Bakgrund: Hjärtsvikt är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och utgör ett stort folkhälsoproblem världen över. Det är även förknippat med frekventa sjukhusinläggningar. Egenvård har en stor betydelse för hjärtsviktspatienters hälsa och livskvalité. Brister i egenvård kan innebära att patienten saknar motivation eller har otillräcklig kunskap kring sin sjukdom. Det kan leda till en försämring av deras tillstånd vilket resulterar i återinläggningar. E-hälsa kan vara ett stöd och en trygghet för att underlätta egenvården och utveckla sjukdomsinsikt. E-hälsa ger kunskap och utbildning från vårdpersonal och förstärker kommunikationen och patientens självständighet. Syfte: Syftet var att belysa aspekter på användningen av e-hälsoverktyg för egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Metod: Metoden som valdes var en integrativ litteraturöversikt. Analysen utfördes enligt Fribergs (2017) fem analyssteg. Litteraturöversikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Resultat: Resultatet visade att e-hälsoverktyg har en stor fördel i egenvården hos patienter med hjärtsvikt. Deras symtomkännedom förbättrades och patienterna kunde därmed känna igen symtomförsämring och koppla det till sin sjukdom. I resultatet framkom fem teman, Inblick i sin egenvård, Uppmärksamhet på förändrande symtom, Behov av bekräftelse, Behov av struktur i vardagen och Belysa tekniska svårigheter. Slutsats: Resultatet visar att e-hälsoverktyg kan göra patienterna mer uppmärksamma på sina symtom vid försämring. Medvetenheten hos patienterna skapar möjlighet att vidta förebyggande åtgärder som förhindrar att sjukdomen förvärras vilket kan leda till minskade sjukhusinläggningar.

No description available.

Bakgrund: I världen dör ca 41 miljoner människor årligen av kroniska sjukdomar. En av dessa är kronisk hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär otillräcklig blodcirkulation med försämrad perfusion. Detta leder till besvärliga symtom som i sin tur påverkar patientens livskvalitet. Kronisk hjärtsvikt är en obotlig sjukdom som innebär mycket egenvård för patienten. Det är en stor patientgrupp som sjuksköterskan möter överallt inom vården. Genom att sammankoppla världen och subjektet kan en helhetssyn skapas om livsvärlden. Om patientens verklighet, upplevelser och erfarenheter bekräftas kan ett vårdande förhållningssätt tillämpas.Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där resultatet bestod av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar som togs fram via CHINAL och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes.Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre teman; Upplevd symtombörda med underkategorier; Upplevelse av fysiska symtom; Upplevelse av psykologiska symtom; Upplevelse av sociala symtom, Vikten av professionell information & stöd och En förändrad kropp & livsstil. Många patienter upplevde att de var tvungna att göra en livsstilsförändring som kunde påverka livskvaliteten negativt. Slutsatser: Studiens resultat visade att patienten som lever med kronisk hjärtsvikt står inför en känslomässig och påfrestande livsstilsförändring. Vissa patienter upplevde en försämrad livskvalitet, bristande kunskap och bristfälligt stöd. Genom att sjuksköterskan är lyhörd för patientens behov kan en förbättrad livskvalitet upplevas.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar allt fler människor över världen och är en vanlig orsak till sjukhusinläggningar. Tillståndet påverkar patienters livsvärld till följd av besvärliga symtom och leder därmed till en förändrad vardag. Genom en kombination av både medicinsk och icke-medicinsk behandling kan hjärtsviktspatienterna lindra sjukdomens påverkan i deras dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats utefter en granskningsmall för att säkerställa god kvalitet till studien. Artiklarna sammanställdes och analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Två teman med tillhörande sex underteman identifierades i studiens resultat. Dessa teman var följande: Att vara i behov av stöd och Att leva ett förändrat liv. Slutsats: Livet med kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på flera olika sätt och leder till konsekvenser som följd. Exempelvis minskad fysiska förmågor till följd av andfåddhet som symtom. Resultatet påvisar en variation av patienternas upplevelser där stöd, information och relation med närstående samt vården har en stor betydelse för deras sjukdomstillstånd. Därför är det viktigt att sjuksköterskor ge en personcentrerad vård genom att ta del av hjärtsviktspatienternas berättelser och anpassa vården utefter deras individuella behov för att kunna ge dem en god vårdande.

