“Good quality, local healthcare – A primary care reform (SOU 2018:39) was used as a contextual frame in this study with the aim of identifying spaces where patients, next of kin and healthcare personnel, through the use of design, can be supported in developing more collaborative ways of working in the two northernmost regions in Sweden. Qualitative methods such as semi structured interviews and workshops were conducted together with multimorbid patients, their next of kin and healthcare personnel. The data was analyzed using grounded theory. A key insight pointed towards a gap between care providers. The findings in relation to the reform suggested further exploration and so, through the use of design, lo- fi prototypes have been developed to support collaboration within certain spaces identified in the qualitative data. The prototypes are made to act as scaffoldings for conversations in multistakeholder settings.

No description available.

Förekomsten av urininkontinens ökar med åldern. Fler blir idag äldre än förut vilket tyder på att urininkontinens är ett växande problem. Inkontinensskydd är oftast den mest prioriterade åtgärder vilket medför ökade samhällskostnader och ökad klimatpåverkan. Distriktssköterskor inom hemsjukvård bör vid utredning, åtgärd och behandling av urininkontinens sträva efter ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt.   Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser gällande utredningar, behandlingar och åtgärder av äldre personers urininkontinens i hemsjukvård. Kvalitativ metod och innehållsanalys med induktiv ansats användes. Semi-strukturerade enskilda och fokusgruppsintervju utfördes. 16 kvinnliga distriktssköterskor (eller sjuksköterskor med förskrivningsrätt) från 11 kommuner inom södra Sverige deltog.   Resultatet visade att utredning av urininkontinens inte upplevdes tillhöra hemsjukvårdens uppdrag.  Ålder samt tids- och personalbrist beskrevs utgöra ett hinder för erbjudande om andra åtgärder och behandlingar än förskrivning av inkontinensskydd. Utprovning av inkontinensskydd skedde utifrån andrahandsinformation vilket gav distriktssköterskor en känsla av att gissa vid ordination av inkontinensskydd.   Individuellt utprovade inkontinensskydd var önskvärt och kunde minska belastningen för miljö och ekonomi. Distriktssköterskorna hanterade äldres urininkontinens genom förskrivning av inkontinensskydd. För att kunna erbjuda utredning samt andra åtgärder och behandlingar än förskrivning behövs resurser i form av mer tid och personal. / The incidence of urinary incontinence increases with age. More people gets older than before, which indicates that urinary incontinence is a growing problem. Incontinence protection is often the most prioritized action, which entails increased societal costs and climate impact.  District nurses within home healthcare should strive for sustainable and health-promoting efforts during management of urinary incontinence.   The purpose was to investigate district nurses' experiences regarding management of older people's urinary incontinence in home healthcare. Qualitative method and content analysis with an inductive approach were used. Semi-structured individual and focus group interview were conducted. 16 female district nurses (or nurses with prescribing rights) from 11 municipalities in southern Sweden participated.   Investigation of urinary incontinence was not felt to be part of the mission of home healthcare. Age and resource shortages were described as an obstacle to offering other management than prescribing incontinence protection. Trial of incontinence protection consisted of secondary information, which gave a sense of guesswork when prescribing incontinence protection.    Individually customized incontinence protection was desirable and could reduce the burden on the environment and economy. The elderly´s incontinence was managed by prescribing incontinence protection. To offer investigation, actions and treatments, other than prescription, more resources are needed.

No description available.

