Bostadspriserna har ökat signifikant under en lång period nu och på senare tid har en upplevd bostadsbrist blivit alltmer påtaglig. Medan prisutvecklingen har varit goda nyheter för många ägare har det samtidigt skapat en allt högre inträdesbarriär för förstagångsköparna, speciellt kombinerat med kreditrestriktionerna införda under 2010-talet. För att lösa detta problem har konceptet hyrköp introducerats i Sverige och det är denna studies syfte att undersöka dess egenskaper och potential. Hyrköp möjliggör för privatpersoner att skjuta upp delar eller hela förvärvet av en bostad till en avtalad tidpunkt eller intervall i framtiden och hyra fram till dess. Att äga är ekonomiskt fördelaktigt på längre sikt men i fall där intressenten inte har möjlighet att förvärva bostaden genom konventionell överlåtelse kan hyrköp appliceras. Medan det är grundtanken har många anpassningar av hyrköp utvecklats både i Sverige och utomlands. Därför är ett av målen med detta arbete att analysera och komma fram till hur en effektiv hyrköpsmodell bör vara utformad. En annan anledning till varför hyrköp är viktigt att undersöka är att det är ett nytt fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Unik lagstiftning för hyrköp existerar inte, verksamheten befinner sig fortfarande på relativt småskalig nivå och den svenska forskningen inom området är begränsad. Metodiken för detta arbete har anpassats efter dessa förutsättningar och inneburit att fokus legat på det kvalitativa genom framför allt intervjuer med relevanta aktörer i Sverige, både inom den privata och politiska sfären. I och med att hyrköp är mer etablerat i andra länder har utövare i dessa också bidragit till arbetet. Genom att undersöka hyrköp och intervjua aktörerna som ligger bakom hyrköpsverksamheten i Sverige och sedan sätta det i dagens kontext har flera slutsatser kunnat dras. En analys av resultaten tyder på att receptet för en framgångsrik variant av hyrköp är att vara enhetlig, enkel för konsumenten att ta till sig och framför allt noggrant anpassad efter köparnas förutsättningar för sparande. Analys av resultaten indikerar dock starkt på att hyrköp i dagsläget har begränsningar i rollen som lösning till bostadsbristen för förstagångsköpare. Hyrköp som ett initiativ från de privata aktörerna kombinerat med justeringar bland kreditrestriktionerna från statligt håll framstår som ett mer effektivt tillvägagångssätt att sänka inträdeströskeln till bostadsmarknaden till en acceptabel nivå. / The housing prices have experienced a steady and significant incline during a long period and in recent times the housing shortage has turned into quite a tangible issue in the major Swedish cities. While the house price increase has made many wealthier, it has simultaneously caused an ever-rising threshold for first time home buyers, particularly when compounded with the credit regulations implemented during the last decade. With the intent of solving this issue, the concept Rent-to-Own has been introduced to Sweden and it is the purpose of this dissertation to investigate it’s properties and gauge it’s potential. Rent-to-Own allows individuals to partially or completely postpone their acquisition of a home until a predetermined interval or point in time while renting until then. Owning is financially more advantageous than renting in the mid- to long-term and it is in cases where a conventional outright purchase is not possible that Rent-to-Own is applicable. While this is the core notion, a number of adaptations have been developed both in Sweden and abroad. It is hence one of the objectives of this paper to deduce how an effective Rent-to-Own agreement should be structured. An additional reason for the relevance of this study is the fact that Rent-to-Own is a new and unfamiliar concept in Sweden. The current capacity is relatively low, specific regulations do not yet exist and Swedish research regarding the subject is finite. The methods employed for this paper have been adjusted based on these circumstances which has led to focus on a qualitative approach, primarily interviews with relevant parties, both in the private and political sphere. Considering that Rent-to-Own is a better-established matter abroad, information from providers of Rent-to-Own housing in such countries has complemented this work to a significant degree. Investigating the different forms of Rent-to-Own and interviewing real estate developers providing such acquisition options in Sweden has led to several conclusions. An analysis of the results implies that a successful variation of Rent-to-Own is uniform, comprehendible and most importantly adapted regarding the buyers’ saving capabilities. The results do also strongly indicate that Rent-to-Own in it’s current state is limited in it’s role as a mitigant of the housing shortage for first time home buyers. However, Rent-to-Own as an initiative by the corporations and companies combined with adjustments in credit regulations by the government resembles a more effective effort in lowering the entry barrier to the housing market to an adequate level.