Hjärtsvikt drabbar många äldre människor och det uppskattas att ungefär 200 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. Hjärtsvikt orsakas alltid av en eller flera bakomliggande sjukdomar, där kranskärlssjukdom och högt blodtryck är de vanligaste orsakerna. Människor påverkas på olika sätt av hjärtsvikt och därför är det av yttersta vikt att förstå sjukdomen ur ett helhetsperspektiv. Egenvård är en betydelsefull del i behandlingen av hjärtsvikt och kräver ett aktivt deltagande. Informationen och undervisningen ska ges utifrån patientens och anhörigas behov och med hänsyn till den situationen den specifika patienten befinner sig i. Krav ställs därför på sjuksköterskor att ha kunskap om rekommenderade egenvårdsåtgärder vid hjärtsvikt, detta för att de ska kunna ge rätt sorts information och undervisning till hjärtsviktspatienterna. Syftet med arbetet var att belysa behovet av kunskap och undervisning gällande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus. För att besvara syftet i denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes sedan för att besvara syftet. Resultatet visade att behovet av egenvårdskunskap är stort hos patienter som vårdas på sjukhus. Det framkommer en förbättrad egenvårdskunskap hos de patienter som fått en välplanerad utskrivning med en snabb uppföljning. Med kontinuerlig undervisning över tid, där flera professioner inom vården samverkade med patienten, ledde till ytterligare positiva resultat vad gäller egenvårdskunskap. Det framkommer även att patienter som erhållit egenvårdsundervisning hade mindre återinläggningar på sjukhus, samt när de blev inlagda var vårtiden kortare. Resultatet påvisar vidare att patienterna upplevde sig ha goda egenvårdskunskaper på sjukhuset, men att det uppstod en känsla av osäkerhet efter att patienterna återvänt hem. Trötthet och en tvekan att ta kontakt med sjukvården vid symtomförsämring var vanliga företeelser bland patientgruppen. För att nå ett gott resultat av patientundervisningen bör sjuksköterskan ha rätt sorts utbildning och kunskap. Genom att identifiera patientens hälsokunskap kan undervisningen riktas utifrån den nivå patienten befinner sig på. För att få en god effekt och följsamhet av egenvård bör personcentrad undervisning anpassas utifrån patientens hälsokunskap, utbildningsnivå och individuella förutsättningar. Med en snabb uppföljning och långsiktig planering vid utskrivning ökar patientens förutsättningar för en trygg återgång till hemmet.

