Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.

The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors. The research shows that there is no unanimity in how clientrelated threats or violence is manifested and the social worker´s experience is indivudual. With a qualitative method this study is based on interviews with socialworkers. The result of this study shows that the socialworkers in Gotland experience the psychosocial working environment as satisfying concerning their security and safety. The colleagues are significant factors for the outcome. A threatening or violent situation is characterized by the socialworkers feeling of being personally threatened or exposed. The result also discloses the socialworkers request for education in how to handle a threatening or violent situation. They ask for a more continuous discussion of the routins and policys regarding the working environment. / Det sociala arbetets natur och utsatthet ställer stora krav på socialsekreterarens arbetsmiljö. Upplevelsen av arbetsmiljön sammanhänger med olika omständigheter såsom fysiska, tekniska och psykosociala faktorer. Syftet med denna uppsats är att undersöka socialsekreterarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på Gotland. Tidigare forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön är av stor betydelse för hur socialsekreteraren upplever sin arbetsplats. Centrala begrepp är arbetsmiljö, trygghet och säkerhet samt hot och våld. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling med lagar, paragrafer och föreskrifter är väsentliga i tolkningsramen. Gällande klientrelaterat hot eller våld visar tidigare forskning att det inte finns någon konsensus om hur en hot– eller våldsituation yttrar sig och forskningen värdesätter kontinuerlig utbildning och konkreta rutiner. Med en kvalitativ metod som redskap baseras denna uppsats på intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänsten. Resultat som synliggörs i uppsatsen är att socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som trygg och säker i de mest väsentliga delarna, samt att kollegor och gemenskap är betydelsefulla faktorer. En hot- eller våldssituation präglas av att socialsekreteraren känner sig hotad för sin egen person eller arbetsgrupp. Resultatet åskådliggör en brist i utbildningen gällande hot- eller våldssituationer och socialsekreterarna efterfrågar en mer kontinuerlig genomgång av rutinerna på arbetsplatsen. Nyckelord: Socialsekreterare, arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, hot och våld.

I denna studie uppmärksammas hotfulla och våldsamma situationer i kriminalvården. Syftet har varit att undersöka vilka känslor som uppstår hos kriminalvårdare i dessa situationer. I samband med detta har studien syftat till att få en djupare förståelse för vilken betydelse kollegor har för de känslor som uppstår och för hur känslorna hanteras. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Totalt genomfördes tio intervjuer med yrkesverksamma kriminalvårdare från häktesverksamheten i Stockholm och Uppsala. Gemensamt för kriminalvårdarna var att de upplevt hot och våld i arbetet. För att få en djupare förståelse för kriminalvårdarnas beskrivningar har dessa analyserats utifrån Arlie Russell Hochschilds teori om emotioner samt Randall Collins teori om interaktionsritualer. Gemensamt för dessa teorier är att de belyser aspekter av hantering av känslor, både på individ- och gruppnivå. Studiens resultat visar att olika känslor uppstår hos kriminalvårdarna vid hotfulla och våldsamma situationer samt att kollegors närvaro har betydelse hur dessa känslor hanteras. Förväntningar från kollegor påverkar kriminalvårdarna att trycka undan känslor som oro, stress och rädsla. Istället uppvisar kriminalvårdarna lugn och kontroll för att agera i linje med gruppens förväntningar. Resultatet visar även att god sammanhållning inom arbetsgruppen leder till känslor av trygghet och lugn hos kriminalvårdarna i hotfulla och våldsamma situationer. I dessa situationer är gruppens sammansättning även av betydelse. Vilka samt hur många kollegor som närvarar påverkar kriminalvårdarnas hantering av känslor. Resultatet visar att kollegor även har betydelse för hur kriminalvårdarna hanterar sina känslor efter att de utsatts för hot och våld. Här beskrevs debriefing som ett effektivt verktyg för att ventilera känslor med kollegor. Hur debriefing används i praktiken skiljde sig åt i kriminalvårdarnas beskrivningar. / This study highlights threats and violence within correctional facilities, where the focus is directed towards the correctional officers' feelings that arise in these situations. The aim of this study has been to examine if colleagues' presence has an impact on the emotions that the correctional officers experience and on how these emotions are handled. The study is based on qualitative interviews of semi-structured character. A total of ten interviews were conducted with correctional officers from correctional facilities in Stockholm and Uppsala. What the correctional officer's has in common is that they all have experienced threats and violence at their workplace. The correctional officers' descriptions have been analyzed on the basis of Arlie Russel Hochschild's theory of emotions and Randall