Bakgrund: Varje år dör 90 000–100 000 personer i Sverige, varav många erhåller palliativ vård den sista tiden. Vård i livets slut är en del av den sena palliativa fasen där målet är att skapa välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret vid vård av patienter i livet slut. Dock erbjuder sjuksköterskehögskolorna begränsad utbildning i palliativ vård. Syfte: Syftet i litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt har framställts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna har varit av kvalitativ karaktär varav två även använt kvantitativ metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman: Emotionella och kommunikativa utmaningar, Föreställningar om döden och Att möta vårdverkligheten – utbildning, erfarenhet och stöd. Sjuksköterskorna upplevde emotionella påfrestningar i samband med vård i livets slut. Personliga erfarenheter och värderingar påverkade de oerfarna sjuksköterskornas idéer om vad en god död innebär. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför vård av patienter i livets slut. Diskussion: Författarna diskuterade i metoddiskussionen styrkor och svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterade författarna huvudfynden i arbetet utifrån Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen samt mot bakgrunden och annan forskning. / Background: In Sweden 90 000-100 000 people die each year, many of whom require palliative care during the last period. End of life care is a part of the late palliative phase and solely involves care that relieves suffering and creates well-being. The nurse has the overall responsibility in the end of life care. However, the nursing universities provide a limited education in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe undergraduate nursing students and new graduated nurses experience of caring for people in the end of life. Method: A literature review has been developed, were eleven scholarly articles emerged and analyzed using the Friberg (2017) method. The articles have been qualitative, while two also used a quantitative method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: The literature review resulted in three themes: Emotional and communicative challenges, Notions about death and Facing the reality – education, experience and support. The nurses experienced emotional challenges when working in end of life care. Personal experiences and values effected the novice nurses’ ideas of a good death. The education did not prepare the nurses for end of life care. Discussion: The authors discussed strengths and weaknesses of the literature review in the method discussion. The result discussion discussed the main findings using Travelbees human-to-human relationship model and previous research.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela världen och det är viktigt att utveckla och följa upp den typen av vård. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar och skall involvera mer än det fysiska i omvårdnaden. Det är viktigt att också lägga märke och ta hand om det psykiska, sociala och andliga. Ett stort mörkertal och brister har identifierats inom den palliativa vården som måste förbättras.  Motiv: 2018 vårdades ca 19% av palliativa patienter i sitt eget hem. Många patienter som är hemma i livets slutskede skickas mellan sjukhus och hemmet för att tillslut dö på sjukhuset trots att deras vilja kanske var att dö hemma. Därför är det viktigt att se hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan på vårdavdelningar samt i hemsjukvården är med sitt arbete och vad som kan förbättras.  Syfte: var att kartlägga och jämföra hur nöjda distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvård samt på vårdavdelning är angående sin insats i palliativ vård.  Metod: En kvantitativ jämförelsestudie med stratifierat urval. En enkätundersökning skickades ut till åtta vårdavdelningar och till femton kommuners hemsjukvård. Deltagarna var distriktssköterskor och sjuksköterskor i norra Sverige, totalt deltog 83. Insamlad data analyserades i Jamovi och presenteras med Chi square test samt Fischer’s exact test.  Resultat: En signifikant skillnad där distriktssköterskor alternativt sjuksköterskor i hemsjukvården är mer nöjd med symtomlindring vad gäller oro/ångest (p=0.038) samt smärta (p=0.021) upptäcktes. Vid jämförelse mellan hemsjukvård och vårdavdelning kring hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan är med sin egna insats framkom en signifikant skillnad där de på vårdavdelningen var mindre nöjd.  Konklusion: En påvisad skillnad kan ses mellan distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården eller på vårdavdelning vad gäller symtomlindring, vidareutbildning samt läkarkontakt. Fler studier behöver utföras för att få ett mer rättvist resultat.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en viktigt roll inom palliativ vård i livets slut, där de inte bara möter och stöttar patienter utan även de närstående. Kunskap om närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slut kan bidra till ökad insikt om deras behov och kan skapa en tryggare vårdsituation för både närstående, patienter och sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livet slut. Metod: En litteraturstudie av tio kvalitativa artiklar om närståendes upplevelser. Resultat: Resultatet visade likheter som tydde på att närstående upplevde att tidig information var viktigt för att få möjlighet att förbereda inför en patients död. Resultatet visade att engagemang och attityder hos vårdpersonal hade betydelse för hur närstående upplevde sig sedda och trygga. Skillander i resultatet var exempelvis närståendes upplevelse av att vara delaktiga och vad som fick dem att känna besvikelse. Slutsats: Närstående upplevelser av palliativ vård i livets slut kan se olika ut och därför finns olika behov för sjuksköterskor att tillgodose. Genom att ta del av närståendes upplevelser av vård i livets slut kan en ökad förståelse skapas för hur vård i livets slut kan förbättras.

Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö och är utformad för att kunna rädda liv. Trots det avlider omkring 3–4000 patienter årligen på intensivvårdsavdelningar i Sverige, vilket har föranlett till att vård i livets slutskede börjat uppmärksammas inom intensivvården. När beslut tagits om att avbryta livsuppehållande behandling blir omvårdnaden det centrala i vårdandet, och målet är att skapa bästa möjliga livskvalitet för patienten och de närstående samt ett värdigt avslut.  Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio intensivvårdssjuksköterskor. Insamlat datamaterial analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier; att övergå till vård i livets slutskede, att vårda till livets slut och att främja ett patientsäkert vårdande. Dessa kategorier återger intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, och resultatet visar tydligt att det finns en vilja att skapa ett värdigt slut för patienten och de närstående.  Slutsats: Det finns en enighet i att det är viktigt att känna sig säker och kompetent i sin yrkesroll för att kunna ge god och värdig vård i livets slutskede. Det föreligger ett behov av utbildning, tydliga rutiner och konkreta riktlinjer som skulle kunna öka patientsäkerheten och säkerställa en god vårdkvalitet. Fortsatt forskning kring vård i livets slutskede inom intensivvård skulle dessutom ytterligare kunna utveckla och förbättra vården samt stärka intensivvårdssjuksköterskans professionella roll. / Background: The intensive care unit is a high-technological environment and designed to save lives, despite this about 3–4000 patients die annually in intensive care units in Sweden, which have led to the attention of end-of-life care in intensive care. When a decision is made to withdraw life-sustaining treatment, nursing becomes central and the goal is to create a good quality of life for the patients and the relatives and a dignified end of life.  Aim: To highlight intensive care nurses’ experiences of providing end-of-life care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews with ten intensive care nurses was used to conduct the study. Collected data were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result consists of three categories; the transition to end-of-life care, to care to the end-of-life and to promote patient-safe care. These categories reflects the experiences of providing end-of-life care among intensive care nurses, and the results clearly demonstrates that there was a common will to create a dignified end-of-life for the patient and the relatives. Conclusion: There is a consensus among the intensive care nurses that it is important to feel secure and competent in the professional role in order to provide good and dignified end-of-life care. Furthermore, there is a need for education, clear routines and concrete guidelines that could increase patient safety and ensure a good quality of care. In addition, further research on end-of-life care in the intensive care unit is necessary, and could improve care and strengthen the professional role of the intensive care nurse.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning vårdar de allra sjukaste patienterna, som på grund av sjukdomens svårighetsgrad inte kan vårdas på en vårdavdelning. Den avancerade och högteknologiska miljön är för många människor främmande och skrämmande och kan i kombination med att behöva bekanta sig med tanken på att patienten kan avlida kan upplevas påfrestande för närstående. Med närstående menas de personer som patienten uppger som sina närmaste. I Sverige tillämpas nationellt vårdprogram utvecklat av Socialstyrelsen, där närståendestöd utgör en viktig del.  I och med covid19-pandemin har ett behov uppstått att vårda i livets slut, särskilt inom intensivvård där många svårt sjuka i Covid-19 vårdas. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna bemöta sorg, ge stöd samt delge närstående information om vård i livets slut. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av vård i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat genererade fyra kategorier: Kommunikation, Viljan att få vara delaktig, Att få rätt stöd i en svår situation samt En vårdmiljö som påverkar. Slutsats: Närståendes upplevelser av vård i livets slut handlar om den högteknologiska miljön som deras närstående vårdas i, men också om kommunikation och stöd från vårdpersonal samt sin egen delaktighet. Närstående önskar tydlig och ärlig kommunikation, erbjudas att vara delaktiga i beslut och omvårdnad, förstå den högteknologiska miljön samt erbjudas stöttning både andligt och emotionellt. / Background: An intensive care unit cares for the most ill patients, who due to the severity of the disease cannot be cared for in a regular hospital ward. The advanced and high-tech environment is foreign and sometimes frightening to many people and in combination with getting aware of the fact that the patient may die can be experienced as stressful for the next of kin. By next of kin means the persons whom the patient states as their nearest and dearest. In Sweden, a national care program developed by the National Board of Health and Welfare is applied, where support for the next of kin is an important part. Due to the Covid-19 pandemic, a need to provide care at the end-of-life has increased, especially in intensive care units where many seriously ill people in Covid-19 are cared for. The intensive care nurse must be able to respond to grief, provide support and provide next of kin with information about care at the end of life. Aim: To describe next of kin’s experiences of end-of-life care in an intensive care unit.  Method: Systematic literature review with an inductive approach. The collected data of this study has been analyzed using qualitative content analysis. Results: This study generated four categories: Communication, willingly to participate, To get support in a demanding situation and A caring environment that effects. Conclusion: Relatives' experiences of end-of-life care are about the high-tech environment in which their relatives are cared for, but also about communication, support from caring staff and family members own participation. Relatives want clear and honest communication. Family members wants to be offered to be involved in decisions and care, understand the high-tech environment and are offered support both spiritually and emotionally.

