitors had no favorable effect neither from a health perspective or an economic perspective. However, health economic studies that are made from a society point of view are required to be able to draw definite conclusions regarding the economic part.

Ungefär 200 000 till 300 000 människor lever med hjärtsvikt i Sverige och antalet ökar ständigt i takt med att befolkningen blir äldre. Ökningen beror dels på att behandlingen av hjärtsvikt förbättrats och att medellivslängden har ökat samt att vården för andra kardiovaskulära sjukdomar förbättrats t ex hjärtinfarkt. Symtomen för hjärtsvikt kan vara påfrestande och påverkar både patienter och deras närstående mer eller mindre under hela sjukdomsförloppet. För att patienterna och deras närstående ska kunna hantera den nya livssituationen behövs stöd av sjuksköterskor. För att som sjuksköterska kunna utöva personcentrerad vård krävs kunskap, planering, handling och uppföljning om patientens livssituation. Det handlar bl a om att skaffa sig kunskap om patientens behov, intressen och livsvanor. Detta eftersom det är viktigt ur ett patientperspektiv att bli sedd som en person och inte som en diagnos. Syftet var att belysa hur sjuksköterskor kan stödja patienter med hjärtsvikt och deras närstående . För denna studie valdes en litteraturöversikt som metod. Artikelsökningarna genomfördes med sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades, kritiskt värderades och sammanställdes. Valda artiklar var genomförda med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Analysen genomfördes genom att artiklarnas resultat lästes flera gånger för att upptäcka gemensamma nämnare som ledde fram till tre huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Resultatet visade att sjuksköterskorna stöttade patienterna med hjärtsvikt och deras närstående genom att ge informativt-, emotionellt - och instrumentellt stöd. Informativt stöd innebar att sjuksköterskorna informerade och undervisade patienterna och närstående om sjukdomen. Emotionellt stöd innebar att öka känslan av trygghet både hos patienten och närstående. Instrumentellt stöd innebar att bidra med omvårdnad och främja vikten av kunskap om omvårdnad. Slutsatsen med denna studie är att sjuksköterskor kan stödja patienter med hjärtsvikt och deras närstående med informativt-, emotionellt- och instrumentellt stöd. Dessutom kunde de bidra med ökad kunskap om hjärtsvikt, egenvård och livskvalitet för patienterna och deras närstående. Detta ledde till att patienterna och deras närstående fick ett ökat välbefinnande och bättre hälsa.

Hjärtsvikt är den vanligaste sjukdomen idag, 2-3% av befolkningen lider av sjukdomen. Sjukvården för patientgruppen är den mest kostsamma i dagens samhälle. Sjuksköterskeledd patientundervisning om sjukdomen och egenvård är en del av behandlingen för att minska försämring och återinsjuknande. Trots detta ses en dålig förståelse hos patienten för egenvård och hjärtsviktspatienten återkommer ofta till akutsjukvården på grund av försämring. Kan sjuksköterskan med hjälp av patientundervisning på rätt sätt, anpassad på individens nivå påverka antalet återinläggningar på grund av hjärtsvikt på akutsjukhus? Studiens syfte är att undersöka och sammanställa forskning som finns när det gäller betydelsen av sjuksköterskeledd utbildning för att förhindra återinsjuknande vid hjärtsvikt. Metoden som valts är litteraturstudie, för att utröna den forskning som finns i området. Flera olika studier, med olika metoder för patientundervisning, analyserades vilket resulterade i tre kategorier; Kunskap, Livskvalitet/ Tillfredsställelse och Kostnad. Patientens kunskapsnivå förbättras med utbildning vilket ger en högre livskvalitet och att patienten söker tidigare vid försämring. Gemensamt för studierna med kort uppföljningstid, oavsett undervisningsmetod, var minskad återinläggning. De studier som sträckte sig över ett längre tidsintervall gav inte samma positiva resultat, utan påvisade en återgång av antalet återinläggningar på sjukhus. Sjuksköterskans utbildningsnivå har stor betydelse för hur väl patienterna informeras och utbildas i sin sjukdom. Det framkommer också att tätare kontakt med sjukvården ger minskade återinläggningar. Kontinuerlig kontakt med multidisciplinärt team och tidig identifiering av riskpatienter är viktiga faktorer men endast utbildning har inte visat sig ge resultat för att minska återinläggning på lång sikt. Patientens egenansvar för behandling och egenvård är viktig för att uppnå optimal hjärtsviktsbehandling.

