Tidigare forskning visar att hot och våld inom ambulanssjukvården är ett vanligt förekommande problem. Ambulanspersonalen möter inte bara patienter på utryckningar utan även anhöriga och andra människor som kan befinna sig på vårdplatser. Det är inte bara patienten som kan bli våldsam. Forskning visar att även andra människor runt patienten bidrar med hot och våld. Forskning om hot och våld mot ambulanspersonal är till största del genomförd i storstadsmiljöer där det finns god tillgång till andra ambulanser och polisiär assistans. Den här studien inriktar sig på ambulanssjuksköterskor i glesbygd där stationerna är långt från närmaste sjukhus och antalet ambulanser per invånare är få. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld i glesbygd. Tidigare forskning är i huvudsak kvantitativa undersökningar och bygger på hur ofta våld förekommer. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur ambulanssjuksköterskor upplever att vårda en våldsam patient i glesbygd, vad hot och våld kan leda till på längre sikt och om det påverkar deras omvårdnad av patienterna. Metoden som använts var en fenomenologisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Studien visar att hot och våld skapar otrygghet och påverkar vårdandet av patienten. Hot och våld påverkar både under händelserna och efter under lång tid. Då tidigare studier inte har studerat fenomenet hot och våld i glesbygdsområden kan resultatet av denna studien belysa ett nytt problem som kan bidra till en ökad medvetenhet hos personal, högskolor och universitet om att hot och våld inte är geografiskt begränsat.

Hot och våld är ett problem som ökat inom den prehospitala vården. När ambulanspersonal möter hotfulla och våldsamma situationer kan det göra att dem behöver ta ett steg tillbaka. Detta kan leda till en bristande bedömning av patienten samt att ambulanssjuksköterskor går miste om viktiga symtom som kan leda till hotad patientsäkerhet samt sämre vårdrelationen med patienten. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas av hot och våld samt hur de hanterar situationen. Studiens metod var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som baserades på sex stycken intervjuer med ambulanssjuksköterskor. Författarna använde sig av ett strategiskt urval. Den insamlade datan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier; Hinder i vårdandet, Vårdandet blir ofullständigt samt Förmedla lugn. Resultatet visar att hot och våld prehospitalt påverkar vårdrelationen negativt. Olika faktorer kunde medföra att ambulanssjuksköterskorna fick överge rollen som vårdare. Ambulanssjuksköterskorna valde att inte göra mer än nödvändigt med patienter som agerade våldsamt mot dem. Omdöme och beslutsfattning påverkades av hotfulla eller våldsamma situationer vilket krävde snabba beslut. Att förstå patientens livsvärld genom ett vårdande samtal var väsentlig och skapade bra förutsättningar för en god vårdrelation. I diskussionen diskuteras studiens valda metod och resultat med fokus huvudfynden.

I den rättspsykiatriska vården vårdas patienter som har begått ett allvarligt brott under inverkan av psykisk sjukdom. Psykiatrisjuksköterskorna som arbetar med dessa patienter skall både vårda dem men samtidigt ansvara för ett förvar av patienterna efter ett juridiskt domslut. Arbetet inom rättspsykiatrin kan medföra risker att medarbetarna blir utsatta för hot och våldssituationer vilket kan inverka på hur psykiatrisjuksköterskorna upplever arbetet inom rättspsykiatrin. Vad innebär då arbetet inom den rättspsykiatriska vården, för psykiatrisjuksköterskorna, hur är det att vårda patienter under dessa förhållanden och villkor? Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom rättspsykiatrisk vård. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med öppna frågor, intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att tiden är en betydande faktor i vårdandet inom rättspsykiatrisk vård. Psykiatrisjuksköterskor beskriver de långa vårdtiderna som bra då de inte behöver stressa patienterna till välmående samtidigt som alltför långa vårdtider kan resultera i att patienterna hospitaliseras och har svårt att komma ut i samhället. En annan del som psykiatrisjuksköterskorna reflekterade kring var att vårda patienter som är under tvångsvård. De beskriver en balansgång mellan vårdandet där fokus är på patientens bästa men även riskerna som finns för att gå över en gräns där personalens omtanke kan bli till en maktutövning. I diskussionen reflekterar författarna kring studiens utförande och urval av informanter. Tidiga åtgärder, redan i skolåldern, och utökade resurser är andra delar som författarna reflekterat kring i diskussionen.