Bakgrund: Utvecklingen är att fler och fler drabbas av demenssjukdom vilket innebär att antalet personer som får vård i ordinärt boende kommer att öka. Vården som ges ska vara personcentrerad och underlätta vardagen samt bidra till en ökad livskvalitet för personen.  Syfte: Att undersöka vilka hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans arbete med att tillämpa personcentrerad vård för personer med demenssjukdom i ordinärt boende. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården och besöker personer med demenssjukdom har intervjuats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det som möjliggör personcentrerad vård för sjuksköterskan är att möta personen i dennes bekanta miljö, att se anhöriga som en resurs i vården samt att arbeta som ett team med andra professioner. Det som hindrar sjuksköterskan att tillämpa personcentrerad vård är att begränsas av organisationen, att sakna kompetens i teamet och att inte nå fram till personen. Slutsats: För att kunna bedriva personcentrerad vård behöver sjuksköterskan få de organisatoriska förutsättningarna som möjliggör detta arbete, i form av god tid för hembesök, möjlighet till teamarbete med hemtjänst och demensteam samt möjlighet till att stödja och handleda vårdpersonalen och anhöriga. / Background: The development is that more and more people are suffering from dementia, which will mean that the number of people receiving nursing in ordinary housing will increase. The care provided must be person-centered and facilitate everyday life and contribute to an increased quality of life for the person. Aim: To investigate the obstacles and opportunities that affect the nurse's work of applying person-centered care for persons with dementia in ordinary housing. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. Nurses working in home care and visiting people with dementia have been interviewed. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Outcome: The study shows that what enables person-centered care for the nurse is to meet the person in his familiar environment, to see relatives as a resource in the care and to work as a team with other professions. What prevents the nurse from applying person-centered care is to be limited by the organization, to lack the competence of the team and not to reach the person. Conclusion: To be able to implement person-centered care the nurse need to have the organizational conditions for enabling this work, in the form of enough time for home visits, the opportunity for teamwork with home care services and dementia teams, as well as the opportunity to support and supervise the carestaff and relatives.

Bakgrund: Äldre patienter med typ 1-diabetes påträffas allt oftare i hemsjukvård då patienterna behöver hjälpinsatser. Vården för typ 1-diabetes har under flera år utvecklats vilket har resulterat i mindre komplikationer och längre överlevnad. Viktigt inom diabetesvården är patientens egenvård, men när andra sjukdomstillstånd tillkommer kan det vara svår att upprätthålla denna själv. Syfte: Syftet är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med typ 1-diabetes i hemsjukvård där förmågan till egenvård har försämrats. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats gjordes. Åtta specialistsjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvård intervjuades med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Att se skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes hos patienten, Att kommunicera kunskap mellan sjukvårdspersonal och Att ta över ansvaret av patientens egenvård. Fynden i studien visade att det fanns skillnader att behandla patienter med typ 1- och typ 2-diabetes. Kunskap saknades om typ 1-diabetes och därmed var det svårt att förmedla information till omvårdnadspersonal. Att ta över ansvaret av patients egenvård beskrevs som en viktig, men svår del för att patienten ska känna sig trygg i relation med omvårdnadspersonal. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna upplever en svårighet att ta över patientens egenvård när de inte längre har förmågan att själva utföra den. Utbildning inom diabetesvård är viktigt då specialistsjuksköterskan har som arbetsuppgift att utbilda, handleda och delegera omvårdnadspersonal. Typ 1-diabetes är en sjukdom som kommer att öka inom den äldre populationen, vilket innebär att patienterna kommer att ha ett behov av hemsjukvård i likhet med övrig befolkning. / Background: Elderly patients with type 1-diabetes are increasingly found in home healthcare as patients need assistance. Care for type 1-diabetes has developed over several years, which has resulted in fewer complications and longer survival. Important in diabetes care is the patient's self-care, but when other disease states arise, it can be difficult to maintain this yourself. Aim: The aim is to describe specialist nurses' experiences of meeting elderly patients with type1- diabetes in home care where the ability to self-care has deteriorated. Method: A qualitative interview study with inductive approach was performed. Eight specialist nurses who worked in home care were interviewed with semi-structured questions. The data material was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; To see the difference between type 1- and type 2-diabetes in the patient, To communicate knowledge between nursing staff and To take over the responsibility of self-care. The findings of the study showed that there were differences in treating patients with type 1- and type 2-diabetes. Knowledge of type 1 -diabetes was lacking and thus it was difficult to convey information to nursing staff. Taking over the patient's responsibility for self-care was described as an important, but hard part to make the patient feel safe in relation to nursing staff. Conclusion: The specialist nurses experience a difficulty in taking over the patient's self-care when the patients no longer are able. Diabetes care training is crucial as the specialist nurse's task is to train, supervise and delegate nursing staff. Type 1 diabetes is a disease that is estimated to increase in the elderly population, which means that patients will have a need for home care similar to the rest of the population.

