Bakgrund: Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom och cirka 2% av den svenska befolkningen har diagnostiserats med hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär antingen att hjärtats tömningsförmåga är nedsatt, systolisk dysfunktion, eller att hjärtats kammare inte fylls på som de ska, diastolisk dysfunktion. Egenvård i form av kost och vätskerestriktion, eventuell viktnedgång och minskat alkoholintag är av stor betydelse för sjukdomens utveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio artiklar, varav en artikel med kvantitativ ansats, åtta artiklar med kvalitativ ansats samt en artikel av mixad metod. Huvudresultatet: Det framkom att personer med hjärtsvikt upplevde depression, oro och rädsla över att ha drabbats av en obotlig sjukdom. Att utföra aktiviteter och arbete var mer påfrestande än tidigare innan sjukdomen eftersom de inte längre hade samma fysiska möjlighet. Personerna med hjärtsvikt tog hjälp av egenvård och olika hanteringsstrategier för att förbättra hälsotillståndet och undvika försämring både vad de gällde fysiska och psykiska aspekter. Slutsats: Personerna med hjärtsvikt upplevde försämrad psykisk hälsa och fysisk förmåga, vilket gav upphov till en känsla av isolation och ensamhet. Egenvård ansågs vara viktigt för att undvika försämring av sjukdomen. En ökad förståelse av personers upplevelser av hjärtsvikt bland sjuksköterskor kan förbättra stödet för personer med hjärtsvikt i deras egenvård och kan således ge en förbättrad livskvalité för den specifika patientgruppen / Background: Heart failure is a progressive disease, and in Sweden around 2% of the population have been medically diagnosed with heart failure. The condition weakens the heart, and its capacity to function normally, making it unable to supply the cells with enough oxygen-rich blood. There are different types of heart failure, where the two most common is diastolic heart failure, which hinder the heart’s ability to fill up with blood properly, and systolic heart failure, which refers to the heart's inability to pump after filling with blood. While there is usually no cure for heart failure, many lifestyle changes like regular exercise, maintaining a healthy body weight, and giving up smoking can slow down its progression. Purpose: The purpose of this study was to investigate different people’s perspective of living with CHF. Main Results: The study indicated that people with heart failure experienced depression, anxiety and worry after being diagnosed with an incurable condition. It also showed that daily activities and work became more strenuous for sufferers after developing the condition because they no longer had the same physical capacity. Many diagnosed with heart failure utilized different coping strategies to improve their general health in order to avoid physical or mental deterioration. Method:  A descriptive literature review of ten articles, one article with a quantitative approach, eight with a qualitative approach and one with a mixed method approach.  Conclusion: Those diagnosed with heart failure experienced a decline in both their mental health and physical capacity, which left them feeling isolated and lonely. Self-care was highlighted as an important aspect to avoid the condition getting worse. An improved understanding of patients experiences with heart failure among nurses can lead to improved care and quality of life for the specific patient groupBackground: Heart failure is a progressive disease, and in Sweden around 2% of the population have been medically diagnosed with heart failure. The condition weakens the heart, and its capacity to function normally, making it unable to supply the cells with enough oxygen-rich blood. There are different types of heart failure, where the two most common is diastolic heart failure, which hinder the heart’s ability to fill up with blood properly, and systolic heart failure, which refers to the heart's inability to pump after filling with blood. While there is usually no cure for heart failure, many lifestyle changes like regular exercise, maintaining a healthy body weight, and giving up smoking can slow down its progression. Purpose: The purpose of this study was to investigate different people’s perspective of living with CHF. Main Results: The study indicated that people with heart failure experienced depression, anxiety and worry after being diagnosed with an incurable condition. It also showed that daily activities and work became more strenuous for sufferers after developing the condition because they no longer had the same physical capacity. Many diagnosed with heart failure utilized different coping strategies to improve their general health in order to avoid physical or mental deterioration. Method:  A descriptive literature review of ten articles, one article with a quantitative approach, eight with a qualitative approach and one with a mixed method approach.  Conclusion: Those diagnosed with heart failure experienced a decline in both their mental health and physical capacity, which left them feeling isolated and lonely. Self-care was highlighted as an important aspect to avoid the condition getting worse. An improved understanding of patients experiences with heart failure among nurses can lead to improved care and quality of life for the specific patient group

