La notion de mixité sociale est devenue un thème itératif des débats portant sur les enjeux du renouvèlement urbain, sur les politiques d’accès au logement et, plus généralement, sur la gentrification (Germain et Rose, 2010 ; Bridge, Butler, Lees, 2012). La mixité sociale est tour à tour utilisée, à différentes fins, par des acteurs aussi divers que les politiques, la société civile, les universitaires, les planificateurs urbains et les producteurs urbains, comme les promoteurs immobiliers (Charmes et Bacqué, 2016). Pour les uns, la mixité est un idéal juste à atteindre ; pour les autres, elle participe à rendre invisible la complexité des rapports de pouvoir qui se jouent entre les acteurs de la fabrique urbaine et les dynamiques d’exclusion qu’ils sous-tendent.Nous verrons comment la notion de mixité sociale accompagne la transformation actuelle du quartier d’Hochelaga-Maisonneuve. L’objectif vise à analyser les motivations, modalités d’action et intérêts des acteurs publics, privés et de la société civile qui défendent la notion de mixité sociale, et qui s’appuient sur elle pour justifier ou participer à la transformation du quartier d’Hochelaga-Maisonneuve. Nous nous demanderons si la notion de mixité sociale, en tant que telle, fait l’objet de politiques et de projets spécifiques. Réduit-elle les impacts négatifs de la gentrification, ou au contraire, sert-elle à mieux les justifier et à les retirer du débat politique ? Pour expliquer notre propos, nous allons présenter un film documentaire, ainsi qu’une dissertation écrite. Pendant ce projet, nous avons interviewé 28 personnes, choisi seulement 13 pour le montage final, parlé avec plus de 100 personnes habitant le quartier. La durée du film documentaire sera de 60 minutes et il a été filmé pendant une période d’une année, à travers plusieurs saisons. / The notion of social mix has become an iterative theme reflecting the ongoing discourse surrounding the high stakes of urban redevelopment, the policies of housing, and the impact of gentrification. Diverse actors such as politicians, socialites, academics, urban planners, and real estate developers frequently employ social mix. For some, social mix is an ideal to strive for, while for others, this notion is just another way to render invisible the complex relationship that exist between the actors of the urban fabric and the implied dynamics of exclusion. We will investigate how the notion of social mix accompanies the present transformations of Hochelaga-Maisonneuve, a working-class neighbourhood of Montreal. The purpose herein is to analyse the motivations, the modalities, and the interests of both public and private actors, in order to defend the notion of social mix and to justify the participants in the transformation of this neighbourhood. We examine if social mix, as part of a political agenda promoting specific urban projects, is really reducing the negative impacts of gentrification, or, on the contrary, is it helping to justify urban policies? In order to show our research results, we will present a documentary film and a short thesis. For the purpose of this project, we originally filmed 28 participants, yet chose only 13 for the final editing. Moreover, we interviewed over 100 individuals residing in the neighbourhood. The film lasts 60 minutes and was shot during different seasons for a period of one year.

No description available.

Many economies throughout the world were devastated by the global financial crisis of 2007-2008. Ireland in particular experienced a severe collapse in its housing market. Despite the progression of European-influenced planning policy that was meant to promote balanced regional development in Ireland, the country's housing market vastly overbuilt, exacerbating a housing market crash that ended the Celtic Tiger era. Drawing on Europeanization and historical institutionalism as theoretical frameworks, this thesis argues that the link between these EU-influenced policy principles and local Irish planning practice was weak during an important phase of Ireland's economic growth. This conclusion is demonstrated through the analysis of a case study, McEvoy and Smith v. Meath County Council. The findings show that while Ireland's national government created an ambitious National Spatial Strategy modeled on EU principles, non-binding Regional Planning Guidelines allowed local authorities to continue granting zoning changes and permissions. These decisions were therefore uninhibited by the constraints of population projections, consideration for infrastructure provision, and overall good planning practice. This research calls into question the effectiveness of transferring policy principles from the EU to Member States. It suggests more generally that to implement policy and law successfully, policy makers must appreciate the societal and economic context in which these rules will operate.

Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka segregationens roll i regional stadsplanering. Studien undersöker hur planeringen av Nya Tunnelbanan Akalla-Barkarby förhållit sig till segregationen i Järvaområdet. Nya tunnelbanan planerades som följd av Stockholmsförhandlingen år 2013, en politisk satsning för att bygga bostäder parallellt med tunnelbana, för att möta regionens befolkningstillväxt och bostadsbrist. Arbetet har genomförts genom en kvalitativ studie med tre olika forskningsmetoder. En litteraturstudie utfördes för att få förståelse för problemområdet. För fallstudien utfördes en dokumentstudie samt intervjustudie med åtta deltagare som har eller tidigare haft koppling till projektet. Efter en tematisk analys av intervjustudien sammanfattades resultatet.  Studien visar att de planerade regionala stadskärnorna i RUFS 2010 har haft en betydande inverkan på lokaliseringen av den nya tunnelbanan. Fortsättningsvis upptäcks brister i inkludering av segregationsperspektivet och social hållbarhet i utredningar gjorda av Trafikförvaltningen. Det kan konstateras att det finns svårigheter med att mäta sociala nyttor och att det ekonomiska intresset sätter begränsningar i segregationsfrågans inkludering i planeringen. Ämnet visade sig vara mer komplext än den inledande hypotesen på grund av den bakomliggande bostadspolitikens inverkan på planerings utformning. / The purpose of this study is to investigate the role of segregation in regional urban planning. The study examines how the planning of the New Metro Akalla-Barkarby accounts for segregation in Järva. The New Metro was planned after the Stockholm negotiation which took place in 2013, a political initiative to build housing simultaneously with the public metro system to meet the region's population growth and housing crisis. This work has been carried out through a qualitative study with three different research methods. A literary study was conducted to gain an understanding of the relevant aspects of the problem area. For the case study, a document study was executed as well as an interview study with six participants and two e-mail correspondences that have or previously had a connection to the project. After a thematic analysis of the interview study, the results were summarized.  The study shows that the planned regional cores in RUFS 2010 have had a significant impact on the location of the New Metro's expansion. Furthermore, there are deficiencies in the investigations’ inclusion of the segregation perspective and social sustainability. It can be stated that there are difficulties in measuring social benefits and that economic interest places restrictions on the inclusion of the issue of segregation in planning. The topic proved to be more complex due to the impact on urban planning from the underlying politics of housing.