Bakgrund: Livslängden ökar i världen och den äldre befolkning blir allt större. Detta för med sig stora utmaningar för hälso- och sjukvården. De flesta väljer att dö hemma med hjälp av palliativ vård utförd av kommunal hemsjukvård. En komplex vård i en redan ansträngd verksamhet innebär en ökad arbetsbelastning för distriktssköterskorna som riskerar negativa följder på sin hälsa. Genom att belysa den upplevda stressen öppnas möjligheter till förändring för en bättre arbetsmiljö och en mer patientsäker vård. Syfte: Upplevelser i arbetsmiljön som orsakar stress för distriktssköterskan vid den palliativa vården inom kommunal hemsjukvård. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier framställdes och handlade om ’Upplevelse av utsatthet’, ’Upplevelse av hinder i vårdkedjan’ och ’Upplevelse av utmaningar’. Slutsats: Den palliativa vården inom kommunal hemsjukvård har rikligt med stressframkallande upplevelser och genom att belysa dessa skapas medvetenhet. Först då kan åtgärder sättas in och förbättra arbetsmiljön för kommunanställda distriktssköterskor. / Background: Life expectancy is increasing worldwide, and the elderly population is getting larger by the day. This brings with it major challenges for health care. Most choose to die at home with the help of palliative care provided by municipal home health care. Complex care in an already strained operation means an increased workload for the district nurses who risk negative consequences for their health. By highlighting the perceived stress, opportunities for change are opened for a better work environment and more patient-safe care. Aim: Experiences in the work environment that cause stress for the district nurse in palliative municipal home health care. Method: This is a systematic review with an inductive approach and includes eleven scientific studies. Results: Three categories and nine subcategories were produced and dealt with 'Experience of vulnerability', 'Experience of obstacles in the carechain' and 'Experience of challenges'. Conclusion: Palliative care within municipal home health care has plenty of stress-inducing experiences and by highlighting these, awareness is created. Only then can measures be put in place and improve the working environment for municipally employed district nurses.

This research proposes Stress-Lysis, iLog and SaYoPillow to automatically detect and monitor the stress levels of a person. To self manage psychological stress in the framework of smart healthcare, a deep learning based novel system (Stress-Lysis) is proposed in this dissertation. The learning system is trained such that it monitors stress levels in a person through human body temperature, rate of motion and sweat during physical activity. The proposed deep learning system has been trained with a total of 26,000 samples per dataset and demonstrates accuracy as high as 99.7%. The collected data are transmitted and stored in the cloud, which can help in real time monitoring of a person's stress levels, thereby reducing the risk of death and expensive treatments. The proposed system has the ability to produce results with an overall accuracy of 98.3% to 99.7%, is simple to implement and its cost is moderate. Chronic stress, uncontrolled or unmonitored food consumption, and obesity are intricately connected, even involving certain neurological adaptations. In iLog we propose a system which can not only monitor but also create awareness for the user of how much food is too much. iLog provides information on the emotional state of a person along with the classification of eating behaviors to Normal-Eating or Stress-Eating. This research proposes a deep learning model for edge computing platforms which can automatically detect, classify and quantify the objects in the plate of the user. Three different paradigms where the idea of iLog can be performed are explored in this research. Two different edge platforms have been implemented in iLog. The platforms include mobile, as it is widely used, and a single board computer which can easily be a part of network for executing experiments, with iLog Glasses being the main wearable. The iLog model has produced an overall accuracy of 98% with an average precision of 85.8%. Smart-Yoga Pillow (SaYoPillow) is envisioned as a device that may help in recognizing the importance of a good quality sleep to alleviate stress while establishing a measurable relationship between stress and sleeping habits. A system that analyzes the sleeping habits by continuously monitoring the physiological changes that occur during rapid eye movement (REM) and non-rapid eye movement (NREM) stages of sleep is proposed in the current work. In addition to the physiological parameter changes, factors such as sleep duration, snoring range, eye movement, and limb movements are also monitored. The SaYoPillow system is processed at the edge level with the storage being at the cloud. SaYoPillow has 96% accuracy which is close to other existing research works. This research can not only help in keeping an individual self-aware by providing immediate feedback to change the lifestyle of the person in order to lead a healthier life, but can also play a significant role in the state-of-the-art by allowing computing on the edge devices.

