Sammanfattning Huvuddelen av denna uppsats beskriver hur några anställda vårdgivare i en svensk kommun upplever sitt arbete med dementa brukare och deras aggressioner. Undersökningen bygger på nio djupintervjuer med vårdpersonal som arbetar inom demensvården. Studiens fokus ligger på att utforska hur vårdgivare reagerar på och påverkas av hot och våld från vårdtagare samt vilka strategier vårdgivaren väljer för att förhindra hot- och våldssituationer. Uppsatsens teoretiska grund är symbolisk interaktionism och empati. Anledningen till detta val är mitt stora intresse att studera hur samspelet mellan vårdgivaren och vårdtagaren ser ut. Från symbolisk interaktionism har jag bl.a. använt Meads begrepp jaget och Goffmans drama­turgiska inriktning, vilken handlar om roller som spelas på och bakom scenen. Även Cooleys begrepp the looking-glass self och sympathetic introspection samt Holms teori gällande em­pati har använts i tolkningen av materialet. Studiens analys bygger även på Trost och Levins sammanfattning av symbolisk interaktionism d.v.s. de fem hörnstenarna; definition av situa­tionen, social interaktion, signifikanta symboler, aktivitet och nuet. Grundad teori har använts som analysmetod för att kategorisera och koda intervjumaterialet. Mitt resultat delades därmed in i tre delar. Första delen beskriver hur hot och våld på arbets­platsen uppstår och ser ut. I andra delen redogör jag för vilka konsekvenser hot och våld får och i tredje delen presenteras vad vårdpersonalen gör för att förhindra uppkomsten av hot- och våldssituationer. Studien visar att det finns flera olika former av våld inom demensvården och att våldet påver­kar vårdgivaren olika. Tre sätt att se på våld framträdde; fysiskt och psykiskt våld, förväntat och oförutsägbart våld samt medvetet och omedvetet våld. Fysiskt, medvetet och oförutsäg­bart våld upplevdes av vårdgivaren som svårast i arbetet. I undersökningen framkom att hotets och våldets konsekvenser bl.a. var att vårdgivarna upp­levde stress, trötthet, rädsla, obehag och misslyckande, vilket delvis berodde på uppfattningen att de inte hade kontroll, t.ex. när våldet var oförutsägbart och det inte gick att kommunicera med vårdtagaren. Följden blev att brukaren undveks. En annan konsekvens var att vårdgivar­na ibland negligerade våldet, genom att de undantryckte sina känslor och accepterade våldet som en naturlig del av arbetet. Resultatet visar att vårdgivarna hade olika strategier och metoder för att minimera uppkoms­ten av våld. Utbildning, kompetens och erfarenhet visade sig ha stor betydelse för hur lätt eller svårt arbetet blev. Dessa faktorer bidrog till att brukare bättre kunde förstås och bemötas. Det framkom att vårdgivarens förhållningssätt och bemötande var avgörande för hur vården av de dementa blev. Möjlighet till handledning och samtal med kolleger samt dokumentation var också av stor vikt. Att vara flera som hjälps åt, ha god bakgrundsinformation om bruka­ren, kunna tolka symboler, känna kontroll, vara förberedd och planera hade även stor bety­delse för vårdarbetets utformning och resultat.

Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk vård och ger upphov till ett stort antal sjukskrivningar varje år. Samtidigt saknas det idag en vedertagen definition av begreppen hot och våld. Hot och/eller våld är en utmaning i dagens psykiatri som kräver att specialistsjuksköterskan har tillräckliga kunskaper. Studiens syfte är att undersöka psykiatrisjuksköterskors uppfattningar av att möta hotfulla och våldsamma patienter inom psykiatrisk vård. Nio stycken intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor vid två psykiatriska enheter i västra Sverige. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier togs fram ur resultatet från intervjuerna. Att riskera att möta hot och våld med underkategorierna att vara förberedd, hot och våld är svårdefinierbart, arbetsgruppen påverkar samt att ligga steget före. Resurser med underkategorierna att arbeta tillsammans och inte bara samtidigt, att vara kompetent, att känna sig trygg samt regler som ett stöd. Hinder med underkategorierna resursbrist, rätt person på rätt plats, handling före tanke, att vara rädd samt att vara olika. I resultatet framkommer att samarbetet och det gemensamma förhållningssättet i arbetsgruppen visar sig ha en tydlig koppling till förekomsten av hot och våld. Det framkommer att personal erbjuds träning i fysiska tekniker, dock efterfrågas utbildning i bemötande och verbala tekniker. Sjuksköterskorna upplever att det finns för lite kunskap kring bemötande och hantering av hot och våld måste lyftas i verksamheten. Det finns arbetsmodeller att tillgå, ett exempel på en sådan är Bergenmodellen. Specialistsjuksköterskan behöver verktyg att arbeta med hot och våld, detta är en kvalificerad uppgift som kräver en vårdvetenskaplig insikt i hur sjuksköterskan skapar ett positivt möte i en hotfull och/eller våldsam situation.

Inom vuxen psykiatrisk slutenvård förekommer hot och våld. Det här påverkar arbetsmiljön och kulturen i verksamheten. Riktlinjer skapas för en bra och fungerande verksamhet som kan hantera och stötta medarbetare när hot och våld har förekommit inom vuxen psykiatrisk slutenvård. Det ska råda nolltolerans mot hot och våld från arbetsgivaren och medarbetarna. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stöd efter hot och våld. Det finns få studier kring ämnet och författaren valde att göra en empirisk studie enligt kvalitativ metod och som analysmetod användes induktiv innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier; Känslan av trygghet är en form av förebyggande stöd, det saknade stödet, ökad medvetenhet och stöd efter hot och våld - en fråga om arbetsmiljö. Författaren diskuterar resultatet utifrån att främja arbetsmiljön för sjuksköterskor inom vuxen psykiatrisk slutenvård. Vad arbetsgivaren erbjuder täcker inte alltid det behovet som sjuksköterskor har efter en situation med hot och våld. Om brister kring stöd efter hot och våld ses över kan det här leda till att sjuksköterskor upplever ett högre välbefinnande i sin arbetsmiljö och väljer att stanna kvar på sin arbetsplats. Om det är svårt att motivera sjuksköterskor att stanna kvar och arbeta inom vuxenpsykiatrisk slutenvård på grund av risken för hot och våld samt svårigheter för att rekrytera nya sjuksköterskor så bör lönehöjning med eventuellt risktillägg ses som en investering för verksamheten.

Hot och våld upplevde sjuksköterskan, i praktiken, påverkade både den allmänna och specifika omvårdnaden av patienter. Det är ett fenomen som skapade en minskad delaktighet för patienten i hens vård och som gjorde att vårdpersonalen inte kunde eller ville utföra en tillräckligt god omvårdnad. I detta examensarbete undersöktes om hot och våld påverkade omvårdnaden på en akutmottagning i Västsverige och på vilket sätt den i så fall påverkades. Sju personer som alla arbetar på samma arbetsplats intervjuades där de fick berätta om sina erfarenheter och upplevelser av hot och våld och hur de ansåg att det påverkade omvårdnaden. Alla deltagare berättade att många situationer skapade en grund för sämre omvårdnad för patienterna som fanns på akutmottagningen. Vårdpersonalens långsiktiga påverkan av hot och våld ökar risken för en omvårdnad där patienten inte längre är delaktig i sin vård.

