Bakgrund: Hjärtsvikt är bland de vanligaste dödsorsak i Sverige och globalt. Uppskattningsvis lever cirka 37,7 miljoner människor med kronisk hjärtsvikt. Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär att hantera symtom såsom andnöd, trötthet, viktuppgång, ödem, ortopné och bensvullnad. Sjuksköterskan har en avgörande roll i vården av patient med kroniska hjärtsvikt och omvårdnaden har stor betydelse för att kunna stödja patienterna i deras egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva den äldre personens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Examenarbetet genomfördes som litteraturöversikt och datainsamlingen via databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån SBU:s metodbok och Friberg Bilaga 3. Analysen genomfördes utifrån Granheim och Lundmans innehållsanalys och utifrån fyra stegsanalysmetoder enligt Friberg. Resultat: 15 artiklar valdes ut för analysen. I analysen identifierades fyra kategorier och sex subkategorier som återspeglade den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Fynden i resultaten belyste de upplevda symtom vid hjärtsvikt som orsakade fysisk och psykisk sårbarhet, betydelse av stöd från omgivningen, svårigheten att hantera ett liv i hemmet och livet efter diagnosen hjärtsvikt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterar styrkor och svagheter med litteraturöversiktens metod med stöd av relevanta kurslitteratur. I föreliggande arbete diskuteras de tre viktigaste fynden från resultatet “Hjärtsvikt ger fysisk och psykisk sårbarhet, Stöd från andra och Att hantera ett liv i hemmet”. Det diskuteras åtgärder som kopplas till sjuksköterska kärnkompetenser och Orems egenvårdteorin som kan vara en vägledning för att åtgärda dessa tre fynd. Slutsats: Denna litteraturöversikt om hur äldre med hjärtsvikt upplever sin vardag kan betraktas som ett stöd för sjuksköterskor för att främja hälsa och öka välbefinnande hos de äldre med hjärtsvikt som bor hemma. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar cirka 2.2% av Sveriges befolkning och innebär att hjärtats pumpförmåga avtar. Detta kan leda till ansamlingar av vätska i lungorna eller kroppens extremiteter vilket kan orsaka symtom såsom andnöd och trötthet. Kronisk hjärtsvikt kan påverka livet på negativa sätt såsom förlorad kontroll i dagliga aktiviteter. Egenvård är en stor del av behandlingen vid kronisk hjärtsvikt och handlar om förmågan att ta hand om sig själv för att främja välbefinnande, liv och livskvalitet. Tidigare studier visar på att patienter brister i följsamhet vid egenvård vilket kan leda till förvärrade symtom. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och kärnkompetensen personcentrerad vård består av att bemöta patienter på deras villkor och ge individanpassad information utifrån individuella behov. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes baserat på 14 artiklar. En induktiv ansats och beskrivande syntes tillämpades. Resultat: Analysen mynnade ut i tre kategorier och fem underkategorier; Utföra egenvård i vardagen med underkategorierna fysisk aktivitet, diet- och vätskerestriktioner och läkemedelsbehandling. Kategorin Stöd vid egenvård med underkategorierna omgivningen och tekniska hjälpmedel samt kategorin Brist på kunskap om egenvård. Slutsats: Patienter med kronisk hjärtsvikt upplevde utmaningar vid utförande av egenvård i vardagen som påverkades av fysisk aktivitet, diet- och vätskerestriktioner samt läkemedel. De upplevde även brist på kunskap om egenvård vilket resulterade i otillräckliga egenvårdsåtgärder. Familjen, andra patienter och vårdpersonal upplevdes som ett bra stöd till egenvården. Likaså var tekniska hjälpmedel ett bra stöd. Resultatet medför kunskap om olika aspekter av egenvård och är av nytta för sjuksköterskor så att de på ett mer personcentrerat sätt kan stödja patienter med kronisk hjärtsvikt.

