Thesis (Ph. D. in Religion)--Vanderbilt University, May 2006. / Title from title screen. Includes bibliographical references.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet. Resultatet presenterar hur läraren skapar förutsättningar samt vilka förutsättningar som skapas. Vidare så diskuteras och problematiseras resultatet i diskussionskapitlet.

Barnavårdscentralen har som uppdrag att främja barnfamiljens hälsa. Ett holistiskt synsätt på hälsa innefattar även sexuell hälsa men det är oklart hur föräldrarnas sexuella hälsa uppmärksammas av distriktssköterskan på barnavårdscentralen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors tankar kring arbetet med föräldrars sexuella hälsa på barnavårdscentral. Sex distriktsköterskor och två barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen intervjuades enskilt med halvstrukturerad kvalitativ metod. En induktiv innehållsanalys användes för att utvinna meningsbärande enheter och därefter få fram koder som sammanställdes till kategorier. I resultatet framkom huvudkategorierna: bristande fokus på sexuell hälsa och möjligheter att göra mer samt sju underkategorier. Enligt distriktssköterskorna var en av orsakerna till att de inte fokuserade på arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa att det var ett känsligt ämne. De uppgav att de kände sig osäkra inför ämnet och detta kunde signaleras till föräldrarna. Distriktssköterskorna uppgav att de kunde lyssna om föräldrarna önskade samtala men att de inte trodde de var förstahandsvalet för föräldrarna. Distriktssköterskorna hade gott samarbete med andra professioner och kunde lämna över ansvaret till någon annan. Vidare uppgav distriktssköterskorna att de hade möjlighet att arbeta ännu mer med föräldrarnas sexuella hälsa. De uppgav dock att det saknades tydliga rutiner för det riktade arbetet mot föräldrarnas sexuella hälsa i verksamheten. Distriktssköterskorna såg möjligheter i föräldragruppen som de ansåg var ett betydelsefullt forum och att det fanns möjligheter att tillgodose föräldrarnas behov gällande den sexuella hälsan mer än de gör idag. För att förbättra arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa bör rutiner tydliggöras. Även ansvaret bör klargöras för att en holistisk vård, där föräldrarnas sexuella hälsa är inkluderad, ska kunna främjas på barnavårdscentral.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra. Idag ses ekonomi och bristande tid i bild och slöjd det som främst upplevs som hinder för en önskad utveckling av ämnena anser lärarna i undersökningen. Även ett kritiskt ifrågasättande av lärarutbildningens kvalitet har kunnat utläsas ur resultatet.

The literature in education is conspicuously lacking in any meaningful or sustained discussion of the body's role in education. This thesis suggests that body and mind do not mutually exclude one another but rather, they are the two aspects that, together, form the whole person. Paradox is a key concept here because it offers a vision of reality that brings together "apparent opposites" into a tensed relationship thereby creating a framework that allows for the integration of body and mind into a cohesive whole. This thesis argues that myth is an expression of humankind's paradoxical nature, and that the hero myth, in particular, points to a path that leads to the embodiment of paradox, and thus to wholeness. This, however, requires a journey into the depths of the body in order to get in touch with the body and the entire range of its feelings. It is further argued that this process reconnects us to our body. To embody paradox, therefore, signifies the integration of body and mind into a unified whole. (Abstract shortened by UMI.)

Thesis (M.A.)--University of Toronto, 2006. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 44-06, page: 2513. Includes bibliographical references (leaves 121-126).

Thesis (M.A.)--Memorial University of Newfoundland, 2005. / Bibliography: leaves 182-186.

