Bakgrund: Hjärtsvikt kan vara ett påfrestande tillstånd och är vanligt bland den äldre befolkningen. Behandlingen består utöver medicinska åtgärder till stor del av egenvård för den drabbade. Personen måste därför ta mycket eget ansvar, vara väl informerad och ha bra stöd ifrån vården, vilket kräver att vården måste vara personcentrerad. Syfte: Att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att leva med hjärtsvikt och hur det påverkar livskvaliteten. Metod: En Litteraturöversikt med litteratur hämtad från databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Web of Science. Resultat: Personerna med hjärtsvikt upplevde många olika besvär, både fysiska, psykiska och sociala som påverkade deras dagliga liv i olika omfattning. Situationen gick att lära sig leva med och det var möjligt att uppleva livskvalitet. Många ville lära sig mer men en del var inte medvetna om att de hade hjärtsvikt.. Slutsats: Livet med hjärtsvikt kan innebära stora påfrestningar och påtvingade förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Men det finns möjlighet att leva ett tillfredsställande liv och känna god livskvalitet. Kontakten med sjukvården är både en tillgång såväl som en källa till frustration. Upplevelserna bör beaktas för att sjuksköterskan ska kunna ge både vård och stöd som är individanpassad och som främjar personens egna resurser samt egenvårdsförmåga. / Background: Heart failure can be a trying and distressing condition, common among the elderly population. Apart from the medical measures, treatment involves a lot of self-care. Healthcare professionals need to provide education and support, since this involves the patient taking a great deal of personal responsibility. With this in mind, healthcare needs to be person-centered. Aim: To describe, from a patients’ perspective, the experience of living with heart failure and how it affects quality of life. Method: A literary review, with studies collected from databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Web of Science. Results: The findings show that people with heart failure experienced many different issues, physical, social and mental, which had an impact on their daily life. Despite this, it was possible to come to terms with the situation and experience quality of life. The will to learn more about the condition was common although many were not aware of their diagnosis. Conclusion: Living with heart failure can be trying and mean forced alterations to physical, mental and social aspects of life. However, it is possible to live a satisfying life and experience good quality of life. Having access to healthcare is both an asset as well as a source of frustration. Nurses need to be aware of these experiences in order to be able to provide patient-centered care and support the patient’s resources and self-care abilities.

The overall aim of the present thesis was to describe the meaning of living with heart failure as a middle-aged person. In particular, the relation between the persons’ life-situations and formal care was explored. An additional aim was to uncover the meaning of support as experienced by people living with heart failure in middle age. The study used a caring science perspective and a reflective lifeworld approach, founded on phenomenological philosophy. Interviews were used for data collection and data were analyzed using essence-seeking analysis. The thesis is based on four empirical studies and the results were synthesized into a general structure, presented in the thesis. The results of study I illuminate influences and changes to the life-situation that people living with heart failure in middle age can experience. The social world, i.e. intersubjective relationships, vocational situations, and formal care emerge as fundamental to the individuals, as well as the individuals’ own experiences of themselves and their body. The life-situation is frail and depicted by insecurity and uncertainty. The results of study II illuminate that people living with heart failure in middle age experience exposure and vulnerability in relation to formal care. While the context of formal care provides alleviation and medical treatments, the results at the same time revealed experiences of dependency and unclear participation. The results from studies III and IV clarify that support means to know that help is available concerning practical matters or flexibility at work. However, it also reveals that support means a sense of security or safety in relation to other people, such as friends, families, employees, and formal carers. Knowledge, and control are central aspects of the phenomenon of support in relation to heart failure. The phenomenon’s general structure illustrate that living with heart failure as a middle-aged person is depicted by ambiguity in relation to other persons, daily life and formal care. The general structure is intertwined with an altered experience of the body, and a life-situation in a borderland between health and illness. The phenomenon is illuminated by the meaning constituents: A borderland between health and illness, and A tension between what is supportive and what is not. The phenomenon’s outer horizon is understood as A changed body and a threat against life, meaning that the phenomenon stands out against a background of the limits which the body sets on the persons. The present study illustrates that support from others give people living with heart failure in middle age inner strength which they need if they are to adjust their life goals. However, the results also revealed that formal care at times is insufficient and the support which the patient’s need is forsaken. When people living with heart failure in middle age are to take on their own responsibilities for their health process they need information, knowledge and to be participating in care. Furthermore, formal carers need to focus more on the patient’s social roles and networks. A lifeworld-led perspective in formal care can unite a biomedical and a caring science perspective, and formal carers will be able to pay more attention to the patients’ changed life-situation rather than focusing the patient’s failing hearts.