Collins's theory of interaction rituals. Both theories highlight aspects of the management of emotions, on an individual as well as on a group level. The result of the study indicates that the correctional officers experience different feelings in threatening and violent situations. In these situations the presence of colleagues is significant when it comes to how correctional officers are handling their emotions. Expectations from colleagues seem to affect the correctional officers to hide feelings such as anxiety, stress and fear. Instead the correctional officers show feelings of calm and control which, according to them, complies with the colleagues' expectations. The result also shows that good cohesiveness within the working group affects the correctional officers to feel calm in threatening and violent situations. Other factors that seem to affect the emotions that correctional officers experience and how the emotions are handled are which colleagues the correctional officers are working with and how many colleagues that attends in the situation. Furthermore the result indicates that colleagues have a significant importance when it comes to handling emotions after threatening and violent situations. Debriefing was described as important, by the correctional officers, to vent their emotions after a critical situation. How the debriefing was applied in practice differed among the correctional officers.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld inom prehospital akutsjukvård, samt se vilka konsekvenser detta ledde till. Metod: 67 enkäter delades ut på ambulansstationer i Uppsala län. Av 67 tillfrågade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade på enkäten. Insamlingen av data genomfördes med hjälp av enkäter som bestod av sex öppna frågor som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet som baseras på ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer än varannan utsatts för fysiskt våld på något arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot än fysiskt våld. Genom analysen identifierades fyra kategorier; Omvårdnadssituationer med verbala hot och fysiskt våld, Privata- och yrkesrelaterade konsekvenser av fysiskt våld vid omvårdnadssituationer, Yrkesrelaterade konsekvenser av verbala hot vid omvårdnadssituationer samt Stöd för ambulanssjuksköterskor vid inträffade hot- och våldshändelser. Under dessa fyra kategorier tog ambulanssjuksköterskorna upp konsekvenser som både var yrkesrelaterade och privata. Slutsats: Studien visade att verbala hot och fysiskt våld mot ambulanssjuksköterskor är mycket vanligt förekommande. Detta resulterade i att majoriteten av ambulanssjuksköterskorna upplevde att omvårdnadssituationen blev obehaglig och de därför som en direkt konsekvens av detta reagerade med försiktighet, distanstagande från patienten eller direkt upphörde med patientvården. Studien visar att det uppstod större konsekvenser vid verbala hot än fysiskt våld. En fungerande handlingsplan fanns, men kunde bli bättre och tydligare. Detta tyder på att förbättringsåtgärder behöver göras när en hot- och/eller våldshändelse inträffar mot ambulanssjuksköterskor. Författarnas förhoppning är att studien ska fungera som underlag för förbättringar i prehospitala verksamheter. / Purpose: Aim of this study was to describe the experiences of threats and violence against ambulance nurses in prehospital emergency care, and see what consequences this entailed. Method: 67 questionnaires were distributed to ambulance stations in Uppsala County. Of the 67 asked ambulance nurses were there 34 that responded to the survey. The collected data was conducted using questionnaires that consisted six open-ended questions and then analyzed from a qualitative content analysis. Results: The results of the ambulance nurses responses revealed that 97% of respondents had been subjected to verbal threats and more than half experienced physical violence in any shift. This led to different experiences of ambulance nurse. The consequences were higher for verbal threats than physical violence. Through the analysis four categories were identified; Nursing Situations with verbal threats and physical violence, Private and occupational consequences of physical violence at nursing situations, Occupational consequences of verbal threats at nursing situations and Support for ambulance nurses to actual threats and incidents of violence. During these four categories, ambulance nurses brought up consequences that were both professional and private. Conclusion: The study showed that verbal threats and physical violence against ambulance nurses are very common. This resulted in that most ambulance nurses experienced that the nursing situation became uncomfortable and therefor, as a direct consequence they reacted with caution, distance itself from the patient or direct cessation of patient care. The study's findings showed that there were more consequences of verbal threats than of physical violence. A workable plan of action existed, but could be better and clearer. This suggests that improvements need to be made when a threat and/or violent incident occurs against ambulance nurse. The authors hope is that the study can become a basis for improvements in the pre-hospital operations.

Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbildning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt. / Background: Threats and violence against healthcare workers is today a growing problem worldwide. Healthcare personnel are at an increased risk of being subjected to threats and violence by their patients. Health workers are caregivers and advocates for their patients and if they become subject to threats or violence, previous research has shown that the consequences can be many both for caregivers and patients. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of threat and violence by patients on healthcare personnel. Method: This literature review study included 8 scientific, qualitative articles compiled and analyzed with a description of qualitative content analysis with inductive approach. Article search was performed in the databases Cinahl, PsycINFO, PubMed and Scopus. Results: The results show that the experience of being subjected to threats and violence leads to a lot of strong feelings for the victimized health care worker. Feelings are, for the most part, of negative character and include feeling of threatened and afraid, feeling both anger in general and anger directed toward patients, feeling powerless and feeling hopelessness and depression. Threats and violence also lead to other negative consequences for the staff. These include, among other things, that motivation is lowered, and that workers find themselves “taking their work home with them”, which affects their private lives, often in detrimental ways. Affected workers also expressed a strong desire for support for victims, and knowledge and training for coping skills and tactics for dealing with difficult patients. Conclusion: The results of the literature review study shows that the experience of being subjected to threats and violence leads to many serious consequences for those who are affected. In order to improve the management of the consequences, education and support for healthcare personnel and further research in the area, to be able to prevent further incidents and help the healthcare workers who have been subjected, are required.

Bakgrund: Många företag och offentliga myndigheter har problem med att deras anställda personal på något sätt utsätts för hot och fysiskt våld. Enligt en rapport som polismyndigheten presenterade år 2015 ökar antalet "utsatta områden" i Sverige (Nationella operativa avdelningen, 2015). I dessa områden finns det enligt rapporten en hög hotbild för indirekta påtryckningar av våldshandlingar som riskerar att skada tredje man. Problematiken kring hot om fysiskt våld är något som många ledare i organisationer måste ta hänsyn till vid hantering av dess personal. Företag och dess ledare ställs inför utmaningar och tvingas skapa strategier och åtgärdsplaner för att bemöta problematiken. Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen för vilka åtgärder som postföretag verksamma i utsatta områden kan använda för att hantera hot och våld mot dess anställda personal på bästa möjliga sätt. Metod: Studien har genomförts genom en fallstudie med Polismyndigheten samt ett privat postföretag. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med åtta semistrukturerade intervjuer med personer på olika befattningar och nivåer inom organisationerna. Slutsats: Studien presenterar en modell som utvecklats i syfte att användas som ett stöd för en organisationsledning vid hantering av problematiken med att anställda utsätts för hot och våld. Studien ger förslag på praktiska åtgärder som postföretag kan genomföra för att förbättra hanteringen av problematiken med att de anställda drabbas av hot och våld. / Background: Many companies and public authorities have problems with their employees being exposed to threats and physical violence in some way. According to a report presented by the police authority in 2015, the number of "vulnerable areas" in Sweden (National Operational Department, 2015). In these areas, the report provides for a high threat of indirect pressure on acts of violence which threaten to harm third parties. The problem of threats of physical violence is something that many leaders in organizations must consider when handling its staff. Companies and their leaders face challenges and are forced to create strategies and action plans to address the problem. Purpose: The study aims to increase the understanding of the actions as postal companies operating in vulnerable areas can use to manage threats and violence against its employees  in the best possible way. Method: The study was conducted through a case study with the police authority and a private postal company. A qualitative research method has been carried out with eight semistructured interviews with people in various positions and levels within the organizations. Conclusion: The study presents a model developed to be used as a support for an organization's management when dealing with the problems of employees being exposed to threats and violence. The study provides suggestions for practical measures that postal companies can implement to improve the management of the problem of workers being hit by threats and violence.