Thesis (Ph.D.)--York University, 2005. Graduate Programme in Philosophy. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 227-240). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://wwwlib.umi.com/cr/yorku/fullcit?pNR11615

I den nya läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 skrivs hälsa och välbefinnande fram som ett prioriterat perspektiv som ska utgöra en naturlig del av barnens vardag på förskolan. Läroplanen ger dock inga direktiv gällande innebörden i begreppen ”hälsa” och ”välbefinnande” eller vad detta kan innebära i förskolans verksamhet. Vid tidpunkten för denna uppsats så pågick arbetet med att bygga upp en hälsoförskola i en mindre kommun i södra Sverige. Förskolans ambition var att arbeta utifrån en utpräglad hälsoprofil. Med tanke på tolkningsutrymmet som läroplanen lämnar gällande hälsa och välbefinnande så blev det intressant att med kritisk blick granska hur framväxten av denna hälsoprofil gick till. Denna uppsats byggde alltså på en fallstudie, där syftet var att med Hälsoförskolan som utgångspunkt klargöra hur en ny pedagogisk profil växte fram från vision till implementering. Ett underliggande syfte var att belysa och bringa klarhet i vad begreppet hälsa kunde innebära i en förskolepraktik och hur detta begrepp kunde omsättas i praktisk pedagogisk verksamhet. Metoden som valdes var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex utvalda nyckelpersoner som antogs besitta den kunskap vi behövde för att uppfylla syftet. Resultatet som framkom i studien visade att processen att ta fram en ny pedagogisk profil hade genomgått olika faser och att nyckelpersonerna hade haft olika roller under processens gång. Vidare visade resultatet att nyckelpersonerna hade en klar samsyn gällande den konceptram som ligger till grund för profilen, även om tonvikten lades vid olika delområden. Samtidigt indikerade resultatet att det inte rådde en uttalad samsyn vad gäller det långsiktiga slutmålet för Hälsoförskolans arbete. John P. Kotters åttastegsmodell för ett framgångsrikt förändringsarbete låg som teoretisk grund för analysen av resultatet.

M.A. / South Africa is a country characterised by inherent diversity of culture, language and race and is undergoing a process of reconstruction and development. This entails the establishment of a new national identity and socio-political structure based on integration, accommodation of difference and equity of access to the basic necessities for mental, physical, social and spiritual well-being for all its citizens within budgetary and personnel limitations. Mental health care needs and services have been shaped by socio-political and economic factors in the past. Further there has been unequal access to health care, which focused on psychiatric conditions and which provided curative, institutionalised care. Little provision was made for mental health care of children and mentally handicapped persons. A climate of unprecedented change and uncertainty also impacts on the mental health care of South Africans. A vital part of the Reconstruction and Development Programme is the reorientation of health care, which includes mental health, to a comprehensive health care approach with emphasis on primary preventive and promotive health care. An invaluable, economical yet untapped source of manpower to provide primary mental health care is the paraprofessional counsellor. Paraprofessional mental health workers can provide first level mental health care in the form of growth counselling which includes primary preventive and promotive care as well as some secondary and tertiary mental health care. In order to provide safe and effective care, this category of health worker needs to be carefully selected and trained and should work under the supervision of professional mental health care workers. The role of the latter needs to be re-evaluated in the context of South Africa. Effective and efficient care can be facilitated by the use of a simple yet comprehensive model for the selection and training of paraprofessionals and to guide their contribution to mental health care in South Africa. Two theoretical shifts have influenced mental health care. These are the paradigm shift from linear Cartesian-Newtonian thinking to the circular systems epistemology and the movement in psychological theories to ecosystemic theories. These developments have given rise to the bio-psycho-social model which does provide a basis for holistic health care but it excludes the spiritual dimension. This dissertation examines the concept of spirituality and argues for its inclusion in a truly holistic model of human functioning. The Pursuit of Wholeness model is proposed as a simply yet truly holistic tool to effect efficient, economical and ethical mental health care using , paraprofessionals. The model is described in detail and its use by paraprofessional counsellors in a growth counselling situation is discussed. An evaluative study was undertaken to test the use of the Pursuit of Wholeness model by paraprofessionals in three organisations. Results showed that the Pursuit of Wholeness model has the potential to enable paraprofessional counsellors through holistic growth counselling to contribute significantly to mental health care in South Africa.