Sverige lider idag av en växande bostadsbrist. I ett försök att dämpa bostadsbristen införde regeringen möjligheten att bygga och hyra ut ett bygglovsfritt komplementbostadshus på sin tomt. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera lönsamheten vid investeringen av att bygga och hyra ut attefallshus i form av komplementbostadshus i ett led att dämpa bostadsbristen. Uppsatsen är avgränsad till studerandet av en specifik modell av attefallshus i Stockholms län, vilket betyder att resultatet inte kan generaliseras för alla investeringar i attefallshus. Studien består av en investeringsanalys kring lönsamheten av att bygga och hyra ut ett attefallshus i formen av komplementbostad som privatperson. Detta har gjorts genom att skapa och studera tre fiktiva kassaflöden som uppstår vid byggandet och uthyrningen av ett utvalt attefallshus för privatpersoner. I teorin presenteras grundläggande värde- och investeringsteori. Genomgående i arbetet redovisas reglering kring byggandet och uthyrning av attefallshus samt kassaflödesanalysens väsentligaste parametrar. I de fiktiva kassaflödena studeras lönsamheten av att bygga attefallshus genom att anlita en hustillverkare och genom att privatpersonen agerar som byggherre och sköter hela byggprocessen själv. De fiktiva kassaflödesanalyserna resulterar i att investeringen i det utvalda attefallshuset börjar bli lönsamt efter 13 år av uthyrning, men under den valda 15-årsperioden anses investeringen inte vara lönsam för utfallen där privatpersonen inte har investeringskapitalet till hands. Det förväntade tidsspannet tills investeringen börjar bli lönsam anses vara för lång och därmed avskräcker detta privatpersoner från att investera i attefallshus för uthyrning, vilket i sin tur inte bidrar till dämpning av bostadsbristen. Investeringen kan anses vara mer lönsam om reglering kring beskattning av hyresinkomster från uthyrning av attefallshus skulle förmildras. / The main purpose of this study is to analyze the profitability of the investment of building and renting out attefall-houses in the form of ancillary accommodation in an attempt to reduce the housing shortage. The main purpose of this study is to analyze the profitability of the investment of building and renting out attefall-houses in the form of ancillary accommodation in an attempt to reduce the housing shortage. The thesis is limited to the study of a specific model of attefall-houses in Stockholm, which means that the result cannot be seen as general over all investments in attefall-houses. This study consists of an investment analysis of the profitability of building and renting out an attefall-house in the form of an ancillary accommodation as a private person. This has been done by studying fictitious cash flows that are expected to arise by building and then subletting a selected attefall-house for private individuals. The theory presents basic value- and investment theory. Throughout the work, regulations regarding the construction and rental of attefalls-houses as well as the cash flow analysis' most important parameters are presented. In the fictitious cash flow analysis, profitability is analyzed by studying the case of constructing an attefall-house via a house construction company and the case of private individuals managing the entire construction process themselves. The fictitious cash flow analyzes indicates that the investment in the selected attefalls-house starts to become profitable after 13 years of subletting, but during the chosen 15-year period, investing is not considered profitable for outcomes where private individuals do not have the investment capital available at hand. The expected time span until the investment begins to become profitable is considered too long and thus discourages private individuals from investing in attefalls-houses for rent, which in turn does not contribute to mitigating the housing shortage. The investment has the potential to be more profitable if regulations regarding taxation of rental income from renting out attefalls-houses were to be relaxed. The expected time span until the investment begins to become profitable is considered too long and thus discourages private individuals from investing in attefalls-houses for rent, which in turn does not contribute to mitigating the housing shortage. The investment has the potential to be more profitable if regulations regarding taxation of rental income from renting out attefalls-houses were to be relaxed. The expected time span until the investment begins to become profitable is considered too long and thus discourages private individuals from investing in attefalls-houses for rent, which in turn does not contribute to mitigating the housing shortage. The investment has the potential to be more profitable if regulations regarding taxation of rental income from renting out attefalls-houses were to be relaxed. The expected time span until the investment begins to become profitable is considered too long and thus discourages private individuals from investing in attefalls-houses for rent, which in turn does not contribute to mitigating the housing shortage. The investment has the potential to be more profitable if regulations regarding taxation of rental income from renting out attefalls-houses were to be relaxed.