Bakgrund När en närstående insjuknar i svår sjukdom och står inför palliativ vård i livets slutskede drabbas såväl patienten som dess närstående. Tidigare roller kastas om och känslor likt hjälplöshet och otillräcklighet blir ett faktum, inte minst hos de närstående vilka snart kommer att mista en nära vän eller familjemedlem. Närståendes närvaro vid den sista tiden i livet är betydelsefull för båda parter, men innebär även sorg både under sjukdomstiden och efter dödsfallet. Syfte Syftet är att belysa närståendes behov och upplevelser när en familjemedlem vårdas med palliativ vård i livets slut. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av systematisk översikt vilket beskriver aktuell forskning och kunskap inom det valda området. Sökning har utförts i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Närstående har ett stort behov av vårdpersonalens fysiska och emotionella närvaro. De upplever svårigheter att ta initiativ till samtal gällande döden och vad som väntar i samband med en närståendes bortgång. Genom god kommunikation kan närståendes behov av att känna sig delaktiga tillgodoses. Slutsats Närstående behöver inkluderas i den palliativa vården av patienten för att delaktighet ska främjas. Det finns även ett stort behov av att vårdpersonalen är påläst och vågar ta initiativ till förberedande samtal om döden. Egen tid för reflektion och samtal ansågs viktigt närstående och patienter emellan, men det är även viktigt för de närstående enskilt. / Background When a relative falls ill with a serious illness, and faces end-of-life care, both the patient and their relatives are affected. Previous roles are being changed, and feelings like helplessness and inadequacy become a fact, not least among those close to them who will soon lose a close friend or family member. The presence of close relatives at the last time in life is important for both parties, but also means grief both during the illness and after the death. Aim The aim of this study is to illustrate relatives’ needs and experiences in palliative care at the end of life. Method This is a structured literature study with elements from a systematic review which describes current research and knowledge within the chosen area. PubMed and CINAHL have been used to search for scientific articles. Results There is a huge need of physical and emotional presences from the nursing staff. Family members experience difficulties to initiate conversations about death and what to expect when a family member passes away. By communicating with family members, the nursing staff can please the family members’ need of being involved. Conclusions Family members need to be included in decision making about the patient's end of life care. By being included in decision making, the nursing staff can please the family members’ need of being involved. There is a huge need to feel that the nursing staff is well informed about the patient's status, and that they dare to take the initiative to talk about death. Time for reflection and conversations between family members and the patient, but also family members in private is important.