Hot och våld har under de senaste åren ökat inom hälso- och sjukvården, både på en global och nationell nivå. Inom akutsjukvård riskerar vårdpersonalen att utsättas för hot och våld vid patientnära arbete vilket försvårar personalens möjligheter till att ge en god omvårdnad. Incidenter gällande hot och våld på arbetsplatsen kan orsaka negativa konsekvenser för vårdpersonalens hälsa, arbetsmiljön spelar en väsentlig roll för personalens trygghet. Forskning gällande förekomst av hot och våld inom akutsjukvård har påträffats i låg utsträckning i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning hot och våld förekommer från patient gentemot vårdpersonal inom akutsjukvård samt vad som karaktäriserar dessa incidenter. Studien genomfördes som en icke experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie i form av webbenkätdesign. Enkäten grundade sig på Violent Incident Form och omfattade 17 frågor relaterat till hot och våld, enkäten besvarades av 112 sjuksköterskor och undersköterskor på sex akutmottagningar inom Västra Götalands län. Majoriteten (84%) av vårdpersonalen hade varit utsatt för hot eller våld på arbetsplatsen. Signifikant större andel sjuksköterskor än undersköterskor hade varit utsatta för en hot- eller våldssituation. Hot och våld på arbetsplatsen kan påverka vårdpersonalens koncentrationsförmåga och resultera i att patientsäkerheten hotas. Huruvida så är fallet för deltagarna i denna studie är oklart, men en viktig fråga att studera vidare. Förslag på framtida forskning är att genomföra studier med avseende på hur hot- och våldssituationer kan förebyggas inom akutsjukvård. Det kan resultera i en ökad kunskap om ämnet samt en förbättrad arbetsmiljö vilket kan främja hälsan hos personalen, patientsäkerheten och i förlängningen bidra till en hållbar utveckling.

Bakgrund: Våldssituationer mot ambulanspersonal har under de senare åren ökat och blivit ett omdebatterat ämne i media. Dagligen skrivs det om hur våldet i samhället ökar och det i sin tur leder till att personal riskerar att själva bli utsatta för hot och våld. Då våldet ökat i samhället, behövs resurser för att möjliggöra skydd för personal Syftet: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld i prehospital vårdmiljö. Metod: Studien har utförts som en integrerad allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 stycken vetenskapliga artiklar som var både kvantitativa, kvalitativa och med mixad metod. En integrerad dataanalys gjordes av resultatet som sedan redovisades i kategorier och underkategorier. Resultat: Ur dataanalysen framkom fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra kategorierna var: Förekommande typer av våld, Faktorer som leder till hot och våld, Effekter av hot och våld och Förebyggande av hot och våld. Resultatet visade att den vanligaste typen av våld som ambulanspersonalen fått erfara var verbalt våld följt av fysiskt våld och sexuella trakasserier. Kvinnlig personal fick erfara mer hot och våld än manlig personal. Det visade sig att ambulanspersonalen i liten utsträckning anmälde händelsen. De upplevde inte heller att de fick tillräckligt med stöd från sin arbetsgivare eller utbildning inom området. Orsaker till att ambulanspersonal fick erfara hot och våld varierade, men en vanligt förekommande anledning var att gärningsmannen var medvetandepåverkad. Den psykiska och fysiska hälsan påverkades hos personalen som utsattes för hot och våld. Slutsats: Hot och våld mot ambulanspersonal är ett ökat problem. Det påverkar inte bara patientsäkerheten utan även ambulanspersonalens fysiska och psykiska hälsa. På grund av det ökade problemet av hot och våld och dess konsekvenser, är det av stor vikt att det arbetas fortlöpande med preventivt arbete samt utbildning inom området.

Under de senaste åren har våld riktat mot vårdpersonal ökat. Sjuksköterskor som arbetar inom vård- och omsorg rapporterar att åtta–38% någon gång har blivit utsatta för fysiskt våld. Ambulanssjuksköterskor som arbetar inom ambulansverksamhet är mer utsatta för hot och våld än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Tidigare forskning inom hot och våld mot ambulanssjuksköterskor beskriver förekomsten av hot och våld. Det finns begränsad forskning som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. Syftet är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. En kvalitativ induktiv design användes. Tio ostrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes, vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman med respektive två till tre underteman. Studien visar att hot och våld skapar negativa emotionella känslor hos ambulanssjuksköterskorna. Ambulanssjuksköterskorna har en önskan om ökad utbildning kring hot och våld, samt ökat samarbete mellan andra myndigheter. Ambulansverksamheterna bör ge regelbunden utbildning till ambulanssjuksköterskor inom hot och våld, samt erbjuda samtalsstöd för att ambulanssjuksköterskorna lättare skall kunna återgå till arbetet efter allvarliga hot- och våldssituationer.