Examensarbete  vårdvetenskap 15 hp TITEL: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioners påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård  Författare: Julia Halt och Anna Jonsson SAMMANFATTNING: Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre. En stor och viktig del av behandlingen utgörs av egenvård och då patienterna är införstådda med vikten av denna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning.   Metod: Systematisk litteraturstudie där åtta artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och sedan analyserades till ett resultat. Resultat: Det huvudsakliga resultatet visar att de viktigaste interventionerna för att påverka hjärtsviktspatienters egenvård är kontinuerlig utbildning där patient och sjuksköterska närvarar. En viktig del efter att ha informerat patienterna är att kontrollera deras förståelse för egenvården. Centralt är även sjuksköterskans bemötande och patientens medverkan. Stor vikt läggs vid att patienterna ska motiveras till egenvården och därmed öka följsamheten. Resultatet ger ny kunskap om hur viktig sjuksköterskans påverkan är för egenvården och har hjälpt oss att förstå vilka delar som är väsentligast för att stötta patienter i egenvården. Slutsatser: Sjuksköterskan har en stor påverkan på patientens egenvård. Relationen mellan sjuksköterska och patient bör grundas på en ömsesidig kommunikation, förtroende och engagemang. Patientundervisningen kan med fördel individanpassas för att öka förståelse och förmåga till egenvård.  Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, egenvård, omvårdnad, patientutbildning, compliance

Bakgrund:Hjärtsvikt är en sjukdom som blir vanligare vid stigande ålder och cirka 250 000 svenskar är drabbade (Hjärt-lungfonden, 2016). Patienter ska enligt Patientlagen (SFS 2014:821; SFS 1982:763) få information om sitt hälsotillstånd, vilka former av undersökningar, vilken vård som kan användas, förväntade behandlingsförlopp, riskerna och eftervård. Patienten får inte alltid nödvändig information. Bristen på information kan bero på allt från patientens okunskap till vårdgivarens tidsnöd på grund av hög arbetsbelastning. Syfte: Att undersöka sjuksköterskornas sätt att informera och olika perspektiv på innehållet på den information som förmedlas till patienter med hjärtsvikt på en kardiologisk slutenvårdsavdelning. Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats och innehållsanalys. Resultat: Resultat visar att den information som förmedlas till patienter med hjärtsvikt kan se olika ut beroende på vilken sjuksköterska som ger informationen. Slutsats:Informationen sjuksköterskor förmedlar till patienter med hjärtsvikt varierar beroende på patientens kunskap, hälsotillstånd, intresse och grad av kognitiv förmåga. Dock kan hög arbetsbelastning förhindra sjuksköterskan att ge individuellt anpassad information. / Background: Heart failure is a condition that becomes more common with age, and about 250 000 Swedes are affected (Heart-Lung Foundation, 2016). Patients should, under the Patient Act (SFS 2014: 821, SFS 1982: 763), obtain information on their health status, the types of treatment, what care may be used, the expected course of treatment, risks and aftercare. The patient does not always get the necessary information. The lack of information may depend on everything from the patient's lack of knowledge to the caregiver's shortage of time, because of the heavy workload. Aim: To investigate the nurses' ways of informing and different perspectives on the content of the information conveyed to patients with heart failure in a cardiologic healthcare department. Method: A descriptive interview study with qualitative approach and content analysis. Results: Results show that the information given to patients with heart failure may vary depending on the nurse who provides the information. Conclusion: The information nurses convey to patients with heart failure vary depending on the patient's knowledge, state of health, interest and degree of cognitive ability. However, high workload can prevent the nurse to provide personalised information.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd och diagnosen återfinns hos en kvarts miljon människor i Sverige. Behandlingen främjas av en personcentrerad omvårdnad med delaktighet och följsamhet hos den drabbade personen. Detta bygger på att sjuksköterskan ökar sin förståelse för personens unika situation. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever sig fysiskt begränsade av sin sjukdom. En försämring i både fysisk och psykisk hälsa visade sig. Resultatet redovisas i katergorierna; begränsningar i vardagen, förändringar i sinnesstämningen och förändringar i det sociala nätverket. Slutsats: Resultatet visar på en stor variation i upplevelserna hos personer drabbade av hjärtsvikt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en bred kunskap och en omfattande förståelse för sjukdomen, då det främjar en individanpassad vård baserad på rådande förhållanden. Nyckelord: hjärtsvikt, personcentrerad omvårdad, upplevelser / Background: Heart failure is a common disease and the diagnosis is found in a quarter of a million people in Sweden. The treatment promoted by person-centered care with the participation and adherence of the affected person. This is based on that the nurse increase the understanding of the person's unique situation. Aim: To describe people's experiences of living with heart failure Methods: A literature review where thirteen qualitative articles were included. Results: People with heart failure feel physically limited by their disease. A deterioration in both the physical and mental health appeared. The results were divided into following main categories; limitations in everyday life, changes in mood and changes in the social network. Conclusion: It is important that the nurse has a broad knowledge and a comprehensive understanding of heart failure, when it showed a great variation in how people perceive their situation. This promotes an individualized care based on current conditions. Keywords: experiences, heart failure, person-centred care

Bakgrund: Hjärtsvikt anses idag vara ett av de vanligast förekommande tillstånden inom hjärt- och kärlsjukdomar. Det beräknas att till år 2030 kommer 8 miljoner människor att drabbas av hjärtsvikt i världen. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som innebär stora förändringar i livet och som ger ett lidande för personerna.  Egenvård är en stor del av behandlingen inom hjärtsvikt och för att personer med hjärtsvikt ska kunna bedriva egenvård krävs det motivation och engagemang. Sjuksköterskan har en viktig roll inom egenvård då det ingår i omvårdnadsarbetet att informera, utbilda, stötta samt motivera personer med hjärtsvikt. Syfte: Att undersöka vad som påverkar motivationen till egenvård hos personer med hjärtsvikt Metod:  Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, 2017, Kapitel 12. Resultat:  Hjärtsvikt är ett tillstånd där personer behöver utbildning och information när det gäller egenvård. Ur analysen framkom teman som förklarade vad som motiverade personer med hjärtsvikt till egenvård.De 3 huvudteman var drivkrafter till motivationmed subteman självförtroende, självständighet och livsmål, psykiska faktorer med subteman rädsla och oro, bristande ekonomi och socialt stöd samt personers kunskap om hälsamed subteman information och utbildning, motiverande samtal med sjuksköterska samtpersoners förväntningar på sjuksköterskan Slutsats:   Det behövs mer fokus från vården att utbilda och informera personer med hjärtsvikt gällande egenvård. Det är även viktigt att personerna förstår vad egenvård innebär och vikten av att sköta den. Det sociala stödet styrker även självförtroendet och därmed egenvård. Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskor ny kunskap angående vad som motiverar personer med hjärtsvikt till egenvård. Nyckelord:egenvård, hjärtsvikt, hälsokunskap, kvalitativ, kvantitativ, motivation, personer

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext syndrom och en följd av andra hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärtsvikt leder till en försämring av hjärtats pumpförmåga och därmed uppstår syrebrist i kroppens alla organ. Sjukdomen kan leda till fysiska och psykiska begränsningar vilket kan innebära en nedsatt livskvalitet och därmed skulle komplementära behandlingsmetoder kunna vara till hjälp. Hälso- och sjukvårdsteamet ska utifrån patientens önskemål och förutsättningar hitta komplementära behandlingsmetoder samt stötta den enskilde människan till ökad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa effekten av komplementära behandlingsmetoder för att öka livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 resultatartiklar. Resultat: Resultatet visade att patienters fysiska och psykiska livskvalitet kunde påverkas med hjälp av komplementära behandlingsmetoder både i hemmet och på vårdenhet. Behandlingsmetoderna innefattade fysisk träning, emotionellt stöd och hjälpmedel vid omfattande och strukturerad utbildning. Konklusion: De olika komplementära behandlingsmetoderna visade sig vara framgångsrika när det gäller förbättrad fysisk och psykisk livskvalitet. Patienterna upplevde minskade symtom såsom depression, ångest och trötthet. Samtidigt ökade patientens sociala funktion, självförtroende och fysiska förmåga.