Bakgrund Varje år avlider ungefär 1 procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar cirka 90 000 personer. Av dessa avlider cirka 36 procent på särskilt boende. Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos äldre personer som vårdas i livets slut. Att identifiera smärta och lindra smärta blir således centralt och en viktig del av arbetet för den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera smärta och använda omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta hos den äldre personen boende på särskilt boende i livets slut. Metod Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data där sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av särskilt boende där personer över 65 vårdas i livets slut inkluderades som informanter. Innehållsanalys gjordes enligt en metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat Studiens resultat presenteras i fyra kategorier; Relation central vid vård i livets slut, Identifiering av smärta är svårt, Omvårdnadsåtgärder lindrar smärta och Ett kvalificerat team främjar omvårdnaden. Samtliga kategorier presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Studiens resultat visade på att personkännedom möjliggjorde personcentrerad vård och ökade möjligheten att individanpassa omvårdnadsåtgärder och att enklare identifiera äldre personers smärta. Omvårdnadspersonal saknade kunskap om identifiering av smärta och smärtlindring med omvårdnadsåtgärder. Det var sjuksköterskor som hade ansvar att handleda och kompetensförsörja teamet däremot visar resultatet att sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande användning av skattningsinstrument vid identifiering av smärta och inte heller hade fullgoda kunskaper om de fyra dimensionerna av smärta. / Background Each year approximately 1 percent of Sweden’s population dies, which corresponds to approximately 90 000 people. Of these, about 36 percent dies while living in special housing. Pain is a common symptom in older people receiving end-of-life care. Identifying pain and alleviating pain thus becomes central and an important part of the work of the nurse responsible for care. Aim The aim is to describe nurses’ experiences of identifying pain and using nursing interventions for pain relief in older people living in special housing at the end of life. Method The method used is a qualitative interview study with and inductive approach. Semistructured interviews have been used for the collection of data were nurses with at least one year of experience of working in special housing for people older than 65 years of age in end-of-life care were included as informants. Content analysis was done according to a method described by Graneheim and Lundman (2004). Results The result of the study is presented with four categories; Relationship central for end-oflife care, Identifying pain is difficult, Nursing interventions alleviate pain and A qualified team promotes nursing. All categories are presented with associated subcategories. Conclusions The results of the study show that knowledge of the person made person-centered care possible and increased the possibility to individualize nursing interventions and made it easier to identify pain in older people. Nursing staff lacked knowledge about identifying pain and alleviating pain with nursing interventions. It was nurses who had the responsibility to tutor, and competence supply the team however the results show that nurses does not follow guidelines regarding estimation instruments when identifying pain and neither do they have satisfactory knowledge of the four dimensions of pain.

Bakgrund: Vård i livets slut innebär en ofta svår och komplex vårdsituation med många faktorer som skall tas hänsyn till för att främja livskvalitet och en värdig död. I en globaliserad värld med ökad migration och mångkulturalism sker transkulturella möten i vården allt oftare. Detta betyder att vårdpersonal kommer möta människor från andra kulturella bakgrunder med skilda tankar om vad hälsa och sjukdom innebär. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskors kulturkompetens, då det ingår i det professionella ansvaret att tillgodose vård i livets slut som är personcentrerad. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten vid vård i livets slut. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inom ämnet samlades in från databaserna CINAHL Complete och PubMed, för att sedan sammanställas i en litteraturöversikt. Resultat: Fyra huvudteman och fyra subteman identifierades totalt. “Kulturell kunskap och kompetens hos vårdpersonal” innehöll två subteman: “Osäkerhet och bristande kunskap” och “Strategier och förhållningssätt”. “Kulturens betydelse vid vård i livets slut” samt “Vårdpersonals kommunikation med patienter och deras anhöriga” var enskilda huvudteman. Slutligen var det fjärde huvudtemat “Familjen- och anhörigas centrala roll”, som innehöll två subteman: “Samverkan med familj och anhöriga” och “Stöd från familj och anhöriga”. Sammanfattning: Transkulturella möten vid vård i livets slut kan innebära en utmanande vårdsituation för vårdpersonal. Hänsyn till kulturella faktorer är emellertid viktig för att bevara värdigheten för patienter som befinner sig i livets slut. Litteraturöversikten belyser ett behov av utbildning för att stärka vårdpersonals kulturkompetens samt ett behov av förbättrade verktyg som kan stödja kommunikation vid förekomst av språkbarriärer. / Background: Care at the end of life can often mean a difficult and complex care situation with many factors that must be considered to promote quality of life and a dignified death. In a globalized world with increased migration and multiculturalism, transcultural encounters in a care context will occur more often. This means that health personnel will meet people from other cultural backgrounds with different ideas about what health and illness are. This places special demands on nurses' cultural competence, as it is part of the professional responsibility to provide end-of-life care that is person-centred and culturally adapted. Aim: The aim was to describe health personnel’s experiences of transcultural encounters during care at the end of life. Method: Ten qualitative scientific articles in the subject were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed, and then compiled in a literature review. Results: Four main themes and four sub-themes were identified. "Cultural knowledge and competence of health personnel" contained two sub-themes: "Uncertainty and lack of knowledge" and "Strategies and approaches". "The importance of culture in care at the end of life" and "Health personnel’s communication with patients and their relatives" were individual main themes. Finally, the fourth main theme was "The central role of family and relatives", which contained two sub-themes: "Cooperation with family and relatives" and "Support from family and relatives". Summary: Transcultural encounters in care at the end of life can be challenging for health personnel. Cultural consideration is however important to preserve dignity of patients at the end of life. This literature review highlights a need for education to strengthen health personnel's cultural competence as well as a need for improved tools for communication in the presence of language barriers.