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en stor folksjukdom och idag en stor bidragande orsak till inläggningar på Sveriges sjukhus. Sjukdomen medför symtom av olika svårighetsgrader där de vanligaste symtomen är energilöshet, andfåddhet och trötthet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden kring personer med hjärtsvikt där personcentrerad vård eftersträvas för att bevara integritet och individuella behov. Det är vanligt förekommande att anhöriga har en vårdande roll till personerna med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i det dagliga livet. Metod: Beskrivande litteraturstudie som innefattade 13 artiklar av kvalitativ ansats framsökta i PubMed och CINAHL, databaser inom omvårdnadsforskning. Huvudresultat: Personer med hjärtsvikt upplevde begränsningar, både fysiskt och psykiskt i det dagliga livet orsakat av hjärtsviktssymtomen. Begränsningarna gjorde att vissa personer var i behov av hjälp dagligen. Många uppskattade det stöd de fick, medan en del upplevde det som en börda. Känslor som rädsla, oro och ångest var något som upplevdes i samband med hjärtsvikt och personernas framtid upplevdes av många som oförutsägbar. Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplevde begränsningar i sitt dagliga liv. Begränsningarna medförde att många var i behov av hjälp dagligen och det inverkade på personernas privatliv. Både positiva och negativa känslor upplevdes i samband med sjukdomen. Det är betydelsefullt för sjuksköterskan att ta del av personernas upplevelser i det dagliga livet för deras omvårdnadsarbete av dessa personer. Genom att begripa, hantera och känna meningsfullhet kan det i situationen med hjärtsvikt bidra till större förståelse för sjukdomen och ökad livskvalitet. / Background: Chronic heart failure is a big scourge and are today a contributing factor to inlay at hospitals in Sweden. The disease causes symptoms of different degrees of difficulties, where the most common is lethargy, breathlessness and fatigue. Nurses have an important role with nursing people with heart failure where person-centered care is sought to preserve integrity and see to individual needs. It’s common that family members has a caring-role for persons with heart failure. Purpose: The aim of the literature study was to describe people's experience of living with chronic heart failure in daily life. Method: A descriptive literature study comprising 13 qualitative research articles who was gathered from PubMed and CINAHL, nursing databases. Main result: People with heart failure experienced limitations in daily life, both physical and psychological caused by chronic heart failure symptoms. These limitations meant that some people with heart failure were in need of daily support. Many appreciated the support they received while some experienced it a burden. Fear and anxiety were characterized in contribution to heart failure and people experienced the uncertainty about the future as unpredictable. Conclusion: Person’s with heart failure experienced limitations in their daily life. These limitations resulted in a need of support which affected their personal life. In conjunction with heart failure people experienced both negative and positive feelings towards the progress of the disease. It is of great importance for nurses to take part of how persons with heart failure experiences daily life in contribution to take care and nurse these people. A sense of comprehensibility and meaningfulness for the situation with heart failure could give a greater understanding for the disease and increasing quality of life.

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet. Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie där författarna analyserat 11 artiklar som svarar mot syftet. Under analysen framkom nyckelbegrepp ur varje artikel som bildade vårt resultat. Resultatet visar att patienter med hjärtsvikt upplever en förändrad livsvärld och använder sig av olika strategier för att kunna hantera livssituationen och vardagen. Patienter beskriver hur vårdpersonal finns tillgängliga och visar sitt stöd. Dock visar resultatet att många patienter upplever en bristande tillit till vårdpersonal. Patienter upplever en bristande information om sjukdomen och dess behandling, vilket upplevs bero på vårdpersonalens tidsbrist. Patienterna är medvetna om att hjärtsvikt har en dålig prognos. De beskriver känslan av en oviss framtid och ägnar en stor del av sin tid till att tänka på döden. Trots detta beskriver deltagare hur de genom olika strategier kan se på framtiden som ljus och uppleva hopp. Subteman som framkom efter analysprocessen var: Livet med en fotboja, Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller?, De livsbärande vingarna, En dimmig morgondag och Med döden som skugga. Följande subteman diskuterades då de förvånat eller väckte ett ökat intresse hos oss: Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller? och Med döden som skugga. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av befolkningen och sjukdomen påverkar personens vardag och förmåga till att utföra vardagliga sysslor. Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig, personer som blivit diagnostiserade med hjärtsvikt har en median överlevnadstid på cirka 2 år. Med hjälp av egenvård kan prognosen och förmågan att utföra vardagliga sysslor förbättras.  Syftet var att undersöka vilken betydelse personcentrerad vård kunde ha för personer med hjärtsvikt gällande egenvård, livskvalitet och symtombörda.  Metoden som användes var en litteraturstudie som inkluderade tio kvantitativa studier. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL. Dorothea Orems omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram i studien. Resultatet påvisade att en personcentrerad vård kan förbättra egenvården hos personer med hjärtsvikt. Några resultat visade att personcentrerad vård gav en förbättring gällande livskvalitet, medan andra resultat inte visade på en signifikant förbättring gällande livskvalitet. En personcentrerad vård visade ingen förbättring på symtombördan hos personer med hjärtsvikt. Slutsatsen var att en personcentrerad vård förbättrar egenvården hos personer med hjärtsvikt. Personcentrerad vård kan i vissa fall även leda till en förbättrad livskvalitet, men det visade ingen förbättring gällande symtombördan hos personer med hjärtsvikt. / Heart failure affects circa two percent of the population and the illness affects the person’s everyday life and the ability to perform everyday tasks. The prognosis for heart failure is serious, people that have been diagnosed with heart failure have a median survival time of approximately 2 years. With the help of self care the prognosis and the ability to perform everyday tasks can be improved.  The aim of this study was to examine what importance person centered care have for people with heart failure concerning self-care, quality of life and symptom burden.  The method that was used was a literature study which included ten quantitative studies. The articles were chosen from the databases PubMed and CINAHL. Dorothea Orem’s nursing theory was used as theory framework in this study. The results showed that a person centered care may improve self-care in people with heart failure. Some results showed that a person centered care improved quality of life, while other results did not show any significant improvement on quality of life. A person centered care did not show any improvement in symptom burden for people with heart faliure.  The conclusion was that person centered care may improve self-care for people with heart failure. Person centered care may in some cases also result in an improved quality of life, but it did not show any improvement in the symptom burden for people with heart failure.

Bakgrund: Distriktsköterskan inom kommunal hemsjukvård är en central person inom den palliativa vården. Patienter som lider av kronisk hjärtsvikt och är under palliativ vård riskerar att inte få samma behandling eller vård under den sista tiden som andra palliativa patienter. Brist på erfarenhet och utbildning av vårdpersonal samt att ledarskapet i organisationen är en av flera faktorer som påverkar att palliativa hjärtsviktspatienter inte får en skräddarsydd vård. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter med hjärtsvikt inom den kommunala hemsjukvården. Metod: Kvalitativ design med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; Organisationens påverkan på distriktsköterskornas yrkesutövning med subkategorierna Distriktsköterskornas kompetens, utveckling och teamarbete samt Palliativa vårdens huvudmän och ledarskap. Den andra kategorin; Distriktsköterskornas professionella förhållningssätt med subkategorierna Distriktsköterskans bemötande av patienter och anhöriga samt Distriktsköterskans upplevelse av vårdplaner. Slutsats : Distriktsköterskorna behöver fortbildning för att känna säkerhet och tillfredsställelse i vården av hjärtsviktspatienter och bemötandet av anhöriga. Det är viktigt att stärka och stimulera distriktsköterskornas teamarbete vilket skapar en positiv arbetsmiljö. Dokumentationssystemet för vårdplanerna behöver bli mer lättanvänt och tydligt för att förbättra den palliativa vården för hjärtsviktspatienterna. / Background: District nurses in the community health service are one of the main providers of palliative care. Chronic heart failure patients could suffer from lack of treatment or correct care in comparison to other groups of palliative care patients. Lack of experience, education in health professionals and the leadership within the organisation are one of several factors for palliative chronic heart failure patients to not receive tailor dressed care Aim: To explore district nurses view of caring for palliative chronic heart failure patients in community health service Method : Quality design and interviews were analyzed by a quality content analysis. Result: The results resulted in two categories; The organizations influence public health nurses daily work with two subcategories, The competence, development and team work of the public health nurses and the palliative care organisations and leadership. The second category was, Public health care nurses’ professional approach with subcategories Public health care nurse’s treatment of patients and relatives and Public health care nurse’s experiences of care plans. Conclusion: District nurses need continuously education enabling to feel secure and satisfaction in the care and reception of palliative heart failure patients and relatives. It´s important to enhance the teamwork to create a positive work environment for the District nurses. Care plan systems must be suitable and user friendly to improve the palliative care for chronic heart failure patients.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ”chronic heart failure” och ”nursing”. Totalt inkluderades 22 studier i denna litteraturstudie. Ur studierna kunde fem inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt identifieras. Dessa var omvårdnad genom patientutbildning, telefonrådgivning, fysisk träning, hemsjukvård och hjärtsviktsmottagning. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk träning och ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt i samtliga studier som undersökte dessa två variabler. Majoriteten av studierna som undersökte effekten av telefonrådgivning till patienter med hjärtsvikt fann att antalet inläggningar på sjukhus hade minskat efter att patienterna under en period fått telefonrådgivning. I de studier som granskats låg fokus till stor del på att stärka patienternas egenvård. Två inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt utmärkte sig som de mest effektiva metoderna. Dessa var fysisk träning och telefonrådgivning.