Introduktion/Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar cirka 2,5 % av Sveriges befolkning och är ett livshotande tillstånd vars symtom kan lindras med till exempel fysisk aktivitet. Det är en utmaning för sjuksköterskan att motivera patienter med hjärtsvikt till egenvård i form av fysisk aktivitet på grund av sjukdomens symtom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsinterventioner för att främja   egenvård i form av fysisk aktivitet hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie gjordes enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes. Databassökningarna resulterade i tio vetenskapliga artiklar, varav åtta var kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method. Resultat: Studien resulterade i två interventionsformer, nämligen aktivitetsinterventioner och utbildningsinterventioner. Aktivitetsinterventioner innehåller fysiska interventioner medan utbildningsinterventioner fokuserar på att informera och utbilda patienter med hjärtsvikt. Undervisning och kunskap var två viktiga faktorer i interventionerna. Slutsats: Omvårdnadsinterventioner för att främja egenvård i form av fysisk aktivitet hos patienter med hjärtsvikt bör innehålla utbildning och uppföljning. Fysisk aktivitet leder till förbättrat hälsotillstånd samt ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt. Därmed har sjuksköterskan en betydande roll i att motivera samt att främja följsamheten hos denna patientgrupp.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtsvikt är ett livslångt syndrom som anses vara ett globalt växande hälsoproblem. Syndromet har drabbat runt 20 miljoner människor världen över. Hjärtsvikt påverkar hela människans fysiska hälsa och livskvalitet därmed kräver patientens delaktighet i sin egen vård. Hjärtsviktspatienter har ökad risk att utveckla en stillasittande livsstil därför bör fysisk aktivitet utnyttjas som en behandlingsform.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera hur fysisk aktivitet kan påverka livskvaliteten hos patienter som lider av syndromet hjärtsvikt. Metod: Studien har en beskrivande design med litteraturöversikt som metod. Studien är baserad på kvantitativa originalartiklar från år 2012–2019. Sökningen skedde med databasen PubMed (Medline) och sökorden var MesH-termer samt fritextsökningar.  Resultat: I resultatet av studierna framkommer det att ett strukturerat träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga och förbättrade livskvaliteten hos interventionsgrupperna. Genom information, rådgivning och uppmuntran förbättrade patienter egenvårdshantering men däremot var inte fysisk aktivitet som egenvårdsråd en lika effektiv metod för att förbättra livskvaliteten som ett strukturerat träningsprogram. Träningsmetoder som cykling, styrketräning, promenader, jogging, balansträning och aerobic gav signifikanta förbättringar i livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Slutsats: Det framgår att olika former av träningsprogram som egenvårdsråd kan förbättra livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Träning som egenvård ansågs effektfullt, dock visade resultatet att ett strukturerat träningsprogram var mer effektivt. Livskvaliteten förbättrades signifikant i de flesta studierna som använde någon form av kondition, styrketräning eller en kombination av dessa träningsprogram. Vidare studier behövs för att kunna tillämpa fysisk aktivitet som icke-farmakologisk behandling vid hjärtsvikt polikliniskt. / ABSTRACT Background: Heart failure is a lifelong syndrome which is considered as a globally growing health problem. The syndrome has affected about 20 million people around the world.The syndrome effects on physical health and quality of life of the patients therefore should patients participate in their self-care. Heart failure increase risk of developing a sedentary lifestyle thus physical activity should be used as a treatment. Aim: The aim of this work was to study how physical activity can affect the quality of life of patients suffering from heart failure syndrome. Method: The study has a descriptive design with literature review as method. The study is based on quantitative original articles from 2012-2019. The research was done with the PubMed (Medline) database and the keywords were MesH terms and free text searches. Results: The results of the studies show that different types of exercise methods can increase the physical performance and quality of life of intervention groups. Through information, counseling and encouragement improved the patient’s self-care but it was not as effective as a structured exercise program to improve quality of life. Exercise methods such as cycling, strength training, walking, jogging, balance training and aerobics provided significant improvements in the quality of life of heart failure patients. Conclusions: Various forms of exercise programs as a self-care advice can improve the quality of life of heart failure patients. Training as self-care was considered effective, however the results showed that a structured exercise program was more effective. The quality of life of patients was significantly improved by using of fitness, strength training or a combination of these exercise programs. Further studies are required to be able to apply physical activity such as non-pharmacological treatment in outpatient heart failure.