No description available.

Since the early 1940s in Sweden, subsidies have been a recurring feature in housing politics. Throughout history, these have been used as a management measure to control the construction of housing and to promote the Swedish welfare state. The political parties are today disagreeing on how much responsibility the state should carry for citizens housing. To solve the conflict, the dwelling has to be defined. Is the dwelling to be considered a social right, like education and healthcare or is the dwelling to be considered a product for the free market, driven by supply and demand? The positive population growth in Stockholm has lead to an increased demand for dwellings. The supply of dwellings has not been growing at the same rate, which has implied higher housing prices and longer wait for rented apartments. All municipalities in Stockholm agrees that more dwellings must be established to counter this development. To make this happen, the source of why so few dwelling develops today must be identified. Do the developers not want to build or are they not being provided land allocations by the municipalities? Is it a combination of these or are there other difficulties in the system? Subsidies have previously been used as a tool to increase the construction of dwellings and it should therefore be examined if such a solution is relevant in order to remedy existing problems. In an attempt to predict the outcome of a re-introduction of subsidies, the impact of past government intervention should be studied. This to ascertain what type of construction that took place at that time. It is also important to identify the types of dwellings sought for in today's housing market in order to develop appropriate solutions. There are several different forms of subsidies that could lead to an increased construction volume. Subsidies of land, infrastructure and investment contributions are some of the options that could be implemented on the market to reduce the housing shortage. But which type of construction should be increased? What kind of tenure is the society short of? In order to create balance in the housing market there seems to be a need for all types of tenures to increase, but not everyone agree to this. The housing market where demand, however, always exceeds supply today is the rental market, especially in central Stockholm where the system of rent regulations has lead to a rent level kept below market rent. Today rented apartments are at disadvantage in the Swedish tax system, which has contributed to a lower construction rate of this type of tenure compared to others where the developers gets a quicker return on their investment. Rented apartments are necessary on the housing market because it creates flexibility and contributes to the choices available for the individuals. Some say that Stockholm as a city can not grow without this tenure for the simple reason that people can not get hold of a dwelling. These are issues that must be solved through housing politics, which means that the decisions and rules on the market can change direction every four years. Construction processes are long, often longer than four years. This creates an uncertainty for the stakeholders in the housing market. To generate a sustainable housing market long-term, an alternative solution could be joint agreements spanning political borders. A well-functioning housing market contributes not only to shelter but also promotes welfare and economic growth. It is therefore of great importance that the market participants are moving in the same direction. / Sedan början på 1940-talet har subventioner varit ett återkommande inslag i den svenska bostadspolitiken. Genom historien har dessa använts som ett bostadspolitiskt medel för att styra byggandet av bostäder och för att främja den svenska välfärdsstaten. De politiska blocken är idag oense om hur stort ansvar staten ska bära för medborgarnas bostadsförsörjning. För att lösa oenigheten bör bostaden först definieras. Är bostaden att anse som en social rättighet liksom skola och sjukvård eller är bostaden att anse som en marknadsvara som styrs av utbud och efterfrågan på en öppen marknad? På grund av en positiv befolkningstillväxt i Storstockholm så har efterfrågan på bostäder blivit större. Resultatet av detta är längre bostadsköer och höjda bostadspriser, vilket tyder på att utbudet inte växer i samma takt som efterfrågan. För att motverka denna utveckling är samtliga kommuner i Stockholms län överens om att bostadsbyggandet måste öka. För att detta ska kunna ske måste källan till varför det inte byggs mer idag identifieras. Vill byggherrarna inte bygga eller ger kommunerna inte ut markanvisningar? Är det en kombination av dessa eller föreligger det även andra hinder i