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vanligt det är bland lärare att de upplever att de inte vågar ingripa i situationer på grund av risken för att bli anmälda. Frågeställning 1. Hur många lärare är utsatta för hot eller våld i sitt yrke och hur följs detta upp hos de som blir utsatta? Frågeställning 2. Hur frekvent blir lärare anmälda när de utövar sitt yrke? Frågeställning 3. Upplever lärare att de inte vågar ingripa i situationer på grund av repressalier? Metod Studien är en kvantitativ studie där vi via enkäter fått svar av 319 lärare från Sverige. Resultatet sammanställdes i Google Forms. Enkäten består av 16 frågor av olika karaktär där vissa av frågorna är av mer beskrivande karaktär där de svarande kan utveckla sina svar kring vad eventuella anmälningar handlade om. Resultat 61 % av de som svarade uppger att de någon gång har blivit utsatt för hot och våld i skolan. 41 % av de lärare som blivit utsatta för hot eller våld i skolan har gått vidare med ärendet genom att kontakta sin arbetsgivare. 37 % av dessa fall har gått vidare till polisanmälan. 60 % av de som svarade menar att de aldrig upplevt att de inte vågar ingripa i situationer som uppstår på grund av repressalier. 33 % uppger att de sällan eller ibland inte har vågat ingripa och återstående 5 % svarade alltid eller ofta på denna fråga. Resten uppgav att de inte visste. Slutsats Majoriteten av de som svarade hade någon gång har blivit utsatta för hot eller våld i skolan. Att 9 % av de svarande uppger att de blivit anmälda någon gång i skolan och att hela 38 % någon gång har blivit hotade med att bli anmälda. Det framgår även att 38 % är rädda för att vidta åtgärder av rädsla för att bli anmälda. Vår slutsats är att kulturen i skolorna i mångt och mycket påverkas av hur trygga lärarna känner sig i sitt utövande, stödet från kollegor och arbetsgivaren. Vi tror också att eleverna 3 känner av om lärarna känner sig osäkra i sitt utövande. Vi anser att detta blivit ett samhällsproblem, som inte hanteras av någon myndighet eller av regeringen. Majoriteten av de som svarade hade någon gång har blivit utsatta för hot eller våld i skolan. Att 9 % av de svarande uppger att de blivit anmälda någon gång i skolan och att hela 38 % någon gång har blivit hotade med att bli anmälda. Det framgår även att 38 % är rädda för att vidta åtgärder av rädsla för att bli anmälda.Vår slutsats är att kulturen i skolorna i mångt och mycket påverkas av hur trygga lärarna känner sig i sitt utövande, stödet från kollegor och arbetsgivaren. Vi tror också att eleverna3känner av om lärarna känner sig osäkra i sitt utövande. Vi anser att detta blivit ett samhällsproblem, som inte hanteras av någon myndighet eller av regeringen / <p>Fristående kurs Idrott III.</p>

Furskog, G & Lauterbach Olsson, J. Konsekvenser av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutvård. En litteraturstudie. Examensarbete inom omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Våld och hot är ett växande problem på både nationell och internationell nivå. I Sverige har anmälningarna gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor ökat under en längre tid. Syfte: Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutsjukvård. Det finns ett behov av att bättre förstå konsekvenserna av hot och våld för den enskilda sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 10 kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analys gjordes och meningsbärande enheter plockades ut som resulterade i fem olika teman. Resultat: Resultatet delades i emotionella konsekvenser; social påverkan; fysiska konsekvenser; normalisering samt underrapportering; konsekvenser för vårdorganisationen. Vad som kan observeras var att utsatthet för hot och våld resulterar i allvarlig emotionell, fysisk, psykisk skada för sjuksköterskor och vårdorganisationer påverkas negativt och att patienten inte ges optimal vård och omvårdnad. Sjuksköterskor drabbas negativt och påverkar deras förmåga att bedriva god och säker vård. Konklusion: Slutsats som kan dras är att sjuksköterskor som utsätts för hot våld på sin arbetsplats lider personlig skada, bedriver sämre omvårdnad och att vårdorganisationen påverkas finansiellt, personal- och rekrytering-mässigt. / Furskog, G & Lauterbach Olsson, J. Consequences due to threat and violence towards emergency nurses in emergency care. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Violence and threats about violence is a growing issue, both in the national and the international stage. In Sweden, the number of reports regarding threats and violence that have been documented by “Arbetsmiljöverket” have increased over a long period of time. Aim: The purpose of this study is to investigate the consequences of threats and violence directed towards registered nurses. There is a need to better understand the consequences of threats and violence directed towards the individual nurse. Method: A literature review was conducted with information extracted from 10 separate qualitative articles, they were gathered from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Analysis was done according to Forsberg & Wengströms’ content-analysis which resulted into five different themes. Results: The results were divided into emotional consequences; social