• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 58
  • 2
  • Tagged with
  • 60
  • 60
  • 60
  • 57
  • 40
  • 39
  • 33
  • 28
  • 26
  • 26
  • 15
  • 15
  • 13
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Närståendes upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård på IVA : en litteraturöversikt

Fransson, Lovisa January 2021 (has links)
Bakgrund: En stor del av patienterna som avlider på intensivvårdsavdelningar gör detta efter att ett beslut tagits att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling. Närstående kan påverkas på olika sätt när vården går från kurativ till palliativ, bland annat kan upplevelser av bristande kommunikation från personalen leda till psykiska symtom i efterförloppet. Intensivvårdssjuksköterskor har beskrivit osäkerhet gällande processen vid övergång till palliativ vård och önskat mer kunskap för att förbättra stöd till närstående. Syfte: Att undersöka närståendes upplevelser av transitionen när patientens vård övergår från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. 15 artiklar baserade på intervjuer som beskriver upplevelser av att vara närstående till en patient där vården övergått från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Studiernas innehåll kunde sammanfattas i fem huvudteman: ”Att möta döden”, ”Behov av information”, ”Upplevelser av bemötande”, ”Beslutsprocessen” och ”Dödsvakan”. Slutsats: Närstående har behov av tydlig, frekvent och ärlig information för att underlätta transitionsprocessen, men under chockfasen kan de ha svårt att hantera informationen. Genuin, empatisk omvårdnad och stöd, att få vara involverad i beslutsprocessen utan att ha ensamt ansvar samt att få vara närvarande och delaktig under dödsvakan anses mycket betydelsefullt. Ökad kunskap om närståendes behov under transitionen från kurativ till palliativ vård kan underlätta för sjuksköterskors stödjande arbete. / Background: A large proportion of the patients who die at intensive care units do so after a decision has been made to withhold or withdraw life-sustaining treatment. The next of kin can be affected in various ways when care goes from curative to palliative, among other things, experiences of lack of communication from the staff can lead to psychological symptoms in the aftermath. Intensive care nurses have described uncertainty regarding the process of transition to palliative care and wanted more knowledge to improve support for next of kin. Aim: To investigate the next of kins' experiences of the transition when the patient's care is shifted from curative to palliative in an intensive care unit. Method: Qualitative literature review with a systematic approach. 15 articles based on interviews describing experiences of being close to a patient where care has shifted from curative to palliative in an intensive care unit were analyzed according to Evans' (2002) descriptive synthesis. Results: The content of the studies could be summarized in five main themes: “Meeting death”, “Need for information”, “Experiences of treatment”, “The decision-making process” and “The vigil of death”. Conclusion: Next of kin need clear, frequent and honest information to facilitate the transition process, but during the shock phase they may have difficulty handling the information. Genuine, empathetic care and support, being involved in the decision-making process without having sole responsibility and being able to be present and involved during the vigil is considered very important. Increased knowledge of the needs of next of kin during the transition from curative to palliative care can facilitate nurses' supportive work.
42

Möjligheter att förmedla behov i livets slut för personer med demenssjukdom : en integrativ litteraturöversikt / Possibilities for persons with dementia to convey their needs in end-of-life care : an integrative review