Det förekommer allt mer våld och hot i vårt samhälle. Vårdpersonal är den största gruppen i samhället som utsätts för hot och våld i sin arbetsmiljö. Tidigare forskning påvisar att majoriteten av ambulanspersonal utsätts för hot och våld i sitt yrkesutövande. Bakomliggande orsaker till detta problem är till största del alkohol och droger som ökar i samhället. Andra faktorer som kan leda till ett hotfullt beteende hos patienten kan vara psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom. Ett hotfullt beteende som utlöses av sjukdomstillstånd hos patienten har större acceptans hos vårdpersonalen än hos patienten med ett hotfullt beteende som har utlösts av alkohol och droger. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av hot och våld på sin arbetsplats i mötet med patienten. För att få fram denna subjektiva upplevelse genomfördes intervjuer med ambulanspersonal. Genom analys av intervjuerna framträdde fem teman som beskrev ambulanspersonalens upplevelser. Dessa teman var; ”Miljöns betydelse”, ”Upplevelsen av obehag”, ”Känslan av frustration”, ”Reflektion av egen säkerhet” och ”Eftertankens betydelse”. Grunden till att de hotfulla situationerna uppstod i denna studie var då patienten var alkohol- och drogpåverkad och händelserna inträffade kvälls- och nattetid. Genom erfarenhet lär sig ambulanspersonalen att tyda varningssignaler, så att en hotfull situation undviks i den utsträckning det går. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Purpose: the aim with this study was to examine how managers in healthcare services, focusing on people with functional variants, work with threats and violence that users exercise against caretakers. Method: Study was conducted through qualitative interviews based on the theoretical framework; hermeneutics. To collect empirical data seven managers in personal assistance and LSS housing in southern Sweden were interviewed. Theory: The results shows that the managers need discretion to handle threat and violence that occur within their operations. The discretion is partly controlled by the conditions that exist in the organization and the managers therefore deem that they need to look at all aspects of the situation. Results: The result shows that there are different variants of threats and violence in the managers operations and that the severity level differs. Further emerges that the managers perception of the incidents is for example based on their knowledge of the functional variant that the users have or on the caretakers treatment towards them. The result also shows that the managers are responsible for creating routines, guidelines, action plans and investigating incidents. Furthermore, they are responsible for ensuring that employees can handle situations that arise. It appears in the result that the caretakers are responsible for following routines, guidelines and action plans that have been established and for reporting incidents that occur to their manager. However, reporting is not always done for various reasons. When incidents have been reported to the managers the result shows that the managers assessments differ. This means that the statistics on reports could be misleading. Circumstances that the respondents believe can make preventative work more difficult are, among other things, lack of time, finances, knowledge, unclear directives from the work environment authority and large staff turnover.

Bakgrund: Akutmottagningar är en utsatt arbetsplats för hot och våld världen över. Sjuksköterskor försätts i en utsatt situation som följd. I detta arbete används Travelbees teori om mellanmänskliga relationer för att belysa ämnet djupare, med fokus på kommunikation, mänskliga relationer och lidande. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagningar. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med åtta kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa erfarenheter kring utsatthet för hot och våld. De fick inget stöd från sjukhusledningen vilket resulterade i att de kände sig otrygga, ville lämna arbetsplatsen och drabbades av konstant rädsla. Men trots detta kunde sjuksköterskor ha förståelse för patienternas agerande då de kunde identifiera varför patienterna känt sig provocerade. Slutsats: Kommunikation visade sig vara en central faktor för att förebygga och undvika hot och våld. Sjukhusledningen behövde arbeta fram tydligare riktlinjer för hur sjuksköterskor ska agera i dessa situationer, både för att lindra patientens lidande samt för att gynna den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient.