Kronisk hjärtsvikt är ett permanent tillstånd där hjärtat har svårigheter att upprätthålla en tillräcklig slagvolym. I Sverige är det ungefär 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. Målsättningen för behandlingen är att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbättra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning får denne goda förutsättningar för att kunna utföra en bra egenvård. En bra egenvård kan resultera i reducerad risk för en försämring av sjukdomen samt ökad livskvalitet. Tidigare forskning har framförallt handlat om egenvård i förhållande till följsamheten till den ordinerade läkemedelsbehandlingen. Därför är syftet med denna studie att belysa faktorer som påverkar egenvården hos personer som lever med kronisk hjärtsvikt. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod och resultatet byggdes upp utav tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar egenvården vid kronisk hjärtsvikt. Faktorer som visade sig främja en god egenvård var en god patientundervisning, en god relation och kontinuitet i vården, att lära känna sin ”nya” kropp, att finna strategier i vardagen, att acceptera sina förluster och stöd från närstående. Faktorer som hindrade en god egenvård var en bristande patientundervisning, bristande kommunikation, att känna sig ignorerad av sjukvården, svårigheter till följsamhet, att vara multisjuk, förändrad livsvärld och existentiell ångest. I den avslutande diskussionen diskuteras först valet av metod och sedan följer en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen diskuteras patientundervisning, egenvård och en förändrad kropp och livsvärld. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Ungefär 26 miljoner personer i världen lever med diagnosen hjärtsvikt. Antalet som lever med hjärtsvikt ökar vilket främst beror på att människan blir äldre men också på förbättrad vård. Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom med hög mortalitet som påverkar livskvaliteten då den både ger fysiska symtom och har inverkan på den mentala hälsan. Därför krävs stort stöd av sjukvården, framförallt primärvården som kan arbeta profylaktiskt. Ett sämre stöd ger inte bara ett ökat lidande utan kan även ge försämrad hållbar utveckling ekonomiskt och socialt för både samhället och individen med bland annat fler sjukhusvistelser. Syftet är att beskriva och jämföra livskvalitet hos äldre personer med kronisk hjärtsvikt hos de som möter och inte möter hjärtsviktssköterska på vårdcentral. Studien är en kvantitativ enkätstudie med deduktiv ansats. Två grupper med äldre personer med kronisk hjärtsvikt jämfördes, en som följdes av hjärtsviktssköterska (n = 8) och en som inte följdes av hjärtsviktssköterska (n = 15). Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Mann-Whitney U-test och Chi-square test utfördes då det var en jämförande analys mellan två oberoende grupper med signifikansnivå p =.05. Slutsatser av resultatet måste göras med stor försiktighet då bortfallet var högt. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande livskvalitet förutom i frågan om deltagaren varit hindrad att utföra vissa arbetsuppgifter eller andra aktiviteter. Där fanns en signifikant högre begränsning i gruppen som inte följs av hjärtsviktssköterska (p=.034). Även om studien inte visade någon större effekt av hjärtsviktssköterskans betydelse för livskvalitet hos äldre med kronisk hjärtsvikt så har flera andra studier visat på det motsatta. Då hjärtsviktssköterskan kan ha en betydelse, både för personer med hjärtsvikt och för hållbar utveckling både ekonomiskt och socialt. Fler studier borde göras inom detta område för att utöka antalet hjärtsviktssköterskor inom primärvården i Sverige.

<p>Examensarbete  vårdvetenskap 15 hp</p><p>TITEL: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioners påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård</p><p> Författare: Julia Halt och Anna Jonsson</p><p>SAMMANFATTNING:<strong> </strong></p><p>Bakgrund:<strong> </strong>Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre. En stor och viktig del av behandlingen utgörs av egenvård och då patienterna är införstådda med vikten av denna.<strong> </strong></p><p>Syfte:<strong> </strong>Att belysa sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning.  </p><p>Metod:<strong> </strong>Systematisk<strong> </strong>litteraturstudie där åtta artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och sedan analyserades till ett resultat.<strong> </strong></p><p>Resultat:<strong> </strong>Det huvudsakliga resultatet visar att de viktigaste interventionerna för att påverka hjärtsviktspatienters egenvård är kontinuerlig utbildning där patient och sjuksköterska närvarar. En viktig del efter att ha informerat patienterna är att kontrollera deras förståelse för egenvården. Centralt är även sjuksköterskans bemötande och patientens medverkan. Stor vikt läggs vid att patienterna ska motiveras till egenvården och därmed öka följsamheten. Resultatet ger ny kunskap om hur viktig sjuksköterskans påverkan är för egenvården och har hjälpt oss att förstå vilka delar som är väsentligast för att stötta patienter i egenvården.</p><p>Slutsatser: Sjuksköterskan har en stor påverkan på patientens egenvård. Relationen mellan sjuksköterska och patient bör grundas på en ömsesidig kommunikation, förtroende och engagemang. Patientundervisningen kan med fördel individanpassas för att öka förståelse och förmåga till egenvård.</p><p><strong> </strong>Nyckelord:<strong> </strong>Kronisk hjärtsvikt, egenvård, omvårdnad, patientutbildning, compliance<strong></strong></p>