Studentbostadsbristen påverkar studenter runt om i hela landet. 20 000 studentbostäder saknas, varav 50 procent saknas i Stockholm. Studenter tvingas välja mellan temporära boenden eller att tacka nej till den utbildningen de blivit antagna till. Dessa levnadsförhållanden leder till en sämre livskvalité under studietiden, vilket i sin tur kan påverka studenternas utbildning och framtid. Vid utformning av studentbostäder läggs ofta den sociala hållbarheten åt sidan. Den sociala hållbarheten bidrar till att studenterna känner gemenskap, samhörighet och hemhörighet. Nytänkande gestaltningsförslag och idéer behövs för att öka känslan av gemenskap och utveckla den sociala hållbarheten i studentbostäderna. Studentbostäder med välplanerade sociala ytor ger möjlighet till en högre livskvalité för studenterna. Gemensamma sociala ytor ökar möjlighet till att skapa nya kontakter både i början och under studietiden. Att skapa goda levnadsförhållanden i studentbostäder borde ses som ett samhällsintresse då studenterna efter sina studier ger tillbaka till samhället och bidrar till framtidens utveckling. Syftet med rapporten är att lyfta fram problemet med den nuvarande studentbostadsbristen och den låga sociala hållbarheten i dagens studentbostäder. Målet med gestaltningen är att bidra med ett förslag på en fungerande utformning av studentbostäder med fokus på den sociala hållbarheten och gemenskap. Genom examensarbetets enkätundersökning samt faktainsamling byggdes en stabil grund för det gestaltningsarbete som utfördes. Resultatet blev tre studentbostadshus som placerades i ett av kvarteren i det nya området Kista äng. Studentbostadshusen har fyra olika studentbostadstyper samt gemensamma sociala ytor som är tillgängliga för alla studenter i kvarteret. / The shortage of student housing units affects students around the country. 20,000 student housing units are needed, 50 percent of these are needed in Stockholm. Students are forced to choose between living in temporary accommodations or decline the education to which they have been admitted. These living conditions lead to a poorer quality of life during the study period, which in turn can affect the students' education and future.  When designing student housing units,the social sustainability is often put aside. Social sustainability contributes to the students getting a feeling of community, solidarity and being at home. New design proposals and ideas are needed to increase the sense of community and to develop the social sustainability of student housing units.  Student housing units with well-planned social spaces allows for a higher quality of life for the students. Common social spaces enhance the opportunity to make a connection with new people at the beginning and during the study period. Creating good living conditions in student housing units should be regarded as a societal interest as students, after their studies, return to society and contribute to the development of the future.  The purpose of the report is to illustrate the problem with the current student housing shortage and the poor social sustainability of today's student housing units.  The goal of the design is to contribute ideas for a functional design of a student housing unit with a primary focus on social sustainability and fellowship.  With the help of the survey and the information that was gathered a sound basis was created before the the design work started. The result was three buildings with student housing units that were placed in one of the neighborhoods in the new area of Kista äng. The buildings have four different types of student housing units and social spaces that are available for all students in the neighborhood.