Introduktion: Hot och våldssituationer kan hända när som helst och var som helst inom ambulanssjukvården. Hot och våld är något som ständigt ökar i samhället. Tidigare forskning visar att hot och våld inom ambulanssjukvården är vanligt förekommande. Syfte: Att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal. Metod: Kvantitativ enkätstudie, vilket ger ett objektivt mätresultat.Resultat:Det framkom i resultatet att hot och våld är vanligt förekommande. Det visade sig också att personalen påverkades i olika grad av en hot och/eller vålds-händelse. Det kunde handla om att vården blev påverkad, att personalen upplevde mer rädsla efter en händelse eller att personalen fick sömnbesvär. Det visade sig också att bemötandet av en hotfull eller aggressiv person varierade bland respondenterna.Konklusion: Det finns ett stort fortsatt behov av forskning inom ämnet. Med tanke på påverkan i olika grad finns utrymme för utbildning och förändring inom området samtidigt som det är viktigt att resultatet främjas och att fler får vetskap om hur situationen ser ut för ambulanspersonalen.

Socialsekreterare möter utsatta individer i sitt dagliga arbete och deras arbetsuppgift är att taviktiga beslut för klienten som kan vara avgörande för deras liv. Det kan skapa mycketkänslor för klienten vilket kan göra att de agerar på sina känslor. Att klienter agerar i affektkan innebära att de utsätter handläggaren för hot och/eller våld. Den här uppsatsen bygger påen kvalitativ studie där vi undersöker socialsekreterares upplevelse av hot och våld påarbetsplatsen och deras rutiner samt vilket stöd det finns att tillgå efter en incident. Vi haranvänt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in datamaterialet. Vi har intervjuatfem socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom individ- och familjeomsorgen i enmellanstor kommun i Sverige. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av tematisk analysoch fokuserat på de tre aspekterna av organisationsteori; gräsrotsbyråkrat, domänteori ochmaktteori. Resultatet visar att acceptansnivån för hot och våld inom arbetet är högt vilketleder till att allt hot från klienter inte anmäls. Resultatet visar också att chefer och ledningbrister i stöd till de socialsekreterare som har blivit utsatta för hot eller våld i mötet med enklient samt att de etablerade rutinerna på arbetsplatsen är för omfattande för attsocialsekreterarna ska hinna läsa rutinerna.

Tidigare forskning påvisar en ökad frekvens av hot och våld riktat mot blåljuspersonal. Forskningen visar att över hälften av ambulanspersonalen har någon gång utsatts för hot och våld under arbetstid. Forskning som undersöker ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våldssituationer är begränsad. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld, samt undersöka hur vårdandet påverkas av hot och våld i den prehospitala vårdmiljön. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer. Tio intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta och analysera materialet som resulterade i fyra generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskan upplever en rad olika känslor som otrygghet och ifrågasättande av den egna kompetensen vid hot och våldssituationer. Erfarenhet är en viktig aspekt i att kunna hantera plötslig förändrade vårdmiljöer. Patientmötet blir lidande vid hot och våld och det kollegiala stödet påtalas som en ytterst viktig aspekt i bearbetningsprocessen och i lärandet av hur dessa situationer kan hanteras. Ambulanssjuksköterskan efterfrågar utbildning för att kunna riskbedöma och hantera hot och våldsamma situationer prehospitalt. Ett utökat arbetsgivarstöd är önskvärt för att kunna bearbeta de emotionella och fysiska konsekvenserna i efterförloppet.