Nyh, Maria, Parlenvi, Lovisa January 2019 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund : Palliativ vård är lindrande vård och ges till personer som har obotlig sjukdom eller av att annat skäl förväntas ha kort överlevnad. Vid vård i livets slut är personer med demenssjukdom särskilt sårbara. Demenssjukdomar påverkar den kognitiva förmågan vilket gör att personer har svårt tolka sina egna behov och att förmedla önskemål och preferenser när sjukdomen progredierar. Sjukdomsförloppet skiljer sig från andra sjukdomar och tidigare forskning visar att personer med demenssjukdom kan vid jämförelser få sämre vård i livets slut. Syfte: Syftet var att belysa möjligheter för en person med demenssjukdom att förmedla sina behov och önskemål i livets slut till närstående och vårdpersonal och därmed göras delaktig i sin egen vård. Metod: Integrativ litteraturöversikt av 16 stycken originalartiklar publicerade mellan 2014-01-01 och 2019-03-01. Sökningar gjordes i CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet indelades i tre teman; Verbalt och skriftligt förmedlade behov, Förmedla behov på annat sätt än verbalt samt Lära känna och ha kännedom om personen. Intresset att i förhand planera och dokumentera sina önskemål om vården i livets slut var hos personer med demenssjukdom svagt. Förväntningar på närstående och personal om att redan ha en uppfattning om preferenser samt medicinska kunskaper av palliativ vård fanns hos personer med demenssjukdom. Förmågan att förmedla sina behov fanns på ett annat sätt än det verbala, de förmedlade med sitt kroppsspråk, med sitt beteende, med sin röst genom klagande eller gnyende. Personal och närstående behövde ha kunskap, kompetens och kännedom om personen för att kunna tolka och förstå den enskildes behov. Den omgivande miljön påverkade kommunikationen. En lugn miljö främjade kommunikationen medan en orolig och stökig miljö förvärrade oro och försvårade tolkning av förmedlade behov. Slutsats: Personer med demenssjukdom visar sig ha förmåga att förmedla sina behov i livets slut på flera olika sätt och för att öka möjligheten är det av stor vikt att ha god kontinuitet i personalen samt att inte byta vårdmiljö. När personal som har kunskap om personens individuella rutiner och preferenser arbetar ökar personens möjligheter att förmedla sina behov. Det räcker inte att ha god kunskap i demensvård och palliativ vård för att vårda en person med demenssjukdom i livets slut. / ABSTRACT Background: Palliative care is comfort care provided for persons who have incurable illness or due to other reasons are expected to have short survival. In end-of-life care, persons with dementia are particularly vulnerable. Dementia affect the person´s cognitive ability. This entails that persons may have difficulties in interpreting their own needs and conveying wishes and preferences when the disease progresses. The course of the disease differs from other diseases, and previous research shows that people with dementia in comparison to persons have poor end of life care. Aim: To highlight opportunities for a person with dementia to convey their needs and desires to family and health care staff in end of life care thus be involved in their own care. Method: Literature review with method of analysis Integrative review of 16 original articles published between 2014-01-01 and 2019-03-01. Searches were made in CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Result: The result was divided into three themes, Verbal and written conveyed needs, Communicate needs differently than verbally and Getting to know and gaining knowledge of the person. Interest in pre-planning and documenting their wishes for care in the end of life was weak in persons with dementia. Persons with dementia held expectations that family and staff were aware of their preferences as well as having medical knowledge of palliative care. The person with dementia developed abilities to convey their needs non-verbally, needs were conveyed through; body language, behavior and with their voice, for example by complaining or staring. Staff and family needed to have knowledge, competence and personal knowledge of the person with dementia in order to be able to interpret and understand the individual's needs. The surrounding environment influenced communication. A calm environment promoted communication, while a troubled and disorganised environment exacerbated concerns and complicated interpretation of conveyed needs. Conclusion: Persons with dementia convey their needs in end of life in several different ways. In order to enhance the possibility for persons with dementia to express their needs, it is of great importance continuity of staff is of great importance anda familiar care environment. When staff have knowledge of the person's individual routines and preferences, the person's opportunities to convey their needs increase. It is not enough to have good knowledge of dementia and palliative care to provide end of life care for a person with dementia in the end of life.
43

Kommunikation i livets slut - En litteraturstudie om sjuksköterskans kommunikation med döende patienter