</p> / <p> </p><p>The aim of this literature study was to describe the care of patients with chronic heart failure according to scientific studies published between the years 2002 and 2007. A descriptive design was used. Information was gathered from the following databases: Medline, Academic Search Elite and Cochrane Library. Vård i Norden webb archive was also used for collecting articles. Keywords used in the search were "chronic heart failure" and "nursing". A total of 22 articles were included in this study. The articles in this study showed five different themes in the care of patients with heart failure, these were: patient education, telephone care, physical exercise, home-based care and heart failure clinics. The result showed a positive correlation between physical exercise and quality of life, this was found in every article covering these two variables. Most studies concerning telephone care found that the number of hospital readmissions decreased after an intervention based on telephone care. In the included studies a lot of focus was on strengthening patient's ability to self care. In this study physical exercise and telephone care were the most effective methods of care for patients with heart failure.</p>

<p>För många närstående förändras livet radikalt när  en anhörig diagnostiseras med hjärtsvikt. Att leva med hjärtsvikt är som att "knacka på dödens dörr och aldrig veta vad som är att vänta av morgondagen". Att stanna hemma och vårda en en anhörig under palliativ fas innebär stora påfrestningar i närståendes liv. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser när anhörig med hjärtsvikt vårdas palliativt i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tolv kvalitativa och tre kvantitatva vetenskapliga artiklar ingick. Resultat:  Närstående som vårdade en anhörig palliativt i hemmet upplevde social isolering, stress och ångest och krav på att vara en "stöttepelare". Närstående upplevde också att informationen om tillstånd och prognos var bristfällig. Upplevelsen av att känna stöd från vårdpersonal varierade och närstående ville vara delaktiga i vården. Slutsats: Det är klarlagt att hjärtsvikt har en betydande påverkan på närståendes liv. Närståendes situation behöver studeras vidare och då speciellt när det gäller palliativ hemsjukvård.</p> / <p>For many next of kin important changes took place when heart failure was diagnosed. Meanings of living with heart failure emerged as "knocking on death's door" yet surviving and never knowing what to expect of tomorrow. Staying at home in the palliative phase of life brings multiple complex issues for next of kin who is subject to stress during a along period of time. The aim of the study was: To illuminate next of kin's experiences when a partner with heart failure is taken care of in palliative home care setting. Method: A general litterature review based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Findings: Next of kin in palliative home care setting described situations of being restricted, they experienced stress and anxiety, and took on the role of being "a pillar of strength". Next of kin also described how they lacked adequate medical information. Som next of kin experienced  that they received support from healthcare personnel but some lacked concrete support. Next of kin also felt it important to have influence on decisions. Conclusion: It is clear that heart failure seriously affects the lives of next of kin. This group need to be further investigated, especially when it comes to palliative care at home.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ”chronic heart failure” och ”nursing”. Totalt inkluderades 22 studier i denna litteraturstudie. Ur studierna kunde fem inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt identifieras. Dessa var omvårdnad genom patientutbildning, telefonrådgivning, fysisk träning, hemsjukvård och hjärtsviktsmottagning. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk träning och ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt i samtliga studier som undersökte dessa två variabler. Majoriteten av studierna som undersökte effekten av telefonrådgivning till patienter med hjärtsvikt fann att antalet inläggningar på sjukhus hade minskat efter att patienterna under en period fått telefonrådgivning. I de studier som granskats låg fokus till stor del på att stärka patienternas egenvård. Två inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt utmärkte sig som de mest effektiva metoderna. Dessa var fysisk träning och telefonrådgivning. / The aim of this literature study was to describe the care of patients with chronic heart failure according to scientific studies published between the years 2002 and 2007. A descriptive design was used. Information was gathered from the following databases: Medline, Academic Search Elite and Cochrane Library. Vård i Norden webb archive was also used for collecting articles. Keywords used in the search were "chronic heart failure" and "nursing". A total of 22 articles were included in this study. The articles in this study showed five different themes in the care of patients with heart failure, these were: patient education, telephone care, physical exercise, home-based care and heart failure clinics. The result showed a positive correlation between physical exercise and quality of life, this was found in every article covering these two variables. Most studies concerning telephone care found that the number of hospital readmissions decreased after an intervention based on telephone care. In the included studies a lot of focus was on strengthening patient's ability to self care. In this study physical exercise and telephone care were the most effective methods of care for patients with heart failure.

Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt. Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av. Olika yrkeskategorier samverkade och möjliggjorde vården i hemmet. En relation till vårdpersonalen var viktig och hembesöken medförde ett socialt sällskap. Det innebar en trygghet att vara med och planera sin vård och kontinuitet i vården var viktig. Möjligheten att ta kontakt med vårdpersonal var viktig vid olika vårdbehov samt att få vara kvar i hemmet för vård. Känslorna inför framtiden och vården i hemmet varierade. Slutsats: Samverkan mellan olika yrkeskategorier möjliggör vård i hemmet för patienter med hjärtsvikt. För patienten skapas möjlighet att vara i sin hemmiljö, även vid progression av hjärtsvikten. Vården i hemmet påverkar upplevelsen av trygghet och skapar förutsättningar för en god hälsa. / Background: The risk of heart failure increases with age, and experiences of living with heart failure varies. This condition can affect the daily life and lead to individual care needs. If necessary, patients with heart failure should be offered attendence at home. The home health care is more advanced now than before. Aim: The aim of the study was to illuminate the experiences of heart failure patients whom received care at home. Method: An inductive interview study with semi-structured questions were used. Six informants emerged from a strategic sampling. During the study of the interview material, a qualitative content analysis was used. Results: The results showed that attendance at home was designed individually, and the informants received the care they needed. Interaction between different professions made this possible. The relationship between the resident and the caregiver was important, and it also led to social company. It meant security to be involved in the creating of the care plan, and the continuity of care was important. The possibility to contact the caregiver at different care needs, and to stay at home were important. Feelings about the future and the home health care varied. Conclusion: Home health care for patients with heart failure is enabled by collaboration between different professions. Even during the progression of heart failure, the patient may still be given the opportunity to stay at home. The attendence at home affects the perception of being safe and enables conditions for good health.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning hos äldre personer. Upp till 50 % av dessa patienter är felnärda. Detta kan delvis orsakas av de gastrointestinala symtom som sjukdomen ger såsom tidig mättnadskänsla, aptitlöshet och illamående. Syfte: Att ur patienters perspektiv belysa problematik med mat och kostråd vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa eller kvantitativa vetenskapliga artiklar ingår. Resultat: Personer med hjärtsvikt förstod inte alltid att de hade en kronisk sjukdom och att detta skulle påverka deras matintag för resten av livet. Att följa en saltfattigkost kunde ge svårigheter i det dagliga livet. Maten kunde väcka både positiva och negativa känslor. De kunde känna sig begränsade i sociala situationer t ex. vid högtider eller restaurangbesök, då maten de blev bjudna på oftast innehöll för mycket salt. De flesta patienterna utvecklade strategier för att lättare följa kostråden. Diskussion: Patienter och anhöriga har ett stort informationsbehov om sjukdomen och dess påverkan i det dagliga livet. De kan behöva stöd och uppmuntran från omgivningen för att genomföra livsstilsförändringarna. Det är viktigt att förstår sambandet mellan saltrik mat och ökade symtom. Personcentrerad vård kan minska vårdtiden och förbättra eller bevara patienternas vardagliga resurser jämfört med traditionell vård samt minska återinläggningarna. / Background: Heart failure is the leading cause of hospitalization of older people. Up to 50% of these patients are malnourished. This may be partly caused by the gastrointestinal symptoms caused by the disease, as early satiety, loss of appetite and nausea. Aim: From patient’s perspective highlight problems with food and dietary advice in chronic heart failure. Method: A literature review where ten qualitative or quantitative scientific papers were included.  Results: People with heart failure did not always understand that they had a chronic illness and that this would affect their food intake for the rest of their lives. To follow a low salt diet could cause difficulties in the daily life. The food could give both positive and negative emotions. They could feel limited at social occasions, feasts or when visiting restaurants, when the food they were invited to often included too much salt. Many patients developed strategies to follow the dietary recommendations more easily. Discussion: Patients and their relatives have a great need for information about the disease and the impact in daily life. They may need support and encouragement from the environment to implement lifestyle changes. It is important to understand the relationship between salty food and increased symtoms. Person-centred care could reduce the length of stay and maintain or improve the patient´s daily resources and reduce re-admission.