systemet? Subventioner har tidigare använts som ett verktyg för att öka byggandet vid bostadsbrist och därför bör det undersökas om en sådan lösning skulle vara aktuell idag för att råda bot på dagens problem. I ett försök att förutse resultatet av ett återinförande av subventioner, bör konsekvenser av tidigare offentliga åtgärder studeras. Detta för att få kännedom om vilken typ av byggande som skedde vid det aktuella tillfället. Det är också av vikt att ta reda på vilka typer av bostäder som efterfrågas på dagens bostadsmarknad i syfte att ta fram lämpliga lösningar. Det finns flera olika former av subventioner som skulle kunna leda till ett ökat byggande. Subventioner av mark, infrastruktur och direkta byggsubventioner är några av de alternativ som skulle kunna implementeras på marknaden för att minska bostadsbristen. Men vilket byggande är det som ska öka? Vilken upplåtelseform är det som det är brist på? För att skapa balans på bostadsmarknaden synes utbudet av alla upplåtelseformer behöva öka, men det är inte alla överens om. Den bostadsmarknad där efterfrågan dock ständigt överstiger utbudet är idag hyresmarknaden, speciellt i Stockholms innerstad där bruksvärdessystemet lett till att hyresnivån hålls under marknadshyra. Hyresrätten är idag en skattemässigt missgynnad upplåtelseform, vilket har bidragit till att färre bostäder av denna form har byggts i jämförelse med andra typer av bostäder där byggherrarna snabbare får avkastning på sin investering. Hyresrätten är dock nödvändig på marknaden då den bland annat skapar ett flexibelt boende och bidrar till valmöjlighet för individen. Idag säger vissa att Stockholm inte kan växa utan hyresrätten. Detta av den enkla anledningen att människor inte kan få tag i ett boende vilket hindrar inflyttning. Detta är frågor som måste lösas via bostadspolitik, vilket innebär att besluten och reglerna på marknaden kan ändra riktning vart fjärde år. Då byggprocesser är långa, ofta längre än fyra år så skapar risken för politiska förändringar en osäkerhet för aktörer på bostadsmarknaden. För att frambringa en långsiktigt hållbar bostadsmarknad skulle en alternativ lösning kunna vara ett politiskt blocköverskridande samarbete. En väl fungerande bostadsmarknad bidrar inte bara till tak över huvudet utan också till att främja välfärden och den ekonomiska tillväxten. Det är därför av stor vikt att marknadens aktörer rör sig i samma riktning.

Bostadsbristen är idag ett faktum i många svenska kommuner och obalansen påbostadsmarknaden påverkar studenter. Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen ochmåste se till att den utvecklas på ett ändamålsenligt och behovsanpassat sätt. Ett sätt attmöjliggöra detta är genom att involvera ett kommunikativt planeringsideal iplaneringsprocesserna. Det kommunikativa planeringsidealet syftar till en ökad inkludering ochdialog med medborgarna för att främja en god planering. Syftet med uppsatsen är att undersökahur två universitetsstäder med olika förutsättningar arbetar med att tillhandahålla bostäder förstudenter utifrån ett kommunikativt planeringsideal. De universitetsstäder som undersökts ärJönköping och Linköping. Empiriinsamlingen har bestått av intervjuer och dokumentanalysersom kopplats samman med teori om bostadsbrist, kommunikativ planering och medborgardialog.Resultatet visar att kommunikativ planering kan användas för att skapa en ändamålsenligbostadsförsörjning för studenter. Det visar också att kommunikation, samverkan och dialog äranvändbara verktyg för att inkludera studenter i planeringsprocesserna och främja en merdemokratisk och jämlik planering. / The housing shortage is today a fact in many Swedish municipalities and the imbalance in thehousing market also affects students. The municipalities have a responsibility for housing supplyand must ensure that it is developed in an appropriate and needs-adapted manner. One way toenable this is by involving a communicative planning ideal in the planning processes. Thecommunicative planning ideal aims at increased inclusion and dialogue with citizens to promotegood planning. The purpose of the thesis is to investigate how two university cities with differentconditions work to provide housing for students based on a communicative planning ideal. Theuniversity cities surveyed are Jönköping and Linköping. The collection of empirical data hasconsisted of interviews and document analyzes that have been linked to the theory of housingshortages, communicative planning and citizen dialogues. The results of the study show thatcommunicative planning can be used to create an appropriate housing supply for students. It alsoshows that communication, collaboration and dialogue are useful tools for including students inthe planning processes and promoting more democratic and equal planning.

En väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för ett samhälles utveckling och välfärd. Den stora bostadsbristen i Stockholm, och då särskilt bristen på hyresrätter, har därför länge varit ett omdiskuterat problem. Nästan samtliga av Stockholms kommuner uppgav år 2011 att det råder brist på hyresrätter, ett resultat av minskat byggande i kombination med en hög grad ombildningar till bostadsrätter. Följdproblemen visar sig bland annat i form av svarta marknader för hyreskontrakt, långa kötider samt svårigheter för ungdomar att göra entré på bostadsmarknaden. Denna uppsats fokuserar på alternativa upplåtelseformer och deras möjlighet att komplettera hyresrätten på Stockholms bostadsmarknad, samt deras inverkan på de problem som följer med bristen på hyresrätter. De alternativa upplåtelseformer som studeras närmare är kooperativ hyresrätt samt den nya formen andelsägarlägenhet. Intervjuer har genomförts med aktörer inom respektive upplåtelseform, vilka ligger till grund för presentation och diskussion av formerna samt för en jämförelse med hyresrätten. Det kan konstateras att varken kooperativ hyresrätt eller andelsägarlägenhet kan utgöra något perfekt komplement till hyresrätten. Utifrån en alternativ tolkning, att någon av upplåtelseformerna kan komplettera hyresrätten genom att uppfylla en funktion vilken kan efterfrågas bland befintliga hyresgäster, utgör de båda emellertid ett visst komplement genom att kunna bidra till en mer effektiv flyttkedja på bostadsmarknaden. Då formerna endast bedöms kunna leda till en lägre grad av nybyggnation, antas deras inverkan på hyresrättsbristens följdproblem vara relativt liten. / A well-functioning housing market is critical to a society's development and welfare. The major housing shortage in Stockholm, and in particular the leasehold shortage, has therefore been a controversial issue for long time. Almost every of Stockholm's municipalities stated in 2011 that they were experiencing a leasehold deficit, a result of reduced construction combined with a high degree of remodeling to condominiums. The problems that follow are seen in form of the illegal trading of lease contracts, long waiting times for apartments together with difficulties for young people to enter the housing market. This paper focuses on alternative forms of tenure and their ability to complement the leasehold form on the Stockholm housing market, as well as their impact on the problems resulting from the leasehold shortage. The alternative forms of tenure studied are the cooperative leasehold form and the new form shareowner tenure. Interviews with participants from each tenure form were held, which constitutes the basis for presentation and discussion of the forms and for a comparison with the leasehold form. It is found that neither the cooperative leasehold form nor the shareowner tenure may constitute a perfect complement to the leasehold form. Based on an alternative interpretation, that any of the tenure forms can complement the leasehold form by fulfilling a function which could be requested from some tenants, they both constitute a certain complement by contributing to a more effective movement in the housing market. Since the forms are only expected to result in a minor level of new construction, their impact on the leasehold deficit is assumed to be relatively insignificant.

No description available.

The housing shortage in Swedish growth regions has been heatedly debated for a number of years. Extensive reform proposals have been made by market actors and academics. The former center–right government in power until 2014 emphasized reform of the urban planning process. The current “red–green” government has ongoing planning reform on its agenda, but has instead emphasized investment subsidies. In the debate, the German housing market has been put forward as a positive example. This licentiate thesis compares the early stages of housing development in Germany and Sweden to find any differences that could provide interesting points of discussion related to further housing market reform in Sweden. As the scope of such an analysis could be very wide, this thesis is restricted to urban planning law and implementation, and to city initiatives to increase housing supply, including the affordable housing segment. The first step of the research project was to identify the major problems related to Swedish planning law and its implementation and to map the current state of reform. The identified problems encompassed issues related to municipal strategies for housing construction, the urban planning process, the appeal process, areas classified as of national interest, regulations, development agreements, and municipal land allocation. The article “The Planning Process in Sweden: current debate and reform proposals” summarizes the government inquiries, bills, and reforms introduced to date and gives an outlook on possible future urban planning reform in light of recent political developments. Second, the urban planning and appeal processes in Germany and Sweden were compared. The article “Promoting Planning for Housing Development: what can Sweden learn from Germany?” discusses three alternative processes in German local planning (i.e., private initiative, facilitated procedures in built-up areas, and omission of the local plan under certain circumstances) as well as the organization of planning authorities and city demands for affordable housing. The conclusion includes a proposal for a facilitated local housing plan, the introduction of private initiative in