Johansson, Sara, Skarland, Malin January 2009 (has links)
Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning. Andra faktorer som påverkade kommunikationen var organisationen och miljön, samarbete, stöd av avdelningssjuksköterska och kollegor, patienten och anhöriga och slutligen sågs relationen mellan patienten och sjuksköterska som en påverkande faktor. / More than 90 000 dies in Sweden every year and the nurse has a central role in the care of dying patients. Communication is an important part in the care of dying patients. The aim of this study was to find factors which have an influence on the communication between the nurse and the dying patient – from a nurse perspective. The method used was a literature review with a systematic approach. The results, based on ten scientific articles, showed that factors which influence communication was the nurses attitudes to communication, attitudes to death and religious believes, fear of upsetting the patient and make them loose hope, experience and education. Other factors found were the organization and environment, support from the head nurse and by colleges, the patient and the relatives and finally the relationship between the nurse and the patient.
44

Sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter av att vårda patienter i livets slut : En allmän litteraturstudie / Nurses emotional experiences of caring for patients at the end of life : A general literature review

Lindell, Emma, Ljungberg, Ellen January 2024 (has links)
Bakgrund: För att kunna säkerställa en god omvårdnad för patienter i livets slut är det betydelsefullt att sjuksköterskor känner sig trygga i mötet med både patienten och anhöriga. Dessutom är det väsentligt att sjuksköterskor har rätt verktyg och redskap för att hantera känslomässigt utmanande situationer på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter av att vårda patienter i livets slut. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes genom databaserna PubMed och CINAHL. Innehållet i artiklarna analyserades enligt Popenoe et al. (2021), och ut det skapades tre huvudkategorier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som baserades på sjuksköterskans känslomässiga erfarenheter och det var (i) Känslor av utbrändhet, ångest och stress, (ii) Betydelsen av tidigare erfarenheter och samverkan i team, (iii) Sjuksköterskans copingmekanismer vid vård i livets slut. Konklusion: I den palliativa vården upplever sjuksköterskor ofta stress som kan leda till utbrändhet och ångest. Att vara en del av ett välfungerande team med patienten och deras närstående är avgörande för att den palliativa vården ska fungera. Det kolligiala stödet hjälper sjuksköterskor att enklare hantera arbetsdagen och därigenom ge bästa möjliga stöd och vård till patienten. Behovet av kompetensutveckling betraktades som avgörande. / Background: To ensure good care for patients at the end of life, it´s significant for nurses to feel confident in their encounters with both the patient and their relatives. Additionally, it´s substantially for nurses to have the right tools and resourses to handle emotionally challenging situations in a professional manner. Aim: The aim was to illuminate the emotional experiences of nursing in caring for patients at the end of life. Method: A general literature rewiew based on fifteen scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. The content of the articles was analyzed according to Popenoe et al. (2021), resulting in the creation of three main categories. Results: The results revaled three main categories based on the emotional experiences of nurses, which were (i) Feelings of burnout, anxeity, and stress, (ii) The importance of previous experience and teamwork, (iii) Nurses coping mechanisms in end-of-life care. Conclusion: In palliative care, nurses often experience stress that can lead to burnout and anxeity. Being part of a well-functioningteam with the patient and their loved ones is crucial for palliative care to work effectively. The support from colleagues helps nurses manage their workload and this provide the best possible support and care to the patient. The need for professional development was considered crucial.
45

Tills döden skiljer oss åt - familjemedlemmars erfarenheter av stöd vid livets slut hos en närstående med kognitiv sjukdom : en litteraturöversikt / Until death do us apart - family members experiences of support in the end of life of a relative with dementia : a litterature review