I hela landet expanderas städerna alltmer till följd av ökad befolkningsmängd. Utvecklingen gerupphov till bostadsbrist och kräver större och modernare infrastruktur i städerna. Markytan behöverdå utnyttjas för etablering av ny infrastruktur och nya bostäder. Då markytan redan är begränsaduppstår ett dilemma i detta sammanhang. Vad ska prioriteras, produktionen av bostäder ellerutveckling av infrastruktur? Ett förslag på lösning till det avsedda problemet är att bostadsbristen kan täckas av ett specifiktkoncept där bostadsproduktionen inte kräver arbete på den begränsade markytan. Lösningen kallaspåbyggnad och innebär byggnation ovanför en befintlig byggnad. Man utnyttjar det fria utrymmetovanför byggnaden istället för att bygga i sidled - tillbyggnad - dvs. byggnation på marken. Detta examensarbete utgör en fallstudie om förtätning av befintliga höghus mha. påbyggnad. Specifiktprojekteringsskedet i byggprocessen för påbyggnad behandlas. I projekteringsskedet utreds bl.a.ämnena geoteknik, stadsplanering, arkitektur, miljö och konstruktionsteknik. Dessa ämnen studeras idenna fallstudie. Avsikten med forskningen är att mha. dessa utredda ämnen, klargöra varförpåbyggnad kan lösa urbana omständigheter som rådande bostadsbrist.Denna fallstudie är baserad på kvalitativ forskning. Insamling av vetenskapligt stoff har skett genombåde litteratursökning och webbaserad sökning. / Throughout Sweden, the cities expand due to increased population. The expansion causes housing shortage and the need for larger infrastructure especially in larger cities where the ground surface is more limited and restricted. These circumstances cause a dilemma as to whether the establishment of new infrastructure or new residential apartments should be prioritized, basically the establishment of new infrastructure vs. the establishment of new residential apartments.   A suggestion of a solution for this case is vertical building extension implying to build above an existing building without any utilization of the ground surface being required or needed. The empty space above an existing building, whether it is a high rise building or a single-family house, is being turned to advantage for expansion of the floor area.  This concept is an alternative to horizontal building extension. Unlike vertical building extension, it requires utilization of the ground surface and is therefore not suitable for this case. This thesis constitutes a case study covering the projecting phase in the building process of vertical building extension of storeys on existing high-rise buildings located in large cities such as Stockholm. Vertical building extension is presented as a solution for densification of large cities. There are several subjects which are investigated in the projecting phase. Architecture, urban planning, geotechnics, building construction and sustainability are a few of the subjects and these are specifically investigated in this case study.  The aim with this paper is through the mentioned investigation, to clarify why vertical building extension could be a solution for urban circumstances like housing shortage. This case study is based on qualitative research. Collection of scientific information has been done through both literature research and online research.

Presumtionshyra infördes i Sveriges hyressättningssystem år 2006 och syftade till att ge hyresvärdar kostnadstäckning för sina bostadshyresrättsinvesteringar. Efter presumtionshyrans införande har det tvistats om hur skälighetsbedömningen i presumtionshyrans hyresutveckling ska gå till. Denna oklarhet gällande hyressättningen förtydligades år 2022 genom ett beslut i Svea hovrätt. Beslutet innebar att presumtionshyran inte fullt ut skulle följa den allmänna hyresutvecklingen.  Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida beslutet i Svea hovrätt har påverkat investeringsviljan för nyproduktion av bostadshyresrätter i Stockholm. Vid behandling av detta ämne önskas samtidigt att belysa samspelet mellan marknadsdynamik, lagstiftning och bostadsmarknadens olika aktörer. Metodiken som används i uppsatsen grundar sig i en litteratur- samt en intervjustudie. Litteraturstudien bidrar med en grund av teoretisk information medan intervjustudien bringar en djupare förståelse från bostadsmarknadens olika aktörers perspektiv.   Slutsatsen i denna studie är att beslutet i Svea hovrätt har påverkat investeringsviljan för bostadshyresrätter negativt. Studien kan dock inte fastställa i vilken utsträckning beslutet har påverkat investeringsviljan för bostadshyresrättsfastigheter men särregleringen av presumtionshyran konstateras vara en av de faktorer som påverkar denna. På grund av den låga investeringsviljan på bostadsmarknaden råder det som följd en utbredd bostadsbrist i Stockholm. De bostadshyresrätter som uppförs kräver allt för höga hyresnivåer i förhållande till de potentiella hyresgästernas betalningsförmåga. Vidare finner studien att samspelet mellan marknadens olika aktörer och hyressättningssystemets utformning samt funktion är bidragande faktorer till varför investeringsviljan och bostadsbristen ser ut som de gör. Även makroekonomiska faktorer såsom inflationens utveckling och räntenivåer spelar en betydande roll för investeringsviljan. Utifrån studien kan det konstateras att det bör ske genomgående