Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga som vårdar en närstående. Men då samhällets resurser minskar får de anhöriga ta ett allt större ansvar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående i livets slut med stöd av hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av kvalitativ metod med induktiv ansats. Deltagare i studien var sju anhöriga från tre kommuner. Analysen av materialet mynnade ut i fem kategorier; vikten av tillgänglighet, betydelsen av kontinuitet, att underlätta i vardagen, betydelsen av bemötande och se den anhöriges behov. Kategorierna visar på de grundläggande behov som anhöriga upplever behöver vara uppfyllda för att stödet från hemsjukvården ska vara tillräckligt. Resultatet visar att anhöriga till stor del är tacksamma för det stöd de får men att det finns en del brister. Att vårda en närstående i hemmet i livets slut är ett komplext åtagande som innebär ett stort ansvar. Det privata hemmet förvandlas till ett vårdrum där det är viktigt att samspelet mellan anhörig, vårdpersonal och den döende fungerar. Resultatet visar att information, engagemang och delaktighet är centrala för upplevelsen av ett gott stöd. Brister i stödet kan leda till en känsla av utanförskap och otrygghet. Genom att ta del av anhörigas upplevelser kan distriktssköterskans stöd till anhöriga utvecklas och förbättras. Att ge stöd till anhöriga som vårdar i livets slut är en del av hemsjukvårdens ansvar och det behövs bättre och tydligare rutiner för att det ska fungera i praktiken.

Bakgrund: Inom de flesta vårdverksamheter som sjuksköterskor arbetar vårdas svårt sjuka patienter som har kommit till en punkt där vården bör övervägas att övergå till vård i livets slutskede [VILS]. Att informera och kommunicera inriktning och mål för vården med patienten och de närstående är en viktig omvårdnadsåtgärd. Ansvaret att informera patienten är läkarens men ofta är sjuksköterskan den som tidigt ser behovet och initierar beslutsfattandeprocessen om övergång till VILS. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans roll i relation till beslutsfattandeprocessen vid VILS Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna har en betydande roll i beslutsfattandeprocessen till VILS för patienten, närstående och i samarbetet med övriga vårdteamet och att fungera som advokat för patienten och föra fram information mellan patient, närstående och övriga vårdteamet. Resultatet delas in i fyra kategorier: Att använda kunskap och erfarenhet, att koordinera VILS, att stödja patientens intressen och att kommunicera om VILS. Diskussion: Sjuksköterskan visar sig sällan vara med i samtalet om övergång till VILS trots att rollen är betydande, det beror på vem som finns med i samtalet, hur patienten tar emot informationen samt på hur arbetsrelationen till läkaren ser ut, om sjuksköterskans medverkan är möjlig. Slutsats: Sjuksköterskor har en betydande roll i beslutsfattandet vid övergång till VILS. Sjuksköterskans samarbete med läkaren avgörs av den kultur som finns i verksamheten. Om samarbetet i vårdlaget är gott påverkas möjligheten att tidigt informera patienten om de olika vårdalternativen i VILS och tidigt övergå till lindrande vård i livets slut. Vidare forskning behövs för att belysa patienters perspektiv för att utveckla en mer individuell och specifik vård till varje enskild patient. / <p>Godkännande datum: 2017-05-11</p>

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården. Metoden som använts i denna studie var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar har använts i studien och i resultatet har det framkommit två teman: gynnsamma faktorer för palliativ vård och utmaningar inom palliativ vård. Gynnsamma faktorer för palliativ vård är faktorer som upplevdes positivt av sjuksköterskan i arbetet med palliativ vård, följande underteman till gynnsamma faktorer är: kommunikativa aspekter, berikande upplevelser och holistisk synsätt. Utmaningar inom palliativ vård är de faktorer som upplevdes negativt av sjuksköterskan, och följande underteman hör till: kommunikativa aspekter, känslomässiga aspekter, kliniska aspekter och utbildning och erfarenhet. / As more people die in hospitals or cared for by medical staff at home or in residential care it means that for nurses the meeting with patients in end of life cannot be overlooked. In every aspect of health and social care nurses find patients in end of life and in caring for these patients the nurses' professional role is important. Patients and their family will be met for adequate care and treatment so that quality of life will be achieved. Studies and reports have shown that in this area, there are deficiencies and nurses' experience of care at the end of life is not always perceived positively. The purpose of this study was to provide a nursing perspective to examine the factors that were considered by the nurse to be significant in order to achieve good palliative care and the possible challenges that nurses experienced in palliative care. The method used in this study was a literature review. Ten articles were used in the study and the results have revealed two themes: enabling factors for palliative care and challenges in palliative care. Enabling factors for palliative care are factors that were experienced positively by the nurse in the work of palliative care, the following sub-themes to the favorable factors are: communicative aspects, enriching experiences and holistic approach. Challenges in palliative care are the factors that were negatively perceived by the nurse, and the following sub-themes are: communicative aspects, emotional aspects, clinical aspects and the training and experience.

