Bakgrund: Distansarbete till följd av den pågående Covid-19 pandemin har blivit ett hett ämne senaste året. HR har som alla andra yrkesgrupper påverkats av detta, HR är ett komplext yrke som kräver mycket mänsklig interaktion och därför kanske kan vara svårt att kombinera med ett distansarbete i alla lägen. Syfte: Syftet är att tolka om HR-rollen har förändrats inom organisationer i kontexten det ökade distansarbetet till följd av Covid-19. Metod: Denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer och ett tolkande förhållningssätt. Datainsamlingen har sedan lett till en empirisk dataanalys som identifierade fyra teman i form av initialt krisarbete, det digitala arbetssättet, kommunikation i digitala sammanhang och framtiden efter covid-19. Slutsats: HR har behövt arbeta mer operativt än tidigare för att kunna hantera den problematik som Covid-19 har medfört. Detta har medfört att fokus skiftats ifrån de strategiska roller som finns inom HR. Därför har HR-rollen påverkats men i grunden inte förändrats. / Background: Teleworking as a result of the ongoing Covid-19 pandemic has become a hot topic in recent years. HR, like all other professions, has been affected by this, HR is a complex profession that requires a lot of human interaction and therefore may be difficult to combine with a telework in all situations. Purpose: The aim is to interpret if there is a change in the HR role within organizations in the context of the increased teleworking as a result of Covid-19. Method: This study was conducted using a qualitative data collection in the form of semi-structured interviews and an interpretive approach. The data collection has since led to an empirical data analysis that identified four themes in the form of initial crisis work, the digital approach, communication in digital contexts and the future after covid-19. Conclusion: HR has had to work more operationally than before to be able to handle the problems that Covid-19 has caused. This has meant that the focus has shifted from the strategic roles that exist within HR. Therefore, the HR role has been affected but has not fundamentally changed.

Thesis (M.B.A.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / 2031-01-01

Syftet med denna studie var att undersöka samt analysera hur linjechefer uppfattar en centraliserad HR-funktion, då tidigare forskning påvisar att en HR-transformation kan innebära utmaningar. Det har tidigare konstaterats att samspelet mellan linjechefer och HR-funktionen påverkas av omorganiseringen och aktörerna måste inta nya roller samt förvärva nya kunskaper. Tidigare forskning belyser även att det som förefaller effektivt på en övergripande nivå inte alltid upplevs som effektivt för linjecheferna och därmed behöver linjechefernas åsikter beaktas. Studien bidrar till att synliggöra utvecklingsmöjligheter och förhoppningen har varit att HR-center inom en offentlig organisation ska kunna använda resultatet för att generera ett ändamålsenligt stöd. Studien har genomförts inom Falu kommun som nyligen har genomgått en HR-transformation. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet för att kunna förstå vad empirin säger i förhållande till teori. Resultatet visar på att en centraliserad HR-funktion skapar en större styrka till organisationen, genom att HR-specialisterna kan utbyta kunskaper med varandra. HR-transformationen medför dock nya tillvägagångssätt för att hantera personalfrågor och linjecheferna saknar den personliga kontakten. Den nya shared service-organisationen som innebär att linecheferna ska kunna söka ett mer specialiserat stöd hos olika HR-funktioner, leder till att linjecheferna har många olika HR-handläggare i olika ärenden. Respondenterna är överens om att detta är en av baksidorna med HR-transformationen och efterfrågar kontakt med en specifik HR-medarbetare. Linjechefernas anställningstid har betydelse för hur omorganiseringen uppfattas. De linjechefer som varit med under HR-transformationen saknar i större utsträckning en HR-medarbetare på plats. För att HR-funktionen ska få en förståelse för linjechefernas arbete behöver de vara mer närvarande ute i organisationen. Till skillnad från tidigare forskning förefaller det dock finnas en tydlig arbetsfördelning och linjecheferna ser personalansvaret som positivt. Sammanfattningsvis uppfattar linjecheferna den centraliserade HR-funktionen som positiv, HR-medarbetarna är kunniga och stöttande i alla personalärenden. Det finns dock utvecklingsmöjligheter att ta i beaktande för att HR-transformationen ska skapa värde och effektivitet för såväl linjechefer som för HR-funktionen. / The purpose of this study was to investigate and analyze how line managers perceive a centralized HR function, as previous research shows that an HR transformation can pose challenges. It has previously been found that the interaction between line managers and the HR function is influenced by the reorganization and the operators must take on new roles and acquire new knowledge. Earlier research also highlights that what seems to be effective at an overall level is not always perceived as effective for the line managers and thus the line managers' views need to be considered. The study contributes to highlighting development opportunities and the hope has been that HR centers within a public organization should be able to use the results to generate appropriate support. The study has been carried out within Falu commune which has recently undergone an HR transformation. To achieve the purpose, a qualitative case study with eight semi-structured interviews has been conducted. The results of the interviews have then been analyzed based on previous research in the subject in order to understand what the empiricism says in relation to theory. The result shows that a centralized HR function creates a greater strength for the organization, because the HR specialists can exchange knowledge with each other. The HR transformation, however, entails new approaches to managing personnel issues and the line managers lack the personal contact. The personal contact does not necessarily mean that there is an HR employee out in the administrations. The new shared service organization, which means that the line managers should be able to apply for a more specialized support from different HR functions, leads to the line managers having many different HR managers in different cases. The respondents agree that this is one of the back sides to the HR transformation and asks for contact with a specific HR employee. The line managers' employment period is important for how the reorganization is perceived. The line managers who participated in the HR transformation lack a HR employee on site to a greater extent. For the HR function to gain an understanding of the work of the line managers, they need to be more present in the organization. However, unlike previous research, it seems that there is a clear division of labor and the line managers see personnel responsibility as positive. To sum up, the line managers perceive the centralized HR function as positive, the HR employees are knowledgeable and supportive in all staff matters. However, there are development opportunities to consider in order for the HR transformation to create value and efficiency for both line managers and for the HR function.