Skogstjärna Ringsgård, Hilma, Eneroth Schiff, Jonna January 2024 (has links)
I takt med att världens befolkning blir äldre förväntas även antalet personer med kognitiv sjukdom att öka, likaså antalet anhöriga till dessa personer. Detta gör att det kommer bli vanligare att i vården och på särskilt boende möta personer med kognitiv sjukdom som är i livets slut och deras anhöriga. En viktig del i omvårdnaden både kring personer med kognitiv sjukdom men även i vården i livets slut är stöd till anhöriga. Syftet var att undersöka anhörigas erfarenheter av stöd vid livets slutskede hos en person med kognitiv sjukdom som bor på särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt, där tre databaser användes till datasökningen och 15 artiklar inkluderades till analys. Analysen utgick från Popenoe et al. (2021) där kategorier och underkategorier identifierades. Resultatet visade på tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna var Anhörigas erfarenheter av information med underkategorierna: information och utbildning om sjukdomsförloppet, fortlöpande information och hållas informerade samt få individanpassad information. Andra kategorin var Anhörigas erfarenheter av socialt stöd med underkategorierna: socialt stöd från omgivningen och stöd från andra i liknande situation. Den tredje och sista kategorin som identifierades var Anhörigas erfarenheter av emotionellt stöd med underkategorierna: relation till vårdpersonal och holistiskt stöd. Artiklarna var huvudsakligen kvalitativa men även två kvantitativa och en artikel med mixad metod inkluderades. Slutsatsen var att anhöriga ansåg att det var viktigt att få information, både om den kognitiva sjukdomen, men också om livets slut. Det var viktigt för anhöriga att erhålla kontinuerlig information och på så vis få möjlighet till goda relationer med vårdpersonalen. Genom att känna ett emotionellt stöd från vårdpersonalen skapades trygghet och förtroende. Anhöriga som även hade ett gott socialt stöd genom familj, vänner och organisationer hade goda erfarenheter av stöd. / As the world's population ages, the amount of people developing dementia will also increase, as will the number of relatives to these people. This means that it will become more common to meet people with dementia who are at the end of life and their relatives receiving care in nursing homes. Providing support for relatives is an important aspect of nursing, especially for persons with dementia and those receiving end-of-life care. The aim was to investigate families’ experiences of end-of-life support for a person with dementia residing in a nursing home. The method was a literature study, where three databases were used for the data search and 15 articles were included for analysis. The analysis was based on Popenoe et al. (2021) where categories and subcategories were identified. The result shows three categories with eight subcategories. The categories were Families experiences of information with the subcategories: information and education about the course of the disease, ongoing information and being kept informed and individually tailored information. The second category was Families experiences of social support with the subcategories: social support from the environment and support from others in a similar situation. The third and last category that was identified was Families experiences of emotional support: with the subcategories of relationship with healthcare staff and holistic support. The articles were mainly qualitative, but two quantitative and one mixed method article have also been included. The conclusion is that family members consider it important to obtain information, both about dementia and the end-of-life care. Continuous information was important which enables the family to foster good relations with the care staff. Emotional support from the healthcare professionals cultivates feelings of security and trust. Additionally, relatives who also have strong social support through family, friends and organizations have good experiences of support.
46

Anhörigas erfarenheter av vård vid livets slut för en närstående med demenssjukdom på äldreboende : en litteraturöversikt / Family members' experiences of end-of-life care for a loved one with dementia in a nursing home setting. : a literature review