förbättringar i hyressättningssystemet samt i samspelet mellan bostadsmarknadens aktörer. / The presumptive rent was introduced into Sweden's rent system in 2006 with the aim of providing landlords cost coverage for their residential tenancy investments. After the introduction of presumptive rent, there has been dispute over how the assessment of equity in the presumptive rent's increase should be proceeded. This ambiguity concerning the rent system was clarified in 2022 through a decision by the Svea Court of Appeal, which meant that the presumptive rent would not fully follow the general rent increase in the area. This essay aims to investigate whether the decision by the Svea Court of Appeal has affected the investment volition in the new production of residential tenancy properties. As this issue is addressed, the study also wishes to illustrate the interaction between market dynamics, legislation, and the various actors in the housing market. The methodology applied throughout the essay is based on a literature review and an interview study. The literature review provides a foundation of theoretical information, while the interview study brings a deeper understanding from the perspectives of the various actors in the housing market. The essay concludes that the decision by the Svea Court of Appeal has negatively impacted the investment volition in residential tenancy properties. The study cannot determine to what extent the decision has affected the investment volition in residential tenancy properties, but the regulation of the presumptive rent is considered one of the factors influencing this. Due to the low investment volition in the housing market, there is consequently a widespread housing shortage in Stockholm. The residential tenancy properties that are constructed require rents that are too high in reference to the potential tenants' ability to pay. Furthermore, the study finds that the interaction between the various actors in the market and the design and function of the rent system are contributing factors to the problems concerning the investment volition and the housing shortage in Stockholm. Based on the study, it can be concluded that there should be comprehensive improvements in the rent system and in the interaction among the actors in the housing market.

Att utnyttja befintliga byggnader som annars står tomma kan vara en del av lösningen på problemet gällande bostadsbrist i Sverige. Vid ändring av äldre bebyggelse som är det viktigt att beakta de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena. Vid ombyggnation till bostäder och energieffektivisering är det viktigt att detta genomförs varsamt på äldre värdefull bebyggelse. Syftet med arbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur en äldre byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värden kan bevaras trots att det sker en funktionsändring från en verksamhet till en annan. Målet för arbetet är att undersöka hur en gammal skolbyggnad kan ändras till bostäder samtidigt som kulturella och arkitektoniska värden bibehålls, energianvändningen minskar och funktionella bostäder skapas. Arbetet baseras på en fallstudiebyggnad som är en skolbyggnad från 1850 som ligger i Vanstad, Skåne.   En inledande litteraturgenomgång behandlar äldre bygg- och installationstekniska lösningar, kulturvärde och kvalitéer i bostäder. Vilka regelverk som skall följas vid ombyggnation och ändrad användning, utformningskrav enligt BBR och energieffektiviseringsåtgärder vid ombyggnation behandlas också. Även fyra exempel gällande energieffektiviseringar av äldre tegelbyggnader studeras. Fallstudiebyggnaden är inte K-märkt men pekas ut som värdefull och värd att bevara i handlingar tillhandahållna av Sjöbo kommun. Generellt så rekommenderas det att byggnader uppförda före 1900-talet skall bevaras i så autentiskt skick som möjligt.   Utifrån insamlad information genom inventering av arkivmaterial och inventering av fallstudiebyggnaden tas en beskrivning av fallstudiebyggnaden fram, som ligger till grund för utvecklingen av ett utformningsförslag för ändring av skolbyggnaden till bostadsändamål. Det efterfrågas mindre lägenheter från Sjöbo kommun vilket utformningsförslaget tagit hänsyn till. Utformningsförslaget resulterade i 7 stycken lägenheter där 6 av 7 har en boarea mellan 35 m2 och 55 m2. På grund av byggnadens ålder och äldre byggnadstekniker så når byggnaden inte upp till dagens energikrav. Förslaget till bostadsutformning inkluderar åtgärder som bedöms vara möjliga att genomföra för att sänka energianvändningen. Varje lägenhet granskas också för att kontrollera vilka kvalitéer som uppnås i bostäderna. De åtgärder som förespråkas är: tilläggsisolering av ytterväggar och yttertak, tätning av klimatskal, byte av ventilationssystem, uppvärmningssystem, installation av solceller samt förbättring av fönster och dörrar.   