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Det som saknas är personernas egna upplevelser och när deras perspektiv beskrivs kan vården utgå från dessa uttryckta behov. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Demens är samlingsnamn för ett flertal sjukdomar och idag lever ca 130 000 – 150 000 personer med diagnosticerad demenssjukdom i Sverige. Vården av personer med demenssjukdom i livets slutskede försvåras av den kognitiva nedsättning som sjukdomen innebär med påverkan på personens kommunikationsförmåga. Forskning visar att den vård som ges i livets slutskede till personer med demenssjukdom riskerar vara kvalitativt sämre gällande symtomlindring. Vårdpersonalens förmåga att lindra symtom och möta personens behov i livets slutskede är avgörande för personens livskvalitet under den sista tiden i livet. Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som efter kvalitetsgranskning inkluderades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkom betydelsen av relation och partnerskap i livets slutskede, betydelsen av samarbete i team samt att skapa relation med anhöriga. Det behöver också finnas organisatoriska förutsättningar för vårdpersonalen i form av gemensamma vårdplaner, stöd och kompetens för att ge en god vård i livets slut Slutsatsen var att vården i livets slutskede behöver utgå från ett personcentrerat förhållningssätt där vårdpersonalen använder relationen med och kännedom om personen i behov av vård som en nödvändig grund i omvårdnaden. Vårdpersonalen behöver kompetens i både demensvård och i palliativ vård. Det finns ett behov av ytterligare evidensbaserad kunskap och utveckling av strukturerade arbetssätt för att stödja vårdpersonalen att genomföra en god vård i livets slutskede.

Vid palliativ vård är det ofta de närstående som står patienten närmast. Det är inte alltid som patienten kan uttrycka sig själv under vård vid livets slut vilket gör de närståendes upplevelser och åsikter väldigt viktiga. För att vården kring den döende ska bli så bra som möjligt krävs bl a god omvårdnad, bra bemötande, god kommunikation och ödmjukhet. Vården vid livets slut innebär inte endast vård av patienten utan även av närstående. Studiens syfte var att undersöka hur närstående upplever palliativ vård. Metoden som använts var en litteraturstudie. Resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar där anhörigas upplevelser och åsikter kring palliativ vård belyses. Det som framkommer i resultatet visar på närståendes betydelse i den palliativa vården där de har en aktiv roll i vårdandet. Den största byggstenen i palliativ vård är kommunikation, som leder fram till en bättre omvårdnad och trygghet för patienten. / With palliative care, it is often the related that are closest to the patient. During medical care at the brink of life, the patient is not always able to express herself and that is why the closely related's experiences and opinions are highly important. Good nursing, treatment, communication and humility are instrumental factors for good care regarding the terminally ill. The care at the end of a patients' life is not exclusively about the patient, but also the relatives. The aim of the study was to investigate how the closely related react to palliative care. The method that was used is a literature study. The result is based upon 10 scientific articles which highlights the related's opinions and experiences regarding palliative care. The result that emerges from the study is that the relatives have an important roll with nursing the patient within palliative care. The biggest factor in palliativ care is communication which leads to a better treatment and more security for the patient.

<p>Validerat; 20120402 (anonymous)</p>

Vård i livets slut genomförs på fler platser än specialiserade palliativa vårdavdelningar. Därmed blir det aktuellt för den grundutbildade sjuksköterskan att även palliativt vårda äldre i livets slut i hemsjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård för äldre i hemmet. För att besvara syftet har en allmän litteraturstudie med fokus på kvalitativa artiklar genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats och i resultatet presenteras de i fyra teman: svårigheter med att vårda i hemmet; eget välmående; kompetens och professionellt förhållningssätt och samarbete. Det framkommer att det är känslomässigt påfrestande att vårda patienter i livets slut, att resan mellan patienter kan användas för återhämtning och psykosocialt stöd till patienten anses vara svårt men en viktig del av sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: Varje år behöver ungefär 40 miljoner människor palliativ vård och drygt 90.000 i Sverige. Palliativ vård syftar till att erbjuda patienterna bättre livskvalitet i livets slut samt lindra lidandet för patienter som har drabbats av en obotlig sjukdom.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av at ge palliativ vård till patienter i livets slut.Metod: Den valda metoden är en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes där 15 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats valdes ut för att utgöra resultatet.Resultat: Litteraturstudiens resultat beskrivs i 4 kategorier: ”Essentiellt med en god kommunikation”, ” Kunskap och kompetens vid vård i livets slut”, ”Samspelet mellan sjuksköterska, patient och anhörig” och ”Viktigt med en god och värdig död”. Resultatet visade att sjuksköterskor har möjlighet att utveckla kompetenser och medverka i en god och värdig död för patienter i livets slutskede.Slutsats: Sjuksköterskor upplever att de kan bidra till en god och värdig död genom att uppfylla patientens fysiska och existentiella behov. De upplever också att de kan stödja både patienterna i livets slut samt deras anhöriga. Att vårda patienter i livets slut beskrivs vara utmanande för sjusköterskor och ställer höga krav på deras professionella kompetenser. Egenskaper som att respektera patienterna, bevara patienternas värdighet och integritet, uppfylla deras behov och önskemål samt att vara lyhörd och tillgänglig för både patienter och anhöriga, beskrivs vara nödvändiga för sjuksköterskor för att kunna bidra till en god död för patienter i livets slut.