hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt. Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.

ABSTRAKT Vår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ”kvinnosysslorna” finns fortfarande kvar. Sådant som jämställdhet, utbildning och könsroller påverkar också det hur hushållet sköts. För att undersöka kvinnans ekonomiska beroende av mannen tänker vi oss att resursförhandlingsmodellen kan ge oss förklaringar till varför hushållsarbetet fördelas såsom det gör. Detta ser vi även att Homans teori ska kunna hjälpa till att ge förklaringar till. Kärlekskraftsteorin kan ge förklaringar till kvinnors ekonomiska underordning och beroendeställning gentemot mannen. För att undersöka våra forskningsfrågor har vi gjort två intervjuer med en person som arbetar inom Landstinget Västernorrland med regionala resurser för kvinnor och den andra informanten är verksam inom politiskt arbete för kvinnors nätverk i Sverige. Vi har också delat ut enkäter på sex arbetsplatser i länet. Det handlar om enkäter med utgångspunkt från kvinnors ekonomiska beroende av män. Enligt våra enkätundersökningar tjänar kvinnor med högskola-/universitetsutbildning nästan lika mycket som männen med samma utbildning gör. Kvinnor har också det största ansvaret inom hushållet och de obetalda hemsysslorna. Det finns en stereotyp uppfattning av hur ett hem bör vara organiserat. Kvinnorna, oberoende av vilken inkomst de har, utför en större del än mannen av hushållsarbetet. Könsrollerna lever vidare trots att män och kvinnor är mer ekonomiskt jämställda såväl yrkesmässigt som utbildningsmässigt, men när det kommer till hushållsarbetets fördelning lever, som sagt, könsrollerna kvar.

”Så dåliga är svenskarna på ekonomi”. Rubriken är hämtad från en av många nyhetsartiklarsom på senare tid aktualiserar svenskarnas finansiella kunskapsnivå. Det rapporteras löpande imedia om svenska hushålls bristande finansiella kunskaper vilka kan relateras till forskningsområdetkring finansiell förmåga, vetenskapligt mer känt som financial literacy. De bristandekunskaperna utgör ett orosmoment inte bara för de enskilda hushållen utan också för ekonomini stort. I denna studie har unga svenska hushålls finansiella förmåga relaterat till bolånemarknadenstuderats. Hushållen har idag en hög skuldsättning främst bestående av bolån ochden intressanta frågan på den svenska marknaden är huruvida hushåll som exponerar sig motbolånerisk verkar vara förhållandevis kunniga eller okunniga. Syftet har därför varit att undersökaunga hushålls finansiella förmåga relaterat till bolån samt att identifiera vilka faktorersom påverkar den finansiella förmågan. För att undersöka detta har vi ställt oss frågan ”hurpåverkar unga hushålls egenskaper deras finansiella förmåga sett ur ett bolåneperspektiv?”.Studien är genomförd i enlighet med en kvantitativ metod. För att besvara problemet har enenkätundersökning genomförts och besvarats av 205 respondenter i ett åldersspann mellan18–37 år. Data från enkätundersökningen har sedan analyserats för att kunna besvara de uppställdahypoteserna och för att kunna jämföra resultaten med tidigare forskning. Resultatenvisar att det föreligger vissa samband mellan hushållens egenskaper och den finansiella förmågan.Studien ger praktisk relevans med hänsyn till att individen utgör en viktig motpart tillkreditinstituten genom det ekonomiska avtal ett bolån innebär, varför individens finansiellaförmåga får betydelse.

Increased amounts of food waste have become a major problem in developed countries. This project is about which IT technology can be useful for reducing food waste.  There are several different ways food waste can occur. It can be found in households, grocery stores and restaurants. Food waste can be classified within different kinds of waste, unavoidable waste and possibly avoidable waste. There has been previous research about reducing food waste using IT technology and they all take different kinds of approaches. Some are using mobile cameras to track the fridge inventory, others use a QR reader to find out when the item goes out, and much more. This project focuses on investigating different applications with research background and the pros and cons of those. Our data collection consists of respondents who answered questionnaires to give us a better picture of what the respondent thinks about food waste and various food waste applications. / Matavfall kan klassificeras inom olika typer av avfall, det finns oundvikligt avfall och avfall som kan undvikas vilket kallas för matsvinn. Ökade mängder matsvinn har blivit ett stort problem i utvecklade länder. Detta projekt handlar om vilken IT-teknik som kan vara användbar för att minska på matsvinn. Det finns flera olika sätt för matsvinn att uppstå. Det finns i hushåll, livsmedelsbutiker och restauranger. Det har förekommit forskning om att minska matsvinnet med hjälp av IT-teknik och de har alla olika metoder. Vissa använder mobilkameror för att spåra kylutrymmet, andra använder en QR läsare för att ta reda på varans bäst-före datum och mycket mer. Detta projekt fokuserar på att undersöka olika applikationer med forskningsbakgrund men också fördelar och nackdelar med de här applikationer. Vår datainsamling består av respondenter som svarat på enkätundersökning för att ge oss en bättre bild av vad respondenten tycker om matsvinn och olika matsvinns applikationer.