planning, and ways to improve planning authority organization in Sweden. When it comes to planning-related city demands for affordable housing, more research drawing on extensive international experience is required. Third, city strategies for housing construction were compared in the article “City Strategies for Affordable Housing: the approaches of Berlin, Hamburg, Stockholm and Gothenburg.” Although the housing shortages in these four cities differ somewhat in structure, the tools for implementing housing policy related to construction are similar and address organization, urban planning, land allocation, and subsidies. The German cities have a more active housing policy, cooperating with developers and using tools more consistently, than do their Swedish counterparts. They are also more likely to reach their construction goals. The overall findings of the research project stress the importance of political incentives in the formation of active housing policy. / <p>QC 20151216</p>

Befolkningsutvecklingen har de senaste åren gått och går fortfarande snabbare än bostadsbyggandet i Sverige vilket gjort att det råder bostadsbrist i stora delar av landet. Som värst är det i storstadsregionerna. När efterfrågan är högre än utbudet pressas priserna uppåt vilket gör det svårare för vissa grupper att etablera sig på bostadsmarknaden. I ett försök att främja bostadsbyggandet la regeringen 2014 fram en proposition med förslaget att effektivisera och förkorta bygglovsprocessen. Förslaget innebar att komplementbyggnader och komplementbostadshus, så kallade Attefallshus, upp till 25 kvadratmeter skulle kunna uppföras utan krav på bygglov. När denna lagförändring inte gav den effekt som regeringen hoppats på lades 2019 ytterligare en proposition fram med förslag om att öka den tillåtna byggnadsarean för bygglovsbefriade komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Bostadsutvecklare har på senare år utnyttjat denna lagförändring för att uppföra Attefallshus upplåtna med bostadsrätt. För att en bostadsrättsförening ska kunna bildas krävs minst tre självständiga bostäder i omedelbar anslutning till varandra. Det har därför blivit vanligt att på en fastighet låta bygga ett parhus och ett Attefallshus. För att undersöka vilka incitament det finns för att bosätta sig i ett Attefallshus samt om det finns något samband mellan försäljningspriset och bostadens avstånd till centrala Stockholm gjordes en datainsamling av beviljade startbesked från kommunerna samt sålda Attefallshus i Stockholms län. Sammantaget 155 objekt hittades, utspridda i 15 kommuner. Priserna varierade mellan 994 500 kr och 2 495 000 kr. För att undersöka vilka incitament det fanns till att bosätta sig i Attefallshus hölls nio semistrukturerade intervjuer med boende i denna typ av bostad. De incitament som observerades bland majoriteten av de intervjuade var bland annat friheten att få bo i ett friliggande hus, tillgång till egen trädgård och närheten till grönområden. För att undersöka vilket samband det finns mellan bostadens pris och dess avstånd till centrala Stockholm gjordes en regressionsanalys. Resultaten från analysen visar på att det finns ett ganska starkt samband mellan bostadens pris och dess avstånd till centrala Stockholm. / The population development in recent years has been and still is faster than housing construction in Sweden has meant that there is a housing shortage in large parts of the country. It is the worst in metropolitan regions. When demand is higher than supply, prices are pushed upwards to make it more difficult for certain groups to establish themselves in the housing market. In an attempt to promote housing construction, the government presented a bill in 2014 with the proposal to streamline and shorten the building permit process. The proposal meant that accessory buildings and accessory dwellings, so-called Attefallshus, up to 25 square meters could be built without a requirement for a building permit. When this change in the law did not give the effect that the government had hoped for, another bill was presented in 2019 with a proposal to increase the permitted building area, for building permit-exempt accessory dwellings, from 25 to 30 square meters. In recent years, housing developers have used this change in the law to build Attefallshus leased with tenant-ownership. In order for a tenant-owner association to be formed, at least three independent homes must be immediately adjacent to each other. It has therefore become common to have a semi-detached house and an Attefallshus built on a property. To investigate what incentives there are for settling in an Attefallshus and whether there is any connection between the sale price and the home's distance to central Stockholm was done and data was collected of approved start notices from the municipalities and sold Attefallshus in Stockholm County. A total of 155 objects were found, scattered in 15 municipalities. Prices vary between SEK 994,500 and SEK 2,495,000. To investigate what incentives there were to settle in Attefallshus, nine semi-structured interviews were held with residents in this type of home. The incentives observed among the majority of the interviewees included the freedom to live in a detached house, access to their own garden and close to green areas. To investigate the relationship between the price of the home and its distance to central Stockholm, a regression analysis was performed. Results from analyzes show that there are a number of strong connections between the price of the home and its distance to central Stockholm.