HR-funktionen har genomgått en del förändringar under de senaste åren. Förändringarna har främst skett genom att HR har gått från att vara en personaladministrativ funktion till en allt mer strategisk funktion. Detta har ställt nya krav på HR-funktionens roll och dess arbete. Bland annat har HR behövt bli mer datadrivna. Störst utmaning har detta inneburit för HR-funktioner inom den offentliga sektorn, som till skillnad från privat sektor, fortfarande ligger efter i den datadrivna utvecklingen, och lite forskning har gjorts i den offentliga kontexten. Syftet med denna masteruppsats är därför att öka förståelsen för datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. För att göra detta undersöktes tre forskningsfrågor: (1) Hur påverkas HR-funktionens roll av datadrivet HR-arbete? (2) Vilka möjligheter och utmaningar finns med datadrivet HR-arbete? (3) Vad är unikt med datadriven HR i offentlig sektor? För att få svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts i nio olika kommuner i Västra Götaland och Halland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultatet visar att HR-funktionens roll och deras arbete drivs mer i linje med rationell styrfilosofi när ett mer datadrivet HR-arbete tillämpas. Denna studie visar att datadriven HR riskerar att ta bort HR-funktionens fokus på mjuk HR, och istället främja hård HR inom HR-arbetet, där mätning och kontroller förekommer i större grad. Möjligheten med datadrivet HR-arbete är att kunna använda och nyttja stora mängder tillgänglig data för att ta bättre beslut och genomföra effektiva insatser inom HR-området. Det möjliggör ett mer strategiskt HR-arbete som kan bidra till ökad legitimitet och förtroende för HR-funktionen. Utmaningen är att det ofta saknas kompetens hos HR-personal att arbeta datadrivet. Resultatet visar också att offentlig sektor påverkas av det faktum att de förväntas tillämpa en allt mer tillitsbaserad styrning, vilket är en styrfilosofi som kan anses vara oförenlig med datadriven HR. Studien bidrar med djupare förståelse, och fyller en kunskapslucka, gällande datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. Studien bidrar med insikter gällande den stora avvägning HR-funktionen är på väg in i, när HR måste hitta sätt att integrera både mjuk och hård. HR-funktionerna står mitt emellan en betydande möjlighet av att använda data, samtidigt som det finns en kraft i tillitsbaserad styrning som menar att offentlig sektor måste sluta att mäta allting, då det kan skapa ett alltför stort fokus på kontroll och detaljstyrning. Utmaningen med datadriven HR är därför hur HR-funktionerna ska använda stora mängder data utan att bli allt för datadrivna. Studien belyser att det i datadriven HR måste finnas kunskap kring när mätningar kan anses vara säkra och användas för att göra förutsägelser eller utvärderingar, men också när mätningar kan skapa felaktiga incitament eller distraktioner. Denna studies resultat kan användas som ett hjälpmedel för HR-funktioner inom den offentliga sektorn och fungera som ett ramverk för dessa HR-funktioner i syfte att utvärdera sitt datadrivna HR-arbete.