consequences; physical consequences; underreporting and normalization; consequences for the health care-organization. It was noted that exposure to threats and violence resulted in serious emotional, physical, psychological and social damage for the individual nurse. It was also noted that health-care organizations suffered as well and that, in the end, patients were not given optimal health-care. Nurses suffer from many different consequences that negatively impact their ability to practice as safe and adequate care-givers. Conclusion: Nurses who are exposed to threats and violence in their workplace suffers from personal injuries of various kinds. Furthermore, their work as nurses declines and health-organizations are negatively affected in areas such as finances, staff welfare and recruitment.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvården löper en större risk att utsättas för hot och våld på grund av direktkontakt med människor. Den senaste tiden inom den svenska hälsooch sjukvården har det skett en ökning av hot och våld. En majoritet av sjuksköterskor har varit utsatta för hot och våld. Sjuksköterskan har sin etiska värdegrund och kod att följa samt svenska lagar. Sjuksköterskan är beroende av en god relation till patienten. Denna litteraturöversikt skapades för att uppmärksamma hur hot och våld påverkar omvårdnaden inom slutenvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av hur hot och våld påverkar omvårdnaden av patienter inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 15 artiklar. Resultat: Sjuksköterskan blir påverkad på olika sätt i patientens omvårdnad vilket kan leda till försämrad omvårdnad. Resultatet visar att känslor i mötet med patienten kan påverka kvalitén på omvårdnaden, samt att hot och våld kan leda till bristfällig kommunikation. Hot och våld kan skapa ovilja till att vårda och utmaningar i arbetsfördelningen. Hotet mot den individuella säkerheten kan påverka omvårdnadsarbetet. Brister i organisationen kan påverka omvårdnaden. Nedsatt arbetsglädje kan försämra omvården samt att toleransen mot hot och våld kan vara olika beroende på patientens bakomliggande diagnos. Konklusion: Hot och våld inom slutenvården kan vara vardag för sjuksköterskor runt om i världen. Sjuksköterskor kan erfara likartade situationer där hot och våld orsakar dålig arbetsmiljö som kan leda till att förutsättningarna för att ge en god omvårdnad försämras. Det behövs mer forskning kring prevention av hot och våld samt hur dessa implementeras för hot och våld / Background: Health Care Professionals is in risk of workplace violence because of the direct contact with humans. There has been an increase in workplace violence in Swedish hospitals. A majority of nurses have been exposed to workplace violence. The nurse has ethical values, codes and laws to follow. Nurses are dependent on good human-human relationships. This literature review was created to pay attention to how threats and violence affect nursing care in hospitals. Aim: Describe nurses experience of how threats and violence influence nursing care in hospitals. Method: Literature review that includes 15 articles. Result: The nurse is affected in various ways in the patient's care which often leads to impaired nursing. The results show that emotions in the encounter with the patient can affect the quality of nursing, and that threats and violence can lead to inadequate communication. The nurse may not want to care for the patient which is time consuming and difficult. The threat to individual security can affect nursing work. Deficiencies in the organization can affect nursing, and the result showed that reduced job satisfaction can affect nursing but that the tolerance may be different depending on the patient's diagnosis. Conclusion: Threats and violence in hospital care can be everyday work for nurses around the world. Nurses may experience similar situations where threats and violence can cause poor working environment, which can lead to a deterioration in the conditions for providing good nursing care. More research is needed on prevention for threats and violence and how these are implemented for threats and violence.

Bakgrund: Redan 1824 rapporterades det om hot och våld på akutmottagningen. Sjuksköterskor bedriver omvårdnadsarbete i en utsatt arbetsmiljö där hot och våld är vanligt förekommande och arbetet på akutmottagning står inför stora utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att identifiera relevanta artiklar som kunde besvara studiens syfte. 12 artiklar återstod efter kvalitetsgranskningen som genomfördes utefter Polit och Beck (2017) granskningsmallar, dessa artiklar användes för utformning av litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra olika kategorier: Att känna sig utsatt, att känna sig hindrad i att kunna utföra god omvårdnad, negativ emotionell påverkan som försämrar hälsan och att känna behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskorna kände sig utsatta, sårbara och utlämnade och patientsäkerheten äventyrades då utförandet av god omvårdnad försvårades. Emotionell påverkan ledde till försämrad hälsa för sjuksköterskan och betydelsen av stöd blev påtagligt speciellt då stödet från organisationen upplevdes bristande.