Bristen på bostäder som tillgodoser Malmö stads förväntade befolkningsantal i kombination med ett ökat fokus på miljön och klimatet har resulterat i ett skifte i hur det planeras och utvecklas i våra städer. Förtätning har kommit att bli ett ideal samt en trend inom stadsutveckling och planering som anses tillgodose en ökad urbanisering i kombination med att möjliggöra för en mer hållbar stadsutveckling. I Malmö stads översiktsplan används förtätning som en av strategierna för att nå målet om en tät, grön och blandad stad.  Bellevuegården och södra Hyllie är två områden i Malmö som är framväxta under olika stadsplaneideal. Bellevuegården från miljonprogramseran med modernistisk planering som ideal respektive Hyllie som planerats och utvecklats i nutid när förtätning råder som ideal och trend. Genom dokumentstudier och intervjuer söker denna uppsats svar på hur Malmö stads förtätningsstrategier förekommer i två olika områden som är framväxta under olika ideal som ovan nämnda. Vidare syftar studien till att undersöka om förtätning är ett hållbart tillvägagångssätt och om det anses vara vägen att gå för vidare utveckling. Resultatet av studien visar att beroende på vilka ideal områden är framväxta under så skiljer sig strategierna för att förtäta i området. Olika perspektiv behöver vägas mot varandra för att utfallet ska bli så bra som möjligt. I redan befintliga och äldre områden som Bellevuegården är det stort fokus på att förhålla sig till den befintliga byggnationen och därmed behöva ta innergårdar och dylikt i anspråk för att kunna anpassa detta till dagens trender och problem. Syftet med förtätning i redan befintliga områden bör därmed vara att området ska kompletteras med funktioner och bostäder som anses saknas idag. Detta gör att aktörerna ställs inför utmaningar gällande bland annat att de boende i området inte ska påverkas negativt i form av högre levnadskostnader eller risken att området gentrifieras på grund av att området nu får bättre standard. I nyare områden som södra Hyllie är grunden likt en blank canvas och det byggs därmed med täta kvarter med plats för höga andelar invånare på mindre yta. Marken som tas i anspråk här är istället högkvalitativ jordbruksmark och något som anses behöva kompenseras med att utveckla klimatsmarta och klimatvänliga områden. / The lack of housing that meets Malmö city’s expected population, in combination with an increased focus on the environment and climate, has resulted in a shift in how our cities are planned and developed. Densification has become an ideal and a trend in urban development and planning which is considered to accommodate increased urbanization in combination with enabling sustainable urban development. In Malmö city's general plan, densification is used as one of the strategies to achieve the goal of a dense, green and mixed city. Bellevuegården and southern Hyllie are two areas in Malmö that have emerged under different urban planning ideals. Bellevuegården from the million program era with modernist planning as ideal and Hyllie as planned and developed in the present with densification prevails as ideal and trend. Through document studies and interviews, this study seeks to understand how Malmö city’s densification strategies occur in the two different areas with different prerequisites, meaning that they have emerged under different ideals as previously mentioned. Furthermore, the study aims to investigate whether it is considered the way to go or not.  The results of the study show that depending on under which ideal areas have emerged, the strategies for densification in the area differ. Different perspectives need to be weighed against each other in order for the outcome to be as good as possible. In already established and older areas such as Bellevuegården, there is a great emphasis on relating to the existing architecture, thus having to utilize courtyards and the like in order to be able to adapt to today’s trends and challenges. This means that the actors are faced with challenges regarding partly the residents of the area in order not to affect them negatively in the form of higher living costs or the risk of the area being gentrified, but also because the aim is for the area to be supplemented with functions and housing that are considered lacking today. In newer areas such as southern Hyllie, the foundation is like a blank canvas and it is therefore built with dense blocks with room for high proportions of residents on a smaller surface area. The land that is used here is instead high-quality agricultural land and something that is considered to need to be compensated for by developing climate-smart and climate-friendly areas.