Introduction: HR departments have been developed to take care of the organizations most important resource: the human being. HR as a function has however faced criticism claiming that the function does not entail any value to organizations. The rest of the organization often have a hard time understanding what HR’s daily work means and thereof not having a clear image of the function’s purpose or the function’s role in the organization   Aim: The purpose of this study is to describe the relationship between the organization's view of the HR department (image) and the HR department's image of themselves (identity) in order to create a greater understanding of how the HR function successfully can be a well-functioning resource in an organization's overall business.   Methodology: The study was conducted in the form of a case study. We have approached the issues by taking different perspective into account, which includes HR, managers and employees. The research has a qualitative research strategy with an abductive approach where data collection is done through qualitative interviews   Results: The study has resulted in different perceptions of what HR's identity is, and different perceptions of what HR's image is. Depending on which work group who answered, we also got different answers on what the HR function’s identity and image is. Although the images are different, the results shows that the HR function is actually needed and the function is proving to be useful, but it can be more useful to the organization in general. The study's contribution to the theory is a model that shows the potential enhancement to give HR more space in the business. / Inledning: HR-avdelningar har växt fram för att ta hand om organisationers viktigaste resurs, nämligen människan. HR som funktion har dock fått möta kritik som hävdar att funktionen inte medför något mervärde till organisationer. Det beror ofta på att övriga organisationen inte förstår vad HRs dagliga arbete och därav inte har någon klar bild över funktionens syfte och roll i organisationen.    Syfte: Syftet för studien är att beskriva relationen mellan organisationens bild av HR-avdelningen (image) och HR-avdelningens bild av sig själva (identitet) för att därigenom skapa en större förståelse för hur HR-funktionen på ett framgångsrikt sätt kan vara en väl fungerande resurs i en organisations övergripande verksamhet.   Metod: Studien har genomförts i form av en fallstudie. Vi har närmat oss frågeställningarna genom att ta hänsyn till olika perspektiv som innefattar HR, chefer och medarbetare. Forskningen har en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats där datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer.   Resultat: Studien har resulterat i olika uppfattningar kring vad HRs identitet är, samt olika uppfattningar kring vad HRs image är. Beroende på vilken arbetsgrupp som svarat har vi också fått olika svar på vad HR-funktionen identitet och image är. Trots att bilderna skiljer sig åt visar resultatet på att HR-funktionen faktiskt är nödvändig och att den uppfyller en nytta, men att den absolut kan bli mer användbar för organisationen i övrigt. Studiens bidrag till teorin är en modell som visar på en potentiell förbättring för att ge HR mer utrymme i verksamheten.

The field of work and employment is constantly undergoing changes. In order to help organizations to adjust to new conditions, different models for organizing have been developed. Many of these models are spread worldwide, due to the need for organizations to meet demands of flexibility and efficiency. In this study, a small number of models, which contains solutions of how to organize work in Human Resources, have been selected. The author and scientist Dave Ulrich, who has had a large influence on the development of the work in Human Resources, originally founded these models. The aim of this study was to examine how these models were functioning, in reference to the different departments of Human Resources labor within the township of Uppsala. Through interviews with seven HR employees and two HR executives we have examined how the models were implemented, how the models were functioning in a public organization and how this has affected the relationship between the different HR departments. The study shows that the work with HR has been made clearer for the employees since the models have been introduced. The division between strategic and operative tasks has been a central part of the new design, which has contributed to specialization among the HR employees. At the same time, a certain amount of confusion in the division of labor still exists. This partly seems to devolve upon the difficulty in transferring models that originally were constructed for private organizations into public organizations, together with a deficient introduction to the new models. In addition to this, the changes seem to have been lacking in acceptance among the employees when they were carried out.

<p>CSR is a well-researched topic that can be used as a strategy tool, communication tool and leadership tool. In addition, CSR can be used with the Stakeholder theory. In fact, all of these theories can implicitly describe how employees are affected by CSR. However, this description can be more explicit if CSR is linked with HR. Thus, the purpose of this research is to explore how CSR can be used as an HR-tool.</p><p>This research was a case study that investigated the situation in one company. In it, employees and managers were interviewed. The interviews had questions that would reveal the employees‘ opinions of CSR. In addition, the managers were given different questions in order to discover any differences between their and employees‘ views.</p><p>The findings suggest that the case company‘s employees defined CSR as the responsibility for employees, societies, environments and customers. In addition, the employees expected the company to work with CSR. Furthermore, the findings also suggest that employees‘ commitment-levels will increase if companies work with CSR. Lastly, this research includes the Fridlund & Olofsson Model (FOM) that shows the causal relations between CSR and HR.</p><p>This research was limited to one office of one company in one country. Therefore, future research may discover whether the findings can be applied to other companies.</p><p>This research contributes to the relative lack of research that links CSR with HR. Thus, this research may be of use to all people interested in the subject. In addition, the research includes practical implications; there, managers may learn how a successful CSR-wok can be implemented.</p>