Idag har cirka 300 000 människor i Sverige diagnosen hjärtsvikt och många fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingår livsstilsförändringar där patienten får lära sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbättra den fysiska kapaciteten hos individer med hjärtsvikt, såväl som förbättring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsområden innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande. Omvårdnadsarbete består i att kunna identifiera patientens hälsoproblem och utvärdera behoven av omvårdnad samt att kunna se vilken kapacitet till egenvård patienten själv förmår. Sjuksköterskan utformar tillsammans med patienten och anhöriga hur stödet skall formuleras utifrån patientens önskemål och behov.Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja individer i det dagliga livet vid kronisk hjärtsvikt.Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie som omfattar vetenskapliga orginalartiklar. Dessa har framtagits genom databassökning samt manuell sökning. Resultatet baserades på 19 vetenskapliga artiklar som klassificerades, värderades och sammanställdes och presenterades i en matris.Resultatet visade att sjuksköterskan kan ge informativt stöd, där denne undervisar individerna om sjukdom, emotionellt stöd, för att upprätthålla positiva beteendemönster samt socialt stöd för såväl anhörig som patient.Slutsatsen var att sjuksköterskan med av informativt, emotionellt och socialt stöd kan hjälpa individer till en bättre egenvård i det dagliga livet.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som medför nedsatt pumpförmåga och symtom som trötthet, andfåddhet och svullnad. Förutom farmakologisk behandling är egenvård en central del i behandlingen. Egenvård beskrivs som en komplex process och vid hjärtsvikt innebär egenvård att till exempel regelbundet väga sig, sköta läkemedelshantering och veta när vårdgivare ska kontaktas. Sjuksköterskans roll vid vård av personer med hjärtsvikt är att ge individualiserad utbildning, främja förståelsen och egenvårdsförmågan. Att utgå från personcentrerad vård vid vården av personer med hjärtsvikt har visat sig ge fördelar i form av ökad livskvalitet och förbättring av egenvård.   Syftet var att belysa faktorer hos personer med hjärtsvikt som har samband med hur de utför sin egenvård.   En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningarna resulterade i 20 artiklar publicerade mellan 2015 och 2019, varav 18 kvantitativa och två kvalitativa studier. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och 15 artiklar bedömdes ha hög kvalitet och fem medelhög kvalitet. Resultatanalysen gjordes med integrerad analys.   I resultatet framkom att de viktigaste faktorerna som har samband med egenvården kunde kategoriseras i sociokulturella faktorer, personliga karakteristika och sjukdomsrelaterade faktorer. Sociokulturella faktorer berörde ålder, kön, sysselsättning och utbildning, relationer och stödjande faktorer. Personliga karakteristika innefattade kunskap om hälsa och hjärtsvikt, kognitiv funktion samt emotionell och psykologisk påverkan. Sjukdomsrelaterade faktorer var funktionsskattning, upplevd symtombörda, sjukdomsbörda och behandling. I majoriteten av underkategorierna visade det sig att samma faktor både kunde försvåra och underlätta egenvården. Slutsatsen i denna litteraturöversikt var att det finns flera faktorer som påverkar egenvården hos personer med hjärtsvikt. En faktor kan gynna någon men vara ett hinder för en annan. För att kunna identifiera vad som gynnar eller hindrar en gynnsam egenvård hos den enskilda individen är det av stor vikt att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning av individer över 65 år och i Sverige uppskattar man att cirka två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt, siffran stiger till tio procent i åldersgruppen över 80 år. Internationellt sett ser förhållandet ut på ett liknande sätt. Ett växande antal patienter skapar stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Tillståndet är ett syndrom med flertalet bakomliggande faktorer, noggrann utredning och diagnostik påverkar patientens prognos i ett längre perspektiv. Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom som succesivt försämras och prognosen är allvarlig. Vid avancerad hjärtsvikt är mortaliteten mer än 30 procent det första året efter en sjukhusvistelse. I detta skeende i vården kring patienten behöver flera professioner samarbeta för att ge en god vård och sjuksköterskans roll är att ge stöd till patienten och dennes anhöriga. Palliativ vård är den vårdform som finns möjlig när olika behandlingsalternativ är uttömda och fokus mer riktas mot att lindra patientens symtom. Sjuksköterskans nivå av kunskap om hjärtsvikt och palliativ vård har betydelse för hur patientens vård utformas och slutligen dennes välbefinnande och livskvalité. Den palliativa vården kan i nära relation till patient och anhöriga bygga förtroende som underlättar vardagen trots en svår sjukdomsbild. Målet är att skapa en vård som tar hand om hela människan både patient och närstående. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av teamarbete och vård av patienter med hjärtsvikt i den palliativa fasen. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Datainsamling av vetenskapliga artiklar via databaserna PubMed och Cinahl Complete genomfördes. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats som granskades och analyserades.Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier som visade sjuksköterskans erfarenheter av teamarbete och vård. Sjuksköterskor representerade från flera länder med olika klinisk erfarenhet gav en bred bild av sjuksköterskors erfarenheter i denna studie. Fynden i studien visar att kunskap hos patient, anhörig och vårdpersonal speglar attityd och förhållningssätt till hur man vårdar. Ökade kunskaper om både hjärtsvikt och palliativt förhållningssätt ger olika professioner, enskilt och i team, möjlighet och förutsättningar att ge en god vård. Bra kommunikation med patient, anhöriga, inom teamet och multiprofessionellt stärker samarbetet och underlättar planering av olika vårdsinsatser. Slutsatsen i denna studie är att kunskap i flera dimensioner, kommunikation och samarbete stärker sjuksköterskans attityd och förhållningssätt i vården kring svårt sjuka patienter. Allt detta kan medverka till en fördjupad förståelse, underlätta planering och se till patientens totala situation.

No description available.