Resultatet visar hur det går att utforma funktionella bostäder i en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad. Att tillämpa energieffektiviseringsåtgärder för minskad energianvändning och förbättrat inomhusklimat påvisas också i resultatet. Gällande lönsamheten i genomförandet sett till ombyggnation, ändrad användning, energieffektivisering och lägenhetsutformning kan vidare studier ske mer ingående på den konkreta energibesparingen och LCC-kalkyler för vidare ekonomisk insikt. / To use existing buildings that would otherwise be empty could be a part of the solution regarding the housing shortage in Sweden. When changing older buildings, it is important to consider the cultural and architectural values. When changing usage to dwellings and improving energy efficiency it is important that it is carried out carefully on older valuable buildings. The purpose of the work is to contribute to an increased understanding of how the architectural and cultural-historical values of an older building can be preserved despite a change in use from one function to another. The goal of the work is to examine how a cultural-historical valuable building can be changed to functional dwellings in conjunction with reduced energy usage. The work is based on a case study of a school building from 1850 in Vanstad, Skåne.   An introducing review of theory is a bout older building and installation solution, cultural value and qualities in dwellings. Which acquis to follow during reconstruction and change of usage, design requirements according to BBR and actions to reduce energy usage. Four different studies regarding reduction in energy usage on older brick buildings are studied. The case study building is not K-marked but is pointed out as a valuable building that is worth preserving in documents from Sjöbo. It is recommended that buildings constructed before the 1900s should be kept as authentic as possible.   Based on information gathered through inventory of archive material and inventory of the case study building a description on the case study building is made which is the basis for a design proposal for changed usage from school building to housing. Sjöbo is requesting smaller apartments which the design proposal considers. The design proposal resulted in 7 apartments where 6 out of 7 has a living space between 35 m2 and 55 m2. Because of the buildings age and older building techniques the building does not reach todays energy requirement. The design proposal documents which actions that is possible to implement to reduce the energy usage. Every apartment is reviewed to control which qualities is achieved in the dwellings. The measures advocated is: additional insulation on walls and roof, sealing of the climate shell, change of ventilations system, heating system, installation of solar cells and improvement of window and doors.   The result shows how it is possible to design functional dwellings in an older cultural-historical valuable building. To apply energy efficiency measures to reduce the energy usage and improving the indoor climate is also demonstrated in the result. Regarding profitability considering reconstruction, changed usage, reduction in energy usage and design of dwellings more in-depth studies could be made regarding the actual energy savings and LCC calculations for further economic insight.

Le logement est l’un des besoins fondamentaux de l’homme, comme la nourriture et le vêtement. Or, les régions métropolitaines de Jakarta et de Surabaya font face à une crise du logement. La pénurie de logements a atteint 1, 02 million dans le « Grand Jakarta » et 46 058 dans le « Grand Surabaya » en 2015. Cette étude décrit le déséquilibre entre la demande et l’offre de logements dans ces deux régions métropolitaines, et les efforts des différents acteurs (publics et privés) à trois époques différentes : « l’Ordre Ancien », « l’Ordre Nouveau », et « la Réforme/ Démocratie décentralisée » pour résoudre ce problème. Cette étude cherche en outre à lister les difficultés rencontrées par tous les acteurs dans la construction de logements décents et abordables depuis l’ère de « la démocratie décentralisée ». Enfin, cette étude examine la stratégie de coopération multi-acteurs qui a été adoptée pour réduire la pénurie de logements depuis « la Réforme ». Cette stratégie semble prometteuse car les acteurs partagent leurs rôles de sorte que la mise en œuvre des projets de construction de logements bon marché devient plus réalisable, notamment dans les grandes régions urbaines. / Housing is one of the basic needs, like food and clothing. However, the metropolitan areas of Jakarta (Jabodetabek) and Surabaya (Gerbangkertosusila) are dealing with a huge housing shortage. In 2015, the number of housing needs has reached 1, 02 million in the "Greater Jakarta" and 46.058 in the "Greater Surabaya". Due to this issue, the study firstly describes the imbalance between supply and demand of low-cost housing in these two metropolitan areas, and then the attempts of the various actors involved (public and private) to solve this problem since the nation’s independence era until the presents days (“Old Order”, “New Order”, and the “Reform/ Democratic decentralisation”). Secondly, this study explores different factors that interfere the supply of affordable housing during the era of "democratic decentralisation”. Finally, this study examines several multi-actors cooperation strategies that were adopted lately to reduce the housing shortage. These strategies seem promising because each actor are capable of sharing their roles so that the implementation of low-cost housing development projects can become more feasible, especially if they will be implemented in the large urban areas.

