Att erhålla palliativ vård går, enligt World Health Organisation (WHO, 2023), under den mänskliga rättigheten till hälsa. Palliativ vård bör tillhandahållas genom personcentrerad hälso- och sjukvård. Vården i livets slutskede är betydelsefull och emotionellt krävande för sjuksköterskor, som behöver god kommunikationsförmåga, förmåga att hantera etiska dilemman samt tillgodose patientens behov och önskningar. Vården bör präglas av närhet, helhet, kunskap och empati, som är den palliativa vårdens värdegrund. Syftet var att genom en litteraturöversikt granska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Fribergs (2022, s. 185–200) metod, där nio artiklar med kvalitativ design och en artikel med ”mix-method” analyserades. Resultatet presenteras som fem underteman: Känslor av både tacksamhet och frustration, Strategier för att orka ge fortsatt god omvårdnad, Platsens betydelse för vårdandet, Att verka som patientens advokat samt Teamets betydelse för personcentrerad vård.  Utifrån dessa underteman skapades två huvudteman: Ett vårdande som väcker mycket känslor och Att vårda i en miljö som utmanar. I studiens resultat framkom sjuksköterskors upplevelser av att inte räcka till och att inte kunna tillhandahålla god vård och ett värdigt avslut till den döende patienten på den somatiska vårdavdelningen. Det framkom även en upplevd frustration över bristande teamsamverkan samt över att vårdmiljön inte var anpassad efter de palliativa behoven hos patienter i livets slut. Författarna ser ett behov av ytterligare forskning som berör sjuksköterskornas arbetssituation och vårdmiljön på en somatisk vårdavdelning, för att värna om sjuksköterskans välmående och den döende patientens rätt till adekvat vård och en värdig sista tid i livet.

Bakgrund: Kulturell och religiös mångfald i Sverige ökar i samband med en betydande tillväxt av utrikesfödda svenskar. Fenomenet berikar samhällen runt om i världen men ger samtidigt nya utmaningar inom vården. Det blir allt vanligare att möta människor med kulturella och religiösa bakgrunder. Leininger’s teori framhåller vikten av att tillhandahålla kulturellt anpassad vård, särskilt inom palliativ vård där Erikssons teori belyser lidandet som kan uppstå. När olika kulturer möts i den palliativa vården vid livets slut står sjuksköterskans kunskap och erfarenheter i fokus på bemötande och den personcentrerande vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design genomfördes med 13 kvalitativa originalartiklar som inhämtats från PubMed och Cinahl. Originalartiklarna kvalitetsgranskades enligt Friberg och analyserades via manifest innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Data från fem världsdelar och 248 deltagare förenades. Litteraturöversikten identifierade tre huvudkategorier: Otillräcklig Kunskap Inom Transkulturell Omvårdnad, Kommunikation och Förståelse samt Sjuksköterskors Möte Med Religion och Kultur som sammanställde sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Diskussion: I metoddiskussionen framgår argument kring svagheter och styrkor kring vald metod som motiveras med metodlitteratur. Resultatdiskussionen diskuterar huvudfynd från resultatet med stöd av forskning samt återkopplar till Leininger’s Culture Care Theory och Erikssons teori om hälsa och lidande. Slutsats: Litteraturöversikten resultat bidrar till en ökad förståelse för behovet av kulturell kompetens inom palliativ vård och betonar vikten av att integrera kulturella aspekter i vårdpraxis för att möta behoven hos en alltmer mångkulturell patientpopulation. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken globalt och stod för uppskattningsvis 9,7 miljoner dödsfall år 2022. När cancersjukdomen inte längre går att bota övergår vården till palliativ vård för att sedan övergå till vård i livets slutskede, en livsomvälvande övergång som drabbar både den sjuke och hens närstående. Närstående