Bakgrund:Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom i Sverige bland äldre människor. Sjukdomen påverkar patientens livskvalitet och kräver på grund av det en förändrad livsstil. Egenvård är en del av behandlingen av hjärtsvikt och för att patienten ska kunna utföra detta krävs ett engagemang och vilja att vårda sig själv. Sjuksköterskan har en viktig roll i egenvården då patienten behöver stöd i sin vård och information om sjukdomen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt och hantera sin egenvård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman. Det första huvudtemat är diagnostisering av hjärtsvikt med två subteman, att acceptera sin diagnos och att förneka sin diagnos. Huvudtema två och tre är patientens upplevelse av egenvård och patientens upplevelse av fysisk aktivitet. Det fjärde huvudtemat är information och kunskap med två subteman, förstå innebörden och informationens betydelse. Diskussion: I diskussionen diskuterades litteraturöversiktens resultat som författarna kopplat till Orems och Erikssons omvårdnadsteori och konsensusbegreppet hälsa. Författarna argumenterade bland annat för ekonomin och genus betydelse för egenvård. / Background: Heart failure is a common disease among elderly people in Sweden. The disease affects the patient’s quality of life and requires a change of lifestyle. Self-care is a part of the treatment of heart failure and for the patient to be able to accomplish this requires a commitment and desire to care for himself. The nurse has a central role in patient’s self-care because the patient needs support in their self-care and information about the disease. Aim: To describe patients´ experiences of living with heart failure and manage their self-care. Method: A literature review Results: The result presents in four main themes. The first main theme is the diagnosis of heart failure and consists of two sub themes, to accept their diagnosis and to deny their diagnosis. The main theme two and three are the patients’ experiences of self-care and the patients’ experiences of physical activity. The last and fourth main theme is information and knowledge with two sub themes, is understand the meaning and the role of information. Discussion: In the discussion the authors discussed the results from the literature review related to Orems and Erikssons nursing theory, and the consensus concept of health. The authors argued for example for the economy and gender relevant to self-care.

Bakgrund: Idag uppskattas 250 000 personer leva med hjärtsvikt i Sverige och prevalensen ökar i takt med den åldrande befolkningen. Personer med svår hjärtsvikt lever med svåra symtom, rädsla, har ofta lite kunskap om hjärtsvikt och sämre livskvalitet än andra personer med kroniska sjukdomar. För att öka kunskapen samt tryggheten för personer med svår hjärtsvikt är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Kvalitativ forskning bidrar till att öka förståelsen för personer med svår hjärtsvikt och hur de upplever sitt tillstånd. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av att leva med svår hjärtsvikt i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där sexton stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats, bearbetats samt analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utmynnade i fem kategorier: ett liv med restriktioner, försämrad livskvalitet, rädsla och oroskänslor, kunskapsbrist samt hopp och meningsfullhet. Slutsats: Personer med svår hjärtsvikt lever med restriktioner, rädsla och okunskap som begränsar livet. Genom ökad förståelse för personers upplevelser ökar möjligheterna till gott bemötande, minskat lidande och god omvårdnad.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett globalt växande tillstånd i hela världen. Sjuksköterskan har en betydande roll i att ge kunskap och att informera kring hur det är att leva med kronisk hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva dagligt liv för patienter med kronisk hjärtsvikt, utifrån ett patientperspektiv.    Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar har inkluderats. Studien baseras på induktiv ansats. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever en förändrad livssituation efter att de har fått diagnosen kronisk hjärtsvikt. Resultatet redovisas i kategorierna: Begränsningar i vardagen, Påverkan av omgivningen och Mötet med vården. Slutsats: Resultatet visar att personer som lever med hjärtsvikt genomgår fysiologiska förändringar, men även känslomässiga, sociala och andliga förändringar. För att möta dessa personer behöver sjuksköterskan ha kunskap i att identifiera individens behov och därefter utforma omvårdnaden utefter den unika individen. / Background: Chronic heart failure is an common disease worldwide. The nurse has a significant role in providing knowledge and information about how to live with chronic heart failure. Aim: To describe daily life for patients with chronic heart failure, from a patient perspective.   