Bakgrund: Det pågår en bostadskris i många av Sveriges kommuner - framför allt i storstäderna. I dess svallvågor växer andra typer av boendeformer fram när förstahandskontrakt och bostadsrätter är allt svårare att få tillgång till. Unga vuxna är en av de grupper som är som mest utsatta på bostadsmarknaden och som har svårt att få tillgång till ett eget eller långsiktigt boende. I relation till tidigare forskning visar det att det finns ett tomrum när det kommer till att undersöka sexuellt välbefinnande och hälsa i relation till prekära boendeformer. Däremot finns det studier som berör andra aspekter av prekära boenden och bostadskris - där det tydligt identifieras att prekära boenden medför bland annat stress och psykisk ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida prekära boendesituationer påverkar sexualitet, sexuellt välbefinnande och sexualliv hos unga vuxna. Målet är även att fånga upp hur enskilda individer förstår och navigerar sina boendesituationer i relation till sin sexualitet, möjligheten till intimitet och att utveckla relationer.  Metod: Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har erfarenhet av olika prekära boendeformer. Flera bor inneboende eller i kollektiv, en bor med förälder och en annan med ett andrahandskontrakt.  Resultat:Genomgående teman som identifierats i empirin är hur boendet påverkar sexualiteten, möjlighet till privatliv, relationer och intimitet. En viktig aspekt som fångas upp i empirin är hur prekära boendeformer på flera sätt suddar ut en given gräns mellan det privata och publika i de intervjuades liv - där boendet traditionellt får representera privatlivet. Empirin har analyserats med hjälp av Erving Goffmans begreppspar frontstage och backstage, Simon och Gagnons sexuella skript-teori samt Gayle Rubins sexuella värdehierarki.  Ett prekärt boende bidrar i många fall till att vissa interpersonella och intrapsykiska sexuella skript förändras i relation till boendet, där vissa strategier behöver tillämpas för att uppleva en möjlighet till sexuellt välbefinnande. Strategier som att vara tyst, bara ha sex när hyresvärden eller rumskamraterna är borta eller att ha sex hos andra framkommer i empirin. Studien visar också att möjligheter till handlingsutrymme också är en viktig aspekt av att få sex, relationer och intimitet att funka inom ett prekärt boende.  Slutsats: Ett prekärt boende påverkar aspekter av sexuellt välbefinnande och möjligheter till relationsskapande och intimitet. En aspekt som påverkar detta är de sociala, emotionella och materiella aspekterna av att bo i ett prekärt boende samt bristen eller få möjligheter till privatliv. Studien ger incitament till vidare forskning kring hur olika boendesituationer påverkar individers sexuella välbefinnande. / Background: There is a housing crisis in many of Sweden's municipalities, especially in the major cities. In its aftermath, other types of housing options are emerging as first-hand contracts and owned housing are becoming increasingly difficult to access. Young adults are one of the groups most vulnerable in the housing market and struggle to attain their own long-term accommodation. In relation to previous research, there is a gap in investigating sexual well-being and health in relation to precarious housing situations. However, studies exist that address other aspects of precarious housing and the housing crisis, clearly identifying that precarious housing leads to stress and mental health issues, among other things. Purpose: The purpose of this study is to examine whether precarious housing situations affect sexuality, sexual well-being, and sex life among young adults. The goal is also to understand how individuals comprehend and navigate their housing situations in relation to their sexuality, the possibility of intimacy, and developing relationships. Method: The study is based on six qualitative interviews involving young adults with experience in various precarious housing forms. Several participants live with roommates or in collective housing, one lives with a parent, and another has a sublease agreement. Results: Consistent themes identified in the empirical data include how housing affects sexuality, privacy, relationships, and intimacy. An important aspect captured in the data is how precarious housing blurs the boundary between the private and public spheres in the lives of the interviewees, where housing traditionally represents privacy. The data has been analyzed using Erving Goffman's front stage and backstage concepts, Simon and Gagnon's sexual script theory, as well as Gayle Rubin's sexual hierarchy of value. Precarious housing often leads to changes in interpersonal and intrapsychic sexual scripts related to the housing situation, requiring certain strategies to experience sexual well-being. Strategies such as being quiet, only having sex when the landlord or roommates are away, or having sex elsewhere emerged in the data. The study also demonstrates that opportunities for agency are a crucial aspect in achieving sexual experiences, relationships, and intimacy within a precarious housing situation. Conclusion: Precarious housing affects aspects of sexual well-being and opportunities for forming relationships and intimacy. One aspect influencing this is the social, emotional, and material aspects of living in precarious housing, as well as the lack of or limited opportunities for privacy. The study provides incentive for further research on how different housing situations impact individuals' sexual well-being.