<p>Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.</p>

<p>Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades. Resultaten kategoriserades.</p><p>Resultatet visar att sjuksköterskans bemötande och attityder har stor inverkan på förekomsten av våld. Patienter kan bli aggressiva när de inte deltar i sin egen vård. Sjuksköterskans auktoritet kan, om den används fel skapa konflikt. Vårdmiljön påverkar förekomsten av våld. Eftersviterna av hot eller våld påverkar sjuksköterskor negativt. Det saknas utbildning i hot och våld och sjuksköterskor upplever att erfarenhet är ett viktigt verktyg i sitt bemötande av hot och våld.</p><p>Mer utbildning behövs i såväl sjuksköterskeutbildningen som i klinisk verksamhet. Forskning på området behöver bedrivas i flera olika former av vård, på grund av att större delen av forskningen bedrivs inom psykiatrin. En standardiserad definition av hot och våld bör tas fram.</p>

<p>The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors. The research shows that there is no unanimity in how clientrelated threats or violence is manifested and the social worker´s experience is indivudual. With a qualitative method this study is based on interviews with socialworkers. The result of this study shows that the socialworkers in Gotland experience the psychosocial working environment as satisfying concerning their security and safety. The colleagues are significant factors for the outcome. A threatening or violent situation is characterized by the socialworkers feeling of being personally threatened or exposed. The result also discloses the socialworkers request for education in how to handle a threatening or violent situation. They ask for a more continuous discussion of the routins and policys regarding the working environment.</p> / <p>Det sociala arbetets natur och utsatthet ställer stora krav på socialsekreterarens arbetsmiljö. Upplevelsen av arbetsmiljön sammanhänger med olika omständigheter såsom fysiska, tekniska och psykosociala faktorer. Syftet med denna uppsats är att undersöka socialsekreterarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på Gotland. Tidigare forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön är av stor betydelse för hur socialsekreteraren upplever sin arbetsplats. Centrala begrepp är arbetsmiljö, trygghet och säkerhet samt hot och våld. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling med lagar, paragrafer och föreskrifter är väsentliga i tolkningsramen. Gällande klientrelaterat hot eller våld visar tidigare forskning att det inte finns någon konsensus om hur en hot– eller våldsituation yttrar sig och forskningen värdesätter kontinuerlig utbildning och konkreta rutiner. Med en kvalitativ metod som redskap baseras denna uppsats på intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänsten. Resultat som synliggörs i uppsatsen är att socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som trygg och säker i de mest väsentliga delarna, samt att kollegor och gemenskap är betydelsefulla faktorer. En hot- eller våldssituation präglas av att socialsekreteraren känner sig hotad för sin egen person eller arbetsgrupp. Resultatet åskådliggör en brist i utbildningen gällande hot- eller våldssituationer och socialsekreterarna efterfrågar en mer kontinuerlig genomgång av rutinerna på arbetsplatsen. Nyckelord: Socialsekreterare, arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, hot och våld.</p>

Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades. Resultaten kategoriserades. Resultatet visar att sjuksköterskans bemötande och attityder har stor inverkan på förekomsten av våld. Patienter kan bli aggressiva när de inte deltar i sin egen vård. Sjuksköterskans auktoritet kan, om den används fel skapa konflikt. Vårdmiljön påverkar förekomsten av våld. Eftersviterna av hot eller våld påverkar sjuksköterskor negativt. Det saknas utbildning i hot och våld och sjuksköterskor upplever att erfarenhet är ett viktigt verktyg i sitt bemötande av hot och våld. Mer utbildning behövs i såväl sjuksköterskeutbildningen som i klinisk verksamhet. Forskning på området behöver bedrivas i flera olika former av vård, på grund av att större delen av forskningen bedrivs inom psykiatrin. En standardiserad definition av hot och våld bör tas fram.