Method: A literature review where thirteen qualitative articles were included. The study is based on inductive approach. Results: People with heart failure experience a changed life situation after they have been diagnosed with chronic heart failure. The results are reported in categories: Limitations in everyday life, Influence of the environment and Health Care services. Conclusion: The result shows that people living with heart failure undergo physiological changes, but also emotional, social and spiritual. In order to meet these people, the nurse needs knowledge in identifying the needs of the individual in order to design nursing according to the unique individual.

Bakgrund Hjärtsvikt är en vanlig diagnos som inte går att bota utan endast symtomlindra och dessa patienter är ofta i behov av hemsjukvård i slutet av livet. För patienter med hjärtsvikt kan livskvalitén ökas genom att vårdas och få stöd i hemmet av distriktssköterskan. Syfte Syftet var att beskriva patienter med hjärtsviktsuppfattning om det stöd de önskar i samband med palliativ vård i hemmet. Metod Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie och fjorton artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uttryckte önskan om symtomlindring i hemmet när behovet fanns. Känslan av trygghet skapades genom att vårdteamet och distriktsköterskan fanns tillgängliga samt att närstående blev inkluderade. Dessutom visades det finnas behov av fortlöpande information om sjukdomen samt om vården. / Background Heart failure is a common diagnosis that cannot be cured but onlysymptom relieved and these patients are often in need of home care at the end of life.Quality of life can be improved for patients with heart failure when cared for at homeby the district nurse. Aim The purpose was to describe patients with heart failure's perception of the support they wish for palliative care at home Method The study was conducted as an integrative literature and fourteen articles were analyzed. Results showed that patients expressed the desire for symptom relief at home when the needarose. The sense of security was created by the care team and district nurse by being available and including relatives. In addition, there was a need for continuous information on the disease as well as on care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste folksjukdomarna som drabbar båda könen, men främst äldre människor. Vid hjärtsvikt krävs optimal behandling och bra egenvård i form av patientutbildning för förbättrad livskvalitet. Egenvård kräver patientutbildning i syfte att stärka patientens förmåga att lindra effekten av sin hjärtsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva vad som hindrar att genomföra egenvård och vad som påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Det här arbetet är en litteraturöversikt. Fjorton vetenskapliga artiklar med olika metoder hämtades i databaserna CINAHL, Pub och PsycINFO. Artiklarna lästes igenom och utmynnade i huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visar brist på egenvårdutbildning medför brist på kunskap, ekonomiska begränsningar och brist på förtroende. Ensamboende och brist på förtroende och multisjuklighet. Fysiska förändringar sker på grund av kliniska symtom och dessa komponenter utgör hinder för egenvård, vilket försämrar livskvalitet. Symtomen från hjärtsvikt har negativ inverkan på dagliga och sociala aktiviteter. Kognitiva förändringar i samband med hjärtsvikt leder till försämrad koncentrationsförmåga och dåligt minne. Diskussion: Minskad egenvård relaterade till fler besök till sjukhuset. Kliniska symtom på hjärtsvikt var det som mest påverkade patienternas livskvalitet och hindrade dem från att fortsätta leva som tidigare. Nedsatt fysisk förmåga försvårade för patienterna att kunna fortsätta jobba som tidigare, vara social eller bibehålla sina tidigare hobbyer. / Background: Heart failure is one of the most common diseases that affect both sexes, but mainly elderly people. In heart failure requires optimal treatment and good self-care in the form of patient education to improve quality of life. Self-care requires patient education in order to enhance the patient's ability to mitigate the effects of its failure. Aim: The purpose is to describe what prevents implement self-care and what affects the quality of life in patients with heart failure Method: This work is a literature review. Fourteen scientific papers with different methods was