No description available.

Syftet med arbetet är att med ett mikrohistoriskt perspektiv undersöka organisering av arbete och ekonomi inom sjömanshushåll på Åland vid sekelskiftet 1900. Undersökningen fokuserar på hur fördelningen av arbetsuppgifter såg ut i hushållet samt på vilket sätt man respektive hustru bidrog till hushållets ekonomi. Källmaterialet som använts är brev, skrivna av sjömanshustrun Ida Eriksson (f. 1870 d. 1960) till hennes make Albin Eriksson (f. 1875 d. 1921), mellan åren 1899 – 1904.Undersökningen visar att fördelningen av arbetsuppgifter i stor utsträckning var könskodad, d.v.s. vissa uppgifter utfördes av mannen, andra av kvinnan, men under de perioder då Albin var ute till sjöss fick Ida även göra uppgifter som ansågs vara manliga. Ida axlade ett stort ansvar för såväl hushållet som gården under makens frånvaro. Beträffande hur man respektive hustru bidrog till hushållets ekonomi kan man påstå att båda parter hade en viktig roll. Även om Albin ansågs vara huvudförsörjaren i och med att han lyfte regelbunden lön, var Idas bidrag ingalunda sekundärt, utan snarare tvärtom. Kännetecknande för Idas arbete var i det här fallet mångsyssleri, vilket innebar att hon fick sitt levebröd från flera olika håll, dels genom sitt yrke som sömmerska dels genom småskalig försäljning av gårdens produkter.

Work-family conflict (WFC) definieras som en upplevd konflikt mellan krav inom arbetsrollen och krav inom familjerollen. Detta kan ha negativa effekter på individers hälsa och välbefinnande. Eftersom Skandinavien har en utmärkande familjepolitik förväntas individer uppleva WFC i samma utsträckning inom dessa länder. Studien syftar till att undersöka om det finns könsskillnader i WFC i de skandinaviska länderna (Sverige, Norge och Danmark), samt vilka arbetsrelaterade samt familje- och hushållsrelaterade faktorer som påverkar WFC för män respektive kvinnor. De teorier som studien använder är rollkonfliktteorin och könsrollsteorin. Datamaterialet som används i studien kommer från European Social Survey (ESS) omgång 5 från 2010/2011 och bestod av data från Sverige, Norge och Danmark. ESS samlade in data genom besöksintervjuer. Urvalet avgränsades till arbetande individer som bor med sin partner, i åldrarna 20–67 år. Detta resulterade i ett urval beståendes av 1 611 individer. Bivariata regressionsanalyser gjordes för att undersöka könsskillnader i WFC. Resultatet visade att det inte finns några skillnader i WFC mellan män och kvinnor i Skandinavien. Därefter gjordes separata multipla linjära regressionsanalyser för män och kvinnor för att kartlägga sambanden mellan arbetsrelaterade och familje- och hushållsrelaterade faktorer och WFC. Resultaten visade på vissa könsspecifika samband. Både hög och låg arbetstidsflexibilitet samt arbetskontroll hade ett signifikant negativt samband med WFC och partners hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för män, men inte kvinnor. Hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC och att ha en partner i betalt arbete hade ett signifikant negativt samband med WFC för kvinnor, men inte för män. Arbetstimmar och ett krävande arbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för både män och kvinnor. Sammantaget visade resultatet att de arbetsrelaterade faktorerna hade en större betydelse än de familje- och hushållsrelaterade faktorerna för individers upplevda WFC.