CSR is a well-researched topic that can be used as a strategy tool, communication tool and leadership tool. In addition, CSR can be used with the Stakeholder theory. In fact, all of these theories can implicitly describe how employees are affected by CSR. However, this description can be more explicit if CSR is linked with HR. Thus, the purpose of this research is to explore how CSR can be used as an HR-tool. This research was a case study that investigated the situation in one company. In it, employees and managers were interviewed. The interviews had questions that would reveal the employees‘ opinions of CSR. In addition, the managers were given different questions in order to discover any differences between their and employees‘ views. The findings suggest that the case company‘s employees defined CSR as the responsibility for employees, societies, environments and customers. In addition, the employees expected the company to work with CSR. Furthermore, the findings also suggest that employees‘ commitment-levels will increase if companies work with CSR. Lastly, this research includes the Fridlund &amp; Olofsson Model (FOM) that shows the causal relations between CSR and HR. This research was limited to one office of one company in one country. Therefore, future research may discover whether the findings can be applied to other companies. This research contributes to the relative lack of research that links CSR with HR. Thus, this research may be of use to all people interested in the subject. In addition, the research includes practical implications; there, managers may learn how a successful CSR-wok can be implemented.

Under de dryga hundra år det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nämnda avdelningen haft många roller. Från början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad på att ta hand om och stödja medarbetarna, därefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren på HR-avdelningen. Med utgångspunkt i den historiska utvecklingen är syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har på två olika företag. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur påtagliga är de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende på position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förståelse för HR-arbetets mångfascetterade karaktär och vilka kunskaper som yrket kräver. För att se hur synen på HR- avdelningen skiljer sig åt har nio halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika företag. Då informanternas upplevelser av den nämnda avdelningen är i fokus har en kvalitativ ansats använts och studien har genomförts i fenomenologisk anda med inslag av hermeneutik i analysprocessen. Resultatet visar att de tre roller HR-avdelningen hittills haft lever kvar än idag. Förväntningarna på avdelningen skiljer sig åt beroende på vilken position informanterna har; platscheferna förväntar sig en social och stöttande roll medan ledningsgruppen förväntar sig att HR-avdelningen ska arbeta strategiskt. Då de båda HR- avdelningarna är mitt uppe i ett förändringsarbete präglas en stor del av resultatet av detta. Vidare visar resultatet att HR-avdelningarna försöker ha kvar alla rollerna, men arbetet att tillgodose alla förväntningarna är en svår balansgång. HR-medarbetarna själva bidrar till att alla tre roller lever kvar i organisationerna då de försöker leva upp till allas förväntningar utan att ta hänsyn till sin egen ökade arbetsbelastning. Uppsatsen bidrar till att skapa en ökad förståelse för hur synen på HR-avdelningen skiljer sig åt mellan personer med olika positioner i organisationen. Genom detta kan den diffusa bild som HR-avdelningar idag ofta präglas av delvis klarna och underlätta avdelningarnas fortsatta arbete.

HR är ett ämnesområde som traditionellt fått mycket uppmärksamhet inom akademisk forskning där fokus varit på HR som stödjande funktion i form av personalförsörjning. I början av 1990-talet bildades en ny forskningsinriktning som berör HR som en strategiskt viktigt affärsenhet och i takt med den ökade konkurrensen på den Svenska arbetsmarknaden har HR blivit en mer prioriterad funktion för företag. Vi har valt att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv applicera teorier kring strategisk HR, arbetsgivarvarumärke samt talanghantering på svenska organisationer. Tidigare forskning har främst haft fokus på att enbart undersöka HR-avdelningen. Således har vi i den här studien försökt skapa en förståelse för om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionen som värdeskapande genom att intervjua specialister samt generalister. Historiskt finns det en problematik i att HR-funktionen enligt tidigare forskning haft svårt att synliggöra värdeskapande då den ofta ses som en ren stödjande funktion. Genom att undersöka Svenska företag inom flera olika branscher, och som uttalat arbetar strategiskt med HR är syftet med studien att undersöka om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionens värdeskapande mellan personer som arbetar med HR som generalister gentemot personer som är specialister. Vidare vill vi genom att undersöka hur organisationers strategiska arbete skiljer sig med fokus på strategisk HRM, talanghantering samt arbetsgivarvarumärke öka kunskapsbildningen inom det vetenskapliga ämnesområdet.   Den övergripande slutsatsen i studien är att den interna kommunikationen mellan specialister och generalister bör förbättras för att synliggöra HR-funktionens värdeskapande roll. Med en tydligare kommunikation kommer även det strategiska arbetet med arbetsgivarvarumärket och talanghantering förbättras. Även utvärdering av strategierna har visat sig vara en central faktor för att öka förståelsen för vilket värdeskapande strategierna ger. Utvärdering blir således ett viktigt verktyg för HR-specialister att skapa större uppskattning av funktionen.