Sköld, Therese January 2024 (has links)
Demenssjukdomars neurodegenerativa och progressiva förlopp leder till bristande förmåga att förmedla behov och önskemål. Många vårdas i livets slut på äldreboende där anhörigas delaktighet i vårdplanering ofta behövs vid beslut om vårdinsatser. Sjuksköterskan ansvarar för att planera och samordna vårdinsatser enligt ett personcentrerat förhållningssätt. Det inkluderar att ta hänsyn till anhörigas välbefinnande och ge praktiskt och emotionellt stöd under sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av vård given i livets slut för personer med demenssjukdom på äldreboende. Studien genomfördes enligt metod för allmän litteraturöversikt där originalstudier mellan 2013-2023 erhölls genom systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningar genererade i femton originalartiklar, relevanta data extraherades och syntetiserades i en integrerad analys. Studiens resultat antyder att anhörigas erfarenheter och emotionella upplevelser berodde på hur väl de hölls uppdaterade om sin närståendes hälsa, prognos och förväntade symtom. Vid delaktighet i vårdplanering kunde bristande kunskap och information om sjukdomsprocess leda till ökad emotionell börda. Upprätthållande av kontinuerlig dialog kunde stärka upplevelsen av att inkluderas som vårdpartner och bidra till känsla av att ha fått stöd. Resultatet visade att upplevelse av att ha fått få stöd kunde påverkas av vårdpersonals förhållningssätt och bemötande. Studiens slutsats visar att anhöriga är i behov av kontinuerlig dialog kring hälsotillstånd, prognos och behandlingsmöjligheter under hela sjukdomsförloppet. En personlig och trygg vårdrelation kunde minska emotionell börda vid vårdplanering och möjliggöra emotionell förberedelse inför döden. / The neurodegenerative and progressive courses of dementia diseases lead to diminishing ability to communicate needs and wishes. Many individuals receive end-of-life care in nursing homes, involvement of family members is essential to support in decisionmaking regarding care interventions. Nurses are responsible for planning and coordinate care interventions in line with a person-centered approach. This involves considering the well-being of family members and providing practical and emotional support throughout the course of the disease. The aim of the study was to investigate family members' experiences of end-of-life care provided to individuals with severe dementia in nursing homes. The study was conducted following a methodology for a general literature review, where original studies conducted between 2013 and 2023 were obtained through systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. These searches yielded fifteen original articles, the relevant data were synthesized through an integrated analysis. The findings of the study suggest that the experiences and emotional responses of family members depended on how well they were kept informed about the health, prognosis, and expected symptoms of their loved ones. Involvement in care planning could be hindered by a lack of knowledge and information about the disease process, leading to increased emotional burden. Maintaining continuous dialogue could strengthen the perception of being included as a care partner and contribute to a sense of having received support. The results also indicated that the perception of receiving inadequate support could be influenced by the attitudes and interactions of healthcare personnel. The study concludes that family members require ongoing dialogue regarding the health status, prognosis, and treatment options throughout the entire course of the illness. A personal and supportive care relationship could reduce emotional burden during care planning and facilitate emotional preparation for death.
47

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda paitenter i livets slutskede på akutmottagning / Nurses' experiences of end-of-life care in the emergency department

Lindberg, Peter, Leijon, Thomas January 2024 (has links)
Akutmottagningar har ansvaret att erbjuda vård av hög kvalitet i livets slutskede. Tidigare forskning beskriver att akutsjukvårdsverksamheter och dess ledning brister i utformningen av palliativ vård, vilket potentiellt kan minska förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slut på en akutmottagning. Metoden var att utifrån en teoretisk utgångspunkt från de fyra hörnstenarna i palliativ vård göra en systematiserad allmän litteraturstudie. Resultatet grupperades i två huvudkategorier: Faktorer som kan påverka omvårdnaden vid vård i livets slut och Sjuksköterskans upplevelse kan påverka omvårdnaden vid livets slut. Resultatet presenterades i totalt sex underkategorier där det framkommer att vården av patienter i livets upplevs som negativ av sjuksköterskor på akutmottagningar. Akutmottagningens uppdrag, dess miljö och kunskapsbrist anges som orsaker till detta. Upplevelsen av den negativa uppfattningen förstärks av sjuksköterskans upplevelse av hög arbetsbelastning, brist på resurser och brist på tid för att utföra god omvårdnad för patienter i livets slut. Detta bekräftar tidigare forskning att akutmottagning är en olämplig miljö för patienter i livets slut. Slutsatsen är att dels bör akutmottagningens resurser stärkas för denna patientkategori, dels bör akutsjukvårdens styrning ses över så att dessa patienter skall styras till andra mer lämpliga enheter än akutmottagning om behov av akut sjukvård uppstår. / Emergency departments have the responsibility to provide high-quality end-of-life care. Previous research describes deficiencies in the provision of palliative care within emergency healthcare facilities and their management, which could potentially undermine trust in the healthcare system. The aim of this study is to investigate and describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in an emergency department. The method involved conducting a systematic general literature review based on the theoretical framework of the four cornerstones of palliative care. The results were grouped into two main categories: Factors that may affect end-of-life care and Nurses' experiences that may influence end-of-life care. The results were presented in a total of six subcategories, revealing that the care of patients at the end of life is perceived negatively by nurses in emergency departments. The department's mission, its environment, and lack of knowledge are cited as reasons for this perception. The experience of this negative perception is reinforced by nurses' experiences of high workload, resource shortages, and lack of time to provide good care for patients at the end of life. This confirms and concludes previous research that emergency departments are an unsuitable environment for patients at the end of life. In conclusion, resources for this patient category in emergency departments should be strengthened, and the management of emergency healthcare should be reviewed to direct these patients to other more appropriate units than the emergency department when acute healthcare needs arise.
48