Bakgrund: Egenvård vid kronisk hjärtsvikt utgör en central del i behandlingen eftersom personen behöver genomföra en livsstilsförändring. Medicinsk behandling, fysisk aktivitet och hälsosam kost är betydelsefulla komponenter i förändringen av livsstilen. Egenvård utförs i hemmet med stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt uppfattar sin förmåga att hantera egenvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes som utgick från 12 artiklar där resultatet utformades utifrån personers perspektiv. Artiklar till resultatet var publicerade mellan 2012–2022. Databaserna Cinahl och Medline användes vid datainsamlingen som vidare analyserades med Fribergs beskrivning av kvalitativ analys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier. Kategorin Behov av kunskap, information och råd beskrevs av personerna som att de uppfattade att de hade bristande kunskap och att det hade positiva effekter då de erhöll kunskap och information. Kategorin Motivationens betydelse handlade om att det fanns faktorer som motiverade personen till egenvård men att det också fanns hinder för motivation. I kategorin Behov av stöd och delaktighet beskrevs att stöd från sjukvård och familj var av betydelse men att det också fanns hämmande faktorer för att kunna vara delaktig och utföra egenvården. Kategorin Förmågan att kunna utföra egenvård handlade om uppfattning om följsamheten till egenvård men också om hinder för att utföra egenvård. Slutsats: Litteraturöversikten visar att ökad förståelse kring uppfattningar om egenvård är viktigt för att främja följsamhet och efterlevnad av egenvård. Vidare forskningsförslag är att utforska hur digitalisering och e-hälsa kan effektivisera egenvård i framtiden. / Background: Self-care in chronic heart failure is a central part of the treatment where people need to implement a lifestyle change. Medical treatment, physical activity and a healthy diet are important components in changing your lifestyle. Self-care is performed at home with the support of health care professionals. Aim: The aim was to describe how people with chronic heart failure perceive their ability to handle self-care. Method: A literature review with a qualitative design was conducted including 12 scientific articles where the result was designed from a person's perspective. The included articles to the result were published between 2012–2022. The databases Cinahl and Medline were used in the data collection, which was further analyzed using Friberg's analysis method. Results: The results revealed four categories. The category Need for knowledge, information and advice was described by the persons as perceiving that they had a lack of knowledge and that it had positive effects when they received knowledge and information. The category The importance of motivation was that there were factors that motivated the person to self-care but that there were also obstacles to motivation. In the category Need for support and participation, it was described that support from healthcare and family was important, but that there were also inhibiting factors to be able to participate and perform self-care. The category Ability to perform self-care was about the perception of compliance with self-care but also about obstacles to performing self-care. Conclusion: The literature review shows the importance of increasing the understanding of the perception in self-care, for promoting compliance and adherence. Further research proposals are to explore how digitalization and e-health can make self-care more efficient in the future.

Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.

SAMMANFATTNING  Introduktion: Att leva med hjärtsvikt är vårdkrävande och det ses en ökning av antal drabbade och många av dessa omhändertas i öppenvården.   Syfte: Att undersöka personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt och vara beroende av vård.  Metod: En litteratursammanställning av artiklar som har använt kvalitativ metod. De som valdes kvalitetsgranskades och resultatet analyserades enligt en metasyntes som för samman forskningsresultat som finns presenterat från olika kvalitativa studier för att visa på en fördjupning av ämnet. Examensarbetet beskriver valda delar av Roys teori. Inklusionskriterier var vuxna med hjärtsvikt och erfarenhet av dess vård, artiklar på engelska som var publicerade mellan åren 2016 - 2021.   Resultat: Resultatet bygger på sjutton artiklar. Vid bearbetningen av metasyntesen bildades kategorier och vissa subkategorier. Kategorierna som framkom ur resultatet var besvärande symtom vid hjärtsvikt, skillnader i vård och socialt nätverk påverkade. Subkategorierna var fysiska symtom, psykiska symtom och existentiella funderingar, specialiserad palliativ vård, primärvård och sjukhusvård, övrig vård inklusive egenvård, anhöriga och närstående, social isolering och ekonomisk påverkan.   Slutsats: Att få hjärtsvikt innebär en enorm påfrestning både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Att inte få behov tillgodosedda i vården ökar symtombördan ytterligare. Därav finns behovet att öka förståelsen kring upplevelser av hjärtsvikt och dess vård. Egenvård är en stor del av vården vid hjärtsvikt och där har distriktssköterskor en möjlighet att bidraga till egenvården genom att använda sig av Roys teori.  Nyckelord: Hjärtsvikt, Vård, Upplevelser / ABSTRACT  Introduction: Heart failure leads to different sorts of symptoms that gradually gets worse. That means a lot of suffering for those persons and their relatives'. People with heart failure often seeks care and most of them are treated in the primary care.   Aim: To investigate people's experiences of living with heart failure and being dependent of care.   Method: A literature review of articles that have used a qualitative method. The inclusion criteria's were adults with heart failure and experience of their care, articles in English published between the years 2016 - 2021. The selected articles were quality reviewed and the results were analyzed according to a meta-synthesis. That method brings together research results that are presented from various qualitative studies to show a deeper understanding of the subject. The thesis describes selected parts of Roy's theory.   Result: Seventeen articles were included in this study. The meta-synthesis generated in three, main categories and six subcategories. The categories that emerged from the results were troublesome symptoms of heart failure, differences in care and social network. The subcategories were physical symptoms, mental symptoms and existential considerations, specialized palliative care, primary care and hospital care, other care including self-care, relatives and close relatives, social isolation and financial impact.   Conclusion: To live with heart failure means a huge strain both physically, mentally, socially and financially. Not having their needs met in care further increases the burden of symptoms. Therefore there is a need to understand about experiences of heart failure and its care. Self-care is a large part of the care for heart failure and district nurses have an opportunity to contribute to self-care by using Roy's theory.  Keywords: Heart Failure, Care, Experiences