Bakgrund: Exakt siffra på hur många personer som lider av svårläkta sår i Sverige saknas fortfarande. Äldre och multisjuka personer med komplexa vårdbehov drabbas i större utsträckning. Svårläkta sår inverkar negativt på personens livskvalité och leder till ett ökat lidande. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården kan sårbehandlingen optimeras. Syfte: Syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med elva specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige. Resultat: Efter analysen framkom kategorien - Organisations betydelse för sårbehandling med underkategorier: Samarbete med primär- och slutenvården; Kontinuitetens betydelse; Att samverka i teamet; kategorien - Bristande kompetens och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal med underkategorier: Behov av utbildning till omvårdnadspersonal; Specialistsjuksköterskans strävan efter mer kunskap; kategorien - Personcentrerat förhållningssätt i hemsjukvården med underkategorier med underkategorier: Sårvård på patientens villkor; Sårvård i personens hem. Slutsats: Sårbehandling i hemsjukvården framställs som utmanade och komplex. Trots alla utmaningar visade specialistsjuksköterskor respekt för patienterna och fann lösningar i hemmet för att kunna utföra sårvården på ett patientsäkert sätt och tillgodose patientens behov. En personcentrerad vård tillämpades i möte med patienterna. Specialistsjuksköterskor upplevde bristfällig organisation, saknad av kompetens, kunskap och kontinuitet hos hälso-sjukvårdspersonal. En ny strategi behövs för att personer med svårläkta sår ska få jämlik sårvård, särskilt när antalet multisjuka äldre personer ökar. Implementering av det nya nationella vårdprogrammet för svårläkta sår kan vara en ny lösning och metod för att hantera de utmaningar och brister som identifierats i denna studie. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur utmaningarna inom hemsjukvården kan hanteras på ett effektivt sätt. / Background: The exact number of people suffering from chronic wounds in Sweden is still unknown. Older and multi-ill individuals with complex care needs are more affected. Chronic wounds negatively affect the person's quality of life and lead to increased suffering. Studying specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare can optimize wound treatment. Aim: The aim was to describe specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare. Methods: A qualitative, semi-structured interview study was conducted with eleven specialized nurses in home care service in South of Sweden. Results: After the analysis, the category were identified - The importance of organizational structure for wound treatment with subcategories: Collaboration with primary and hospital care; The importance of continuity; Working in a team; the category - Lack of competence and knowledge among healthcare personnel with subcategories: The need for education of nursing personnel; Specialized nurses' pursuit of more knowledge; the category - Person-centered approach in home healthcare, with subcategories: Wound care according to the patient's wishes; Wound care in the person’s home. Conclusion: Treatment of wounds in home healthcare is portrayed as challenging and complex. Despite all the challenges, specialized nurses showed respect for patients and found solutions in the home setting to perform wound care in a patient safety care and meet patient needs. Person-centered care was applied in interactions with patients. Specialist nurses experienced inadequate organization, lack of competence, knowledge, and continuity among healthcare personnel. A new strategy is needed to ensure equal wound care for people with hard-to-heal wounds, especially as the number of elderly people with multiple illnesses increases. Implementation of the new national care program for hard-to-heal wounds may be a new solution and method for addressing the challenges and shortcomings identified in this study. Further research is needed to investigate how the challenges within home healthcare can be effectively addressed.