När vården blir sjuksköterskans ansvar. : sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i livets slut på en strokeenhet / When caring becomes the nurse´s responsibility : nurses´experiences of giving palliative care at the end-of-life within a stroke unit

Listermar, Karin January 2013 (has links)
No description available.
49

Att ha möjlighet till att leva in i döden på vård- och omsorgsboende : en litteraturstudie / To have the possibility to live in to death in a nursing home : a literature review

Roos, Sarah, Söderström, Izabell January 2012 (has links)
Bakgrund: Den äldre populationen ökar och många av de äldre lider av flera olika sjukdomar. Därmed ökar behovet av professionell och god omvårdnad. Den äldre människan som ofta lider av flera sjukdomar bor vanligtvis sista tiden av sitt liv på vård- och omsorgsboende. Äldre människor vårdas inte utifrån ett palliativt perspektiv trots att behov föreligger. Palliativ vård kopplas ofta ihop med människor som är under 65 år och har en obotlig sjukdom exempelvis cancer. Syfte: Att belysa hur den äldre människan vårdas i livets slut på vård- och omsorgsboende, ur de äldres, de närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie inspirerad av Friberg (2006). Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har analyserats och strukturerats utifrån den teoretiska referensramen. Teoretisk referensram: Den palliativa vårdens fyra hörnstenar; Symtomkontroll, teamarbete, kommunikation/delaktighet och närståendestöd. Resultat: Samtliga områden visade på stora brister i omvårdnaden om den äldre personen. Sjuksköterskan var ofta ensam i beslutet angående symtomlindring. De äldre kände sig i vägen och till besvär. Vårdpersonalen önskade mer handledning av sjuksköterskan. Närstående saknade information och delaktighet i beslut som rörde livsuppehållande åtgärder. Diskussion: Kunskap, information och kommunikationsbrist har visat sig leda till bristande omvårdnad kring den äldre personen på vård- och omsorgsboenden. Tydligare riktlinjer, samtal och en sammanhållen arbetsgrupp behövs för att kunna möta den äldre personens individuella behov. / Background: The population of elderly people is increasing and many of those suffer from multiple illnesses, thereby the need for professional and high quality care increases. The elderly suffering from multiple illnesses usually live their final years in nursing homes, and are not cared for throw a palliative approach, despite the need for it. Palliative care is often associated with people younger than 65 years and with an incurable disease, such as cancer.  Aim: To illustrate how elderly people are cared for during end- of- life in nursing homes, from the elderly, next of kin and nursing staff perspective. Method: A literature review inspired by Friberg (2006). Ten qualitative articles and one quantitative article have been analyzed and structured using the theoretical framework. Theoretical framework: The corner stones of palliative care; symptom control, teamwork, communication / involvement and support to next of kin. Result: All areas were lacking in the care of the elderly. The nurse was often alone in the decision making process regarding symptom relief for the elderly. The elderly felt that they were in nuisance and in the way for the staff. The caring staff wanted more guidance from the registered nurse. Next of kin were missing information and participation in decision making process concerning life prolonging measures. Discussion: Lack of knowledge, information and communication are shown and was leading to inadequate caring for the elderly in nursing homes. Clearer guidelines, dialogue, and a good teamwork are needed to meet the older person's individual needs.
50

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre personer i livets slut på akutvårdsavdelning : en intervjustudie / Nurses' experiences of caring for older people in the-end-of-life in an acute care setting : an interview study

Lundin, Susanne January 2014 (has links)
No description available.

Page generated in 0.2833 seconds