picked in the databases CINAHL, PsycINFO and Pub. The articles were read through and resulted in major categories and subcategories. Results: The results show a lack of self-care education means lack of knowledge, financial constraints and lack of confidence. Living alone and lack of trust and multimorbidity. Physical changes happen because of clinical symptoms and these components constitute barriers to self-care, which impairs the quality of life. Symptoms of heart failure have a negative impact on daily and social activities. Cognitive changes associated with heart failure leads to impaired concentration and poor memory. Discussion: Reduced self-care related to more visits to the hospital. Clinical symptoms of heart failure was the most affected patients' quality of life and prevented them from continuing to live as before. Reduced physical ability it difficult for patients to be able to continue working as before, be social or maintain their previous hobbies.

Bakgrund: Det finns många faktorer som påverkar egenvårdsprocessen och personer som lever med hjärtsvikt upplever hinder och svårigheter i att utföra egenvård. Egenvård består främst av medicinering och livsstilsförändringar och om god egenvård upprätthålls kan personer med hjärtsvikt leva ett bra liv trots sjukdom. Egenvårdsförmåga mäts med två mätinstrument, European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS) och Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Syfte: Att identifiera och beskriva faktorer samt deras effekt på egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikten gjordes utifrån 15 kvantitativa studier. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och Medline. I samtliga artiklar är egenvårdsförmågan mätt med olika versioner av EHFScBS och SCHFI. Artiklar analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: 44 identifierade faktorer framkom varav 38 faktorer var signifikanta för egenvårdsförmåga. Mest förekommande signifikanta faktorer var ålder, multisjuklighet, sjukdomsduration, NYHA-klassificering, ejektionsfraktion, sjukhusinläggningar, vårdgivare, depressiva symtom och kön. Slutsats: Faktorer med betydelse för egenvård var kognition, multisjuklighet och socialt stöd. Dessa har en relation till varandra och visar på en komplex situation. Identifierade faktorer kan ge ökad förståelse för vad som påverkar egenvårdförmågan och på så sätt vara ett underlag för vårdpersonal så att omvårdnaden personcentreras. / Background: There are many factors affecting the self-care process and people living with heart failure experience obstacles and difficulties to perform self-care. Self-care mainly consists of medication and lifestyle changes and people who maintain good self-care can live a good life despite the disease. Self-care ability can be measured using two instruments, European Heart Failure Self-care Behavior Scale (EHFScBS) and Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Aim: To identify and describe factors and their effects on self-care ability in people with heart failure. Method: This literature review is based on quantitative studies. 15 articles were found in the databases CINAHL and Medline. In all articles self-care ability was measured with different versions of EHFScBS and SCHFI. Articles were analyzed using Fribergs three-step model. Results: 44 factors were identified and 38 factors were significant in self-care ability. Most common significant factors were age, comorbidity, disease duration, NYHA-classification, ejection fraction, hospitalization, caregiver, depressive symptoms and gender. Conclusion: Factors affecting self-care was cognition, comorbidity and social support. They have a relationship to each other that shows complexity. Identified factors may increase understanding of what affects self-care and can be used to support health professionals in person centered care.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar främst den äldre (≥65 år) befolkningen och påverkar hela personens livssituation. Tidigare forskning påvisar att personer med hjärtsvikt upplevde bristande information och kommunikation från vården. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa brister för att förbättra den personcentrerade omvårdnaden samt upprätthålla hälsa hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt utifrån KASAM. Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod och deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som använts är Antonovskys (2005) teori om Känsla av Sammanhang (KASAM). Fribergs (2012a) femstegsmodell för kvalitativa studier har använt i analysprocessen där 11 vetenskapliga artiklar har tolkats. Resultat: Information och kommunikation från sjukvården upplevdes brista, vilket resulterade i sämre hantering av sjukdomen. Hjärtsvikten medförde begränsningar i det dagliga livet och personerna hittade strategier genom att prioritera annorlunda samt utföra aktiviteter som gav dem tillfredsställelse. Meningsfulla aktiviteter, självständighet i vardagen samt socialt stöd ansågs betydelsefullt.  