Introduktion: Infektionsprevention är de insatser som vården kan utföra för att förebygga vårdrelaterade infektioner [VRI]. Följsamhet till basala hygienrutiner är den mest grundläggande åtgärden. VRI är den vanligaste vårdskadan globalt och bidrar till det globala folkhälsohotet antibiotikaresistens genom ett ökat antibiotikatryck. Sjukvård i hemmet blir allt vanligare och avancerad hemsjukvård bedrivs i Stockholms län som avancerad sjukvård i hemmet [ASIH]. Internationella studier har visat att följsamhet till rutiner för handhygien inom hemsjukvården är bristfällig. Syfte: att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hur föreskrifter och riktlinjer efterföljs i det infektionspreventiva arbetet inom ASIH. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor verksamma inom ASIH i Stockholms län intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Temana 1) attityder, 2) normer och värderingar och 3) upplevd beteendekontroll redovisades. Attityder visade på konflikt mellan vårdhygieniska krav och sjuksköterskors erfarenheter. Normer och värderingar uttrycktes genom grad av följsamhet till föreskrifter och riktlinjer. ”Good enough” var en norm som intervjuade gav uttryck för. Den upplevda beteendekontrollen bestod av flertalet hinder som kunde påverka följsamheten till föreskrifter och riktlinjer. Diskussion: Sjuksköterskorna hade intentionen att inte orsaka VRI, men inte alltid genom följsamhet till föreskrifter och riktlinjer, då det lagstadgade kravet på god hygienisk standard ansågs vara svårt att upprätthålla i en okontrollerad miljö. Patientens hemmiljö är sjuksköterskans arbetsmiljö och målkonflikter kan uppstå. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till många aspekter, bland annat patientens integritet. Slutsats: ASIH möter särskilda utmaningar i det infektionspreventiva arbetet. Detta bör uppmärksammas i vårdhygieniska utbildningar för personal inom hemsjukvård. I framtiden bör punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner och VRI inom hemsjukvården utföras. / Introduction: Infection prevention is the efforts that healthcare can carry out to prevent healthcare-associated infections [HAIs]. Adherence to basic hygiene routines is the most fundamental measure. HAIs are the most frequent healthcare injury globally and contributes to the global public health threat of antibiotic resistance through increased antibiotic pressure. Advanced home healthcare is provided in Stockholm County as ASIH. International studies have shown that adherence to routines for hand hygiene in home healthcare is deficient. Aim: To investigate nurses' experiences of how regulations and guidelines are followed regarding infection prevention within ASIH. Methods: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven nurses working within ASIH in Stockholm County were interviewed. A qualitative content analysis was carried out. Results: The themes 1) Attitudes, 2) Subjective norms and values and 3) Perceived behavioral control were reported. Attitudes showed conflict between health care hygiene requirements and nurses' experiences. Norms and values were expressed through degree of adherence to regulations and guidelines. "Good enough" was a norm expressed by interviewees. The perceived behavioral control consisted of several obstacles that could affect compliance. Discussion: The nurses had the intention of not causing HAIs, but not always through adherence to regulations and guidelines, as the statutory requirement for good hygienic standards was considered difficult to maintain. The patient's home environment is the nurse's work environment and goal conflicts can arise. The nurse needs to take many aspects into account, including the patient's integrity. Conclusion: ASIH faces special challenges regarding infection prevention. This should be acknowledgedin healthcare hygiene training for staff in home healthcare. In the future, point prevalence measurements of basic hygiene routines and HAIs in home healthcare should be carried out.