Denna studie undersöker vilka drivkrafter som kan motivera hushåll att införskaffa solcellsanläggningar på hustaken för att producera egen el. Solcellspaneler ihopkopplade till ett system benämns ofta som PV-system(Photovoltaic system) och ger hushåll en möjlighet att minska elräkningen och möjligtvis få en ersättning för den el som inte konsumeras. Hur ersättningen för överskottselen ska utformas är inte beslutat i Sverige, frågan har debatterats under arbetets gång och har förmodligen stor påverkan till vilken drivkraft som kan bli dominerande. I andra länder med en mer mogen solcellsutbyggnad så har ekonomiska stöd i form av ersättningar identifierats som en drivande faktor, frågan är om svenska hushåll förväntar sig liknande styrmedel eller om alternativa motiv för tekniken finns. Sett till hur priserna för PV-system har utvecklats i Sverige men även Europa så kan en skillnad ses. Många Europeiska länder har uppnått en mer mogen marknad där installationskostnaden och priset för systemen är lägre än för Sverige. Priserna verkar stagnera mer men det finns fortfarande utrymme för att de svenska systemen kan minska i kostnad då marknaden fortfarande är relativt liten. Därmed finns en möjlighet att grundinvesteringen kan minska mer och ge incitament för tekniken. För att undersöka drivkrafterna för PV-system hos svenska hushåll så har en enkätundersökning konstruerats. Postenkäten skickades ut till 600 hushåll som alla var kunder till Karlstads Elnät AB, svarsfrekvensen var över förväntan och 254 enkäter blev besvarade. Från enkätsvaren så analyserades uppgifterna för att ge en överblick om åsikter för teknologin samt för att försöka se om en kategorisering av hushållen kunde utföras. Från resultaten så kan en positiv inställning till PV-system ses, trots de få installerade systemen i området så har många förtroende för teknologin och vill veta mer. Kännedom om att någon i bekantskapen har ett installerat system verkar nå ut långt, men en kunskapsöverföring kan inte ses hos de som känner någon med ett installerat system. Den dominerande drivkraften för att ta till sig PV-system var i undersökningen ekonomisk motiv. Få av respondenterna upplevde att de hade god kunskap, många såg bristande kunskap om tekniken och vilka ersättningar som gäller som tydliga barriärer för att installera ett PV-system. Ett stort intresse fanns hos respondenterna i undersökningen för att få mer information om systemet och dess villkor, av kommunikationskanalerna så föredrogs broschyrer och möjligheten att läsa om teknologin via hemsidor. Enligt kategoriseringarna av hushållen som genomfördes så sågs att drivkrafterna sällan ändrade sig, den potentiella marknad som finns för PV-system kräver ett tydligare incitament för att realiseras.

The objective of this thesis is to understand how changes in electricity prices influence household investment decisions in solar photovoltaic (PV) installations. By analyzing data from 2016 to 2022 at the municipal level, the study examines the impact of both variable and fixed three-year electricity price contracts on the installation of solar PV systems among Swedish households.The results provide valuable insights for policymakers, investors, and other stakeholders seeking to promote sustainable energy transition. Understanding how households base their investment decisions on electricity prices can contribute to the development of effective strategies to encourage solar PV installations.The findings indicate a statistically significant relationship (p<0,01) between both types of contracts and the installed solar PV capacity. An increase of 0,01 krona in electricity prices is associated with a 4,754 W increase in installed capacity per single-family house for variable price contracts and a 2,692 W increase for fixed three-year contracts. However, it is worth noting that the fixed three-year contracts exhibit a certain level of unreliability, making thevariable price contracts more suitable as the explanatory variable. Moreover, the study reveals that households show some degree of present bias when making solar PV investments.

Våra hem har anpassats och formats av samhälleliga förändringar, politiska reformer och utopiska ideologier. Normer, regleringar, statliga lån och bidrag har styrt familjer till att bestå av ett visst antal personer, samt att deras hem skall fungera och se ut på ett visst sätt. Enfamiljshuset blev en symbol för kärnfamiljen, bestående av två vuxna och deras två gemensamma barn. Trots att ungefär 30% av alla barnfamiljer i Sverige bor i alternativa familjekonstellationer ritas bostäder forfarande främst för kärnfamiljen. I det här projektet studeras Sveriges befintliga enfamiljshusbestånd, med mål att undersöka denna typologis möjligheter att bebos av fler versioner av hushåll. Genom att analysera fallstudiens modulkonstruktion avser detta projekt erbjuda ett förslag som kan återskapas som en generell lösning för andra modulbyggda enfamiljshus. I fallstudien ifrågasätts och dekonstrueras den rumsstruktur och de funktioner som ärvts från folkhemstiden, för att istället föreslå en bostad med fokus på ljus, visuell kontakt och mer generösa delade rum för hushållet. / Swedish homes have been adapted to and shaped by societal changes, political reforms, and utopian ideologies. Norms, regulations, governmental loans, and subsidies have induced families to consist of a specific number of people and influenced the functions and aesthetics of their homes. The single-family house became a symbol for the nuclear family, consisting of two adults and their common two children. Although almost 30% of the Swedish families with children live in alternative family constellations, homes are still mainly designed for the nuclear family. This project is studying the existing dwelling stock of single-family houses in Sweden, aiming to investigate this typology's possibilities to accommodate more versions of households. Examining the module construction of the case study, this project intends to find a proposal that can be remade as a general solution for other modular single-family houses. In the case study, the room structure and functions inherited from ”folkhemmet” are questioned and deconstructed, while proposing a dwelling with a focus on light, visual contact, and more generous shared spaces for the household.