Syftet med denna studie är att belysa hur närstående till personer som vårdas palliativt upplever stödet de får från sjukvårdspersonal. Frågeställningarna i studien bygger på två centrala frågor. Vilket stöd upplever närstående att de får och hur upplevde närstående detta stöd? Den metod som har använts i detta arbete är litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes som gav svar på frågeställningarna. Resultatet visar att information av olika slag under denna tid var det övervägande behovet av stöd hos närstående. Andra fynd som upptäcktes var känslomässigt stöd, avlastning och undervisning "hjälp till självhjälp". Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen belyses främst betydelsen av information som ges till närstående, hur den ges och när den ges. Som slutsats kan sägas att det är av stor betydelse att lyfta fram vikten av information till närstående under denna svåra tid i deras liv. Det måste satsas på undervisning till vårdpersonal på alla vårdinrättningar och utvecklas en standard eller ett vårdprogram för informationsgivning till närstående. / The aim of this litterature study is to illuminate how significant others experience the support they get from staff. This study emphasized two central questions. What kind of support does significant others experience they get and their experiences of this support? The method used was a litterature review. Ten articles dealing with the questions were used. The result finds out that information of different kind are the outweigh need of support for significant others. Other findings were emotional support, need of assistance end education related to caring "empowerment". The discussion is divided in one part related to the method and one related to the result.In the discussion of the results illuminates the significance of information as it is given to significant others, and also how and when it is given. As a conclusion it is of great importance to show the meaning of information to significant others during this difficult time in there life. We find it necessary to develop a standard or a programme in caring focused on information to significant others.

Background: Demands to be cared for and die at home are increasing nowadays. The holistic approach of palliative care is to emphasize on alleviating physical and psychological distresses and psychosocial support to patients and their families. The nurses have a significant role in promoting palliative care as guidelines of The National Board of Health and Welfare and The World Health Organization (WHO). Aim: To describe nurses' experiences and perceptions in providing palliative care to adult patients at home. Method: A general literature review of ten scientific articles were retrieved from CINAHL and MEDLINE. The collected data were analysed systematically before processing into the result. Results: Three themes and seven subthemes are identified. Three themes describe: supporting patients and their families, improving work efficiency and organizational factors. Seven subthemes present nurses’ experiences in handling psychosocial and emotional issues, strengthen empowerment, building relationships, interprofessional collaboration, self-development, workload and lack of time, and organization support. Conclusion: The results indicate the importance of increasing knowledge and skills in providing the holistic palliative home care for patients and their families. Organizations' supports and effective interprofessional collaboration are fundamental attributions in promoting adequate palliative care. / Bakgrund: Allt fler väljer att vårdas och dö hemma vilket medför ett ökande palliativt vårdbehov i hemmet. Holistiskt förhållningsätt av palliativ sjukvård fokuserar på att lindra fysiskt, psykiskt symtom och existentiellt stöd till patienter och deras familjer. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja palliativ omvårdnaden utifrån vägledningen av Socialstyrelsens och Världshälsoorganisationen (WHO). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av palliativ vård av vuxna patienter i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversiktstudie genomfördes på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Insamlad data analyserades systematiskt innan de bearbetades för resultaten. Resultat: Tre huvudteman och sju underteman har identifierats. De tre huvudteman beskriver upplevelser av: stöd till patienter och deras familjer, förbättring av arbetseffektiviteten och organisationsfaktorer. De sju underteman beskriver hur sjuksköterskor hanterar psykosociala och emotionella frågor, förstärkande av empowerment, hur man bygger upp en vårdrelation, interprofessionellt samarbete, självutveckling, arbetsbelastning och tidsbrist samt organisationsstöd. Slutsats: Resultaten pekar på angelägenheten i att förbättra vårdpersonalens kunskap och färdigheter i att sörja för holistiskt palliativ hemsjukvård av patienter och deras familjer. Organisationsstöd och goda interprofessionella samarbeten är en förutsättning för att förbättra kvaliteten i den palliativa sjukvården.