Slutsats: Personernas hälsa, vardag och välbefinnande påverkades av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskan kan utifrån litteraturöversikten förbättra den personcentrerade omvårdnaden, vilket förväntas generera förbättrad hälsa och välbefinnande för personer med hjärtsvikt. / Background:  Chronic heart failure affects mainly the elderly (≥65 years) and affects the entire person's life situation. Previous research shows that people with heart failure experienced lack of information and communication from health care. Nurses role is to identify these shortcomings to improve person-centered care to maintain health of people with heart failure. Purpose: To describe older peoples experiences of living with chronic heart failure based on KASAM. Method: The literature review has been conducted using qualitative method and deductive approach. The theoretical framework used was Antonovsky's (2005) theory of Sense of Coherence (SOC). Friberg (2012a) five-step model for qualitative studies were used in the analys process and 11 scientific articles where interpreted. Results: Lack of information and communication from health care were experienced, resulting poor management of the disease. Heart failure resulted in limitations in daily life and people found strategies by prioritizing differently and perform activities that gave satisfaction. Meaningful activities, independence and social support was considered significant. Conclusion: Health, living and well-being were affected by living with heart failure. Nurses can based on this literature review improve person-centered care, health and well-being for people with heart failure.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande sjukdom i den svenska befolkningen och även en vanlig orsak till sjukhusinläggning. Egenvård är en viktig del i behandlingen. Bristande egenvård kan vara en bidragande orsak till försämring vid hjärtsvikt vilket både kan leda till onödigt lidande för patienten och leda till stora kostnader för sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård i samband med hjärtsvikt, samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes via databaserna Pub Med. Artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultatet analyserades genom att bearbeta artiklarna två tabeller och markera med färg och sammanställdes. Resultat: Resultatet i studien visar på att patienter med hjärtsvikt ofta lider av någon form av psykisk ohälsa. Patienter med hjärtsvikt har ofta goda kunskaper i egenvård. Dock medverkar depression eller annan form av psykisk ohälsa till minskad följsamhet i egenvård på grund av sänkt initiativförmåga. Slutsats: Att sjukdomen hjärtsvikt är multidimensionell och påverkar psyket negativt leder till minskad förmåga i att utföra egenvård. Familjestöd, patientutbildning och snabb respons från sjukvård har visat sig ha goda effekter på egenvård. Likaså bidrar en stark familj och god ekonomi till bättre egenvård. / Background: Heart failure is a common disease in the Swedish population and also a common cause of hospitalization. The self-care is an important part of the treatment. Lack of self-care can be a contributing factor to the worsening of heart failure, which both can lead to unnecessary suffering for the patient and lead to large costs for health care Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of self-care associated with heart failure and describe the articles included data collection method. Method: Descriptive literature. Eleven scientific articles were included. Articles were searched using PubMed. Articles with qualitative and quantitative approach included. The results were analyzed by processing the articles two tables and mark with paint and compiled Result: The results of the study show that patients with heart failure often suffer from some form of mental illness. Patients with heart failure often have good knowledge of self-care. However participates depression or other forms of mental illness to reduced adherence to self-care because of reduced initiative. Conclusion: Disease heart failure is multidimensional and affects the psyche negatively leading to reduced ability in performing self-care. Family support, patient education and quick response from health care have been shown to have positive effects on self-care. Also contributing a strong family and good economics to better self-care.