A finales del siglo XIX y principios del siglo XX la provincia de Vizcaya despuntó en el contexto internacional como importe centro extractor de mineral de hierro y como relevante foco productor siderometalúrgico. Las explotaciones mineras se adueñaron de los Montes de Triano y las fábricas conquistaron las márgenes del Río Nervión, arrastrando tras de sí una densa marea humana. Alojar a esa población se convirtió en una cuestión de primer orden. Paralelamente, las instituciones estatales desbordadas por problemas similares en otros puntos de la geografía española, idearon y pusieron en práctica un complejo engranaje administrativo para erigir las primeras viviendas sociales.Así, las denominadas Casas Baratas fueron la respuesta oficial a la insuficiencia de vivienda obrera y Vizcaya fue una de las provincias donde mayor desarrollo tuvieron este tipo de propuestas constructivas. De este modo, la presente investigación comienza indagando sobre el origen de la problemática en Bilbao y la Cuenca del Bajo Nervión, para después repasar las medidas adoptadas por el Estado y la Diputación de Vizcaya en esta materia. Hecho esto, se da paso a un concienzudo repaso de las características principales de la edificación de Casas Baratas en toda la provincia de Vizcaya, descendiendo, posteriormente, a la realidad de Bilbao, Baracaldo, Sestao, Portugalete, Guecho y Erandio, haciendo hincapié en las inquietudes locales.El estudio finaliza con un ejercicio comparativo con las Casas Baratas de Barcelona, Sabadell y Tarrasa, estableciéndose similitudes y divergencias con el foco industrial más importante del momento en el panorama nacional. / At the end of the 19th century and at the beginning of the 20th Biscay was internationally considered an outstanding centre of iron extraction and a remarkable iron and steel production point. Mines took over the Triano mountains and factories conquered the Nervion river banks carrying a huge wave of population with them. Housing all these people became a prime objective. Likewise, Spanish institutions, overwhelmed by similar problems in other areas of the country, devised and put into practice a complex administrative mechanism to build the first state-subsidized houses.Thus, the so called Cheap Houses were the official answer to the working-class housing shortage and Biscay was one of the regions with a greater development of this kind of building solutions. This research begins with the investigation of the origin and source of the problem in Bilbao and in the Nervion river basin, to later go over the measures adopted by the government and by the provincial council in this matter. Having done this, there is a thorough review of the most relevant features of the Cheap Houses building system all over Biscay, to move then to the reality of life in Bilbao Barakaldo, Sestao, Portugalete, Geucho and Erandio, putting special emphasis on the local concerns.The research ends with a comparative study of the Cheap Houses built in Biscay in contrast to those built in Barcelona, Sabadell and Tarrasa, establishing similarities and differences with the most important industrial centre in that moment in Spain.

Syfte: Bostadsbristen drabbar alla, i framtiden måste vi utforma bostäder och stadsdelar som främjar social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Flytande bostäder har dessa egenskaper men har svårt att etablera sig i Sverige. Studien syftar till att utreda möjligheter och problem som finns för flytande bostäder i Sverige. Metod: Studien har en genomgående kvalitativ karaktär. Metoderna är semistrukturerade intervjuer, observationer och dokumentanalys. Respondenter är myndigheter, fastighetsägare och entreprenörer. Resultat: De återkommande problemområden som hittades var ekonomi, juridik och teknik. Oro för tekniska lösningar nämndes enbart av respondenter som saknade erfarenhet av flytande bostäder. Det som skiljer en flytande bostad från en på mark är att dragningar för el, vatten och avlopp dras i vattnet samt att flytanordning och dess anslutning till fast mark tillkommer. Att bygga på vatten blir inte nödvändigtvis dyrare jämfört med att bygga på land. Det är osäkerhet och oerfarenhet som kan göra att färdigställandet av en flytande bostad dyr. Det område som anses vara det största hindret är juridiken. Bygglovsprocessen är längre på grund av att det finns fler regelverk och myndigheter inblandade. Rent konkret är det den svenska lagstiftningen för strandskydd, vattenverksamhet och detaljplanering försvårar processen för flytande bostäder.   Konsekvenser: Genom att ge kommuner större frihet i exploatering av marken kan genombrottet för flytande bostäder i Sverige underlättas. Detaljplaneringsarbetet behöver inkludera vattenområden för att underlätta bygglovsansökan. Det behövs fler referensobjekt för att den flytande bostaden inte ska ses som främmande och för att ge en större kännedom om flytande hus. Idag förknippas flytande bostäder med lyx och inte som ett bidrag i lösningen på bostadsbristen. Begränsningar: Studien avser Sverige som geografisk region. Respondentsgrupperna som intervjuats är myndigheter, entreprenörer och fastighetsägare och därför är resultatet talande för endast dessa kategorier, likväl som ett fåtal respondenter från dessa grupper talar för dess majoritet. Ett skissförslag, kalkyl eller konkreta lagförslag ingår inte i rapporten och anses därför vara förslag på vidare forskning. Nyckelord: Alternativa boendelösningar, alternativ markanvändning, boende på vatten, bostadsbrist, flytande bostäder, strandskyddet, stadsutveckling / Purpose: The housing shortage affects everyone and in the future, we have to think about social, ecologic and economic sustainability in architecture and urban planning. Floating houses has the potential to satisfy all these requirements but in Sweden they have a hard time to settle as a concept. This study aims to investigate the possibilities and setbacks for floating homes in Sweden. Method: The methods of research in this investigation is qualitative. The collection of empirical data is done through semi-structured interviews, observation and analysis of documents. Findings: The biggest problem areas that we discovered was economy, law and technical solutions. Worry about the possible technical problems was only put forth by respondents who had little or none experience in working with floating homes. The main technical differences between a floating home and one on dry land is that the plumbing goes in the floating device instead of the ground, the connection between the house and the floating device and that a floating property doesn´t need any groundwork done. The cost of a floating house is often similar to one on dry land. The economic issues are uncertainty and inexperience, these factors can make the construction of a floating house more expensive. The area that contains the most problems for floating houses is the juridical. The process of getting a building permit is longer due to the extra number of laws and agencies involved.  Implications: Municipalities needs bigger freedom in deciding land exploitation   to make it easier for floating houses to be an established concept in Sweden. The detailed development plan needs to include water areas. Another thing that will help is more completed projects, more projects for reference means more knowledge about the concept, instead of it being seen as just a luxury. Limitations: The investigation refers to Sweden as the geographic region. We interviewed respondents from agencies, entrepreneurs and property owners and the answers can only be seen as representative for those groups. Sketches of a floating home, a deeper calculation of the economy and precise law changes are not included in the thesis and are therefore suggestions for further research. Keywords: Alternative housing, alternative land use, floating houses, housing shortage, living on water, shoreline protection, urban development.

Today, there is a housing shortage in the larger cities. This together with the long housing waiting lists makes it difficult for younger people to make a housing career and invest in a condominium. In 2014, the Swedish Parliament introduced the reform of attefallshus with the aim of reducing the housing shortage in the country and facilitating entry into the housing market. The work studies whether an attefall block can be a favorable housing concept and an example of such a housing concept is designed. The purpose of the study is to analyze which legal obstacles limit a block of attefall houses and whether the housing concept can possibly reduce the housing shortage. To answer the study's purpose and questions, interviews were conducted with experienced people in the field. The results show that very few attefallshus are currently used as dwellings. Instead they have other functions. Furthermore, the results show that the legal obstacles that limit an Attefall block are, according to the study, availability to existing one- or two residential buildings that allows additional buildings of in total 30 on the plot. The interviewees believe that the concept should change the name to single-family neighborhoods and establish detailed development plans specifically for this. The conclusions are that an attefall block will not be economically favorable, is impracticable and not a solution for housing shortages.

Der serielle Holzbau bietet durch seine Vorfertigungsmöglichkeit großes Potenzial zur Bewältigung der aktuellen Herausforderungen der deutschen Bauwirtschaft. Trotz dieses Potenzials verläuft der Übergang von der konventionellen Massivbauweise zum seriellen Holzbau nur langsam. Ziel dieser Arbeit ist es, die Gründe für diesen langsamen Transformationsprozess zu untersuchen. Hierzu wer- den umfassende Einblicke in die Einsatzmöglichkeiten, Chancen und Herausforderungen sowie das Marktpotenzial der seriellen Holzbauweise gegeben. Die Wertschöpfungskette des seriellen Holzbaus kann variierend modular gestaltet werden, was zu unterschiedlichen Vorfertigungsstufen führt. Diese reichen von linearen über flächige bis hin zu raumbildenden Elementen, woraus eine abgestufte Komplexitätsreduktion auf der Baustelle resul- tiert. Wenn es um den Bau im Bestand geht, erweist sich die serielle Bauweise insbesondere bei Auf- stockungsmaßnahmen und energetischen Sanierungen als geeignet. Durch sein geringes Gewicht bei gleichzeitig hoher Tragfähigkeit weist Holz die optimalen Materialeigenschaften für diese Bautä- tigkeiten auf.:1 Einleitung 1 1.1 Ausgangslage und Problemstellung 1 1.2 Zielsetzung 2 1.3 Struktur der Arbeit 2 1.4 Begriffsdefinition 2 2 Serielles Bauen 3 2.1 Begrifflichkeit 3 2.2 Fertigteilbau (Lineare Elemente) 4 2.3 Systembau (Flächige Elemente) 5 2.4 Modulares Bauen (Raumbildende Elemente) 7 3 Serielles Sanieren 9 3.1 Effizienzsteigerung des Baubestands 9 3.1.1 Energetische Sanierung 9 3.1.2 Aufstockung 11 3.1.3 Erweiterungen 12 3.2 Beispiel einer vollumfänglichen Sanierung 13 4 Chancen 14 4.1 Ökologie 14 4.1.1 CO2 -Speicher 14 4.1.2 Substitution fossiler Rohstoffe 14 4.1.3 Abfall und Transportwege 16 4.2 Ökonomie 16 4.2.1 Baukosten 16 4.2.2 Kostensicherheit 18 4.2.3 Staatliche Förderungen 18 4.3 Vorfertigung 19 4.3.1 Qualität 19 4.3.2 Fachkräftemangel 19 4.3.3 Bauzeit 20 5 Herausforderungen 21 5.1 Planungsphase 21 5.1.1 Planungsaufwand 21 5.1.2 Brandschutz 22 5.1.3 Vergabeverfahren 24 5.2 Standardisierungsgrad 25 5.3 Ausführungsphase 26 5.3.1 Transportlogistik 26 5.3.2 Produktionskapazitäten 26 6 Wirtschaftlichkeit 27 6.1 Branchenstruktur 27 6.2 Marktlage 28 6.2.1 Branchenumsätze 28 6.2.2 Holzbauquote 30 6.3 Marktpotenziale 32 7 Fazit 35 EIDESSTATTLICHE ERKLÄRUNG VI LITERATURVERZEICHNIS VII ONLINE-QUELLEN IX ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS XI ABBILDUNGSVERZEICHNIS XII TABELLENVERZEICHNIS XIII

A questão habitacional vem ocupando, recentemente, lugar de destaque entre as políticas públicas prioritárias no país, configurando um movimento de revitalização - apoiado por um marco regulatório aprimorado e um ambiente macroeconômico favorável, além do restabelecimento da Política Nacional de Habitação (PNH) - que exibe vertiginoso crescimento do crédito habitacional na última década. O Sistema Brasileiro de Poupança e Empréstimo (SBPE) e o Fundo de Garantia por Tempo de Serviço (FGTS), fontes arregimentadas para serem os pilares do Sistema Financeiro da Habitação (SFH), criado em 1964, ainda sustentam preponderantemente o crédito habitacional no Brasil e constituem, conjuntamente, a espinha dorsal de funding do atual Sistema Nacional de Habitação (SNH). Esta tese analisa essas duas fontes de captação de recursos a partir do pressuposto de que ambas devem ser dedicadas, de modo estratégico, ao financiamento habitacional. As justificativas residem, de um lado, na observação do potencial de captação dessas fontes - que acumulam R$ 685 bilhões (set./2012) - a taxas abaixo do \"livre mercado\" e, de outro, no reconhecimento de que há um segmento de famílias que possui condição de acessar crédito habitacional, desde que em condições especiais em relação às oferecidas pelo \"livre mercado\". A universalização do acesso à moradia digna, meta máxima estabelecida pela nova PNH, requer o atendimento a essas famílias. Dessa forma, este trabalho parte da hipótese de que o SFH, apesar de regulamentado, constituindo um circuito direcionado de crédito habitacional, não tem o seu potencial estratégico utilizado plenamente para realizar esse atendimento. Ou seja, o SFH não está aderente à atual Política. As análises confirmam a hipótese postulada: apesar de o SFH ser mantido sob regulamentação específica, preservando a vinculação de suas fontes ao crédito habitacional, tanto o SBPE quanto o FGTS vêm apresentando desempenho abaixo do seu potencial, comprometendo a necessária expansão downmarket. Se reformulada a regulação dessas fontes, essa expansão ganhará um ritmo muito mais adequado ao objetivo da universalização. Este trabalho abarcou, ainda, a revisão do desenho proposto para o SNH e considerações sobre limitações do financiamento e suas interfaces com o território. / The housing issue has recently been occupying center stage in Brazil\'s social policies, supported by the revamp of the country\'s Housing Finance System (SFH), favored by a refined regulatory framework, by income growth and a stable macroeconomic environment. The Brazilian Savings and Loan System (SBPE) and the Severance Indemnity Guarantee Fund (FGTS) instituted to be the pillars of the SFH, created in 1964, predominantly support, even today, the housing credit in Brazil and together constitute the backbone of funding for the new National Housing Policy (PNH), established in 2004. This paper attempts to analyze both the SBPE and the FGTS based on the assumption that they should be strategically targeted to expand housing finance downmarket. This depository-based system has accumulated assets of around BRL 685 billion (Sept/2012) and can offer below market interest rates, while a significant portion of families can only access housing finance in subsidized conditions. The main hypothesis that guides this analysis is that notwithstanding current regulations which still make the SFH an earmarked finance market, its funding is not being efficiently used to extend housing finance to those families. Thus, the SFH lacks better alignment with the present national housing policy and its main target of promoting universal access to \"decent homes\". The analyses undertaken confirm the postulated hypothesis: although the SFH has been kept under specific regulation, thus preserving its links to housing credit, both the SBPE and the FGTS have been underperforming in expanding mortgage finance to lower income groups. This paper also includes a critical overview of the design of the National Housing System and reflects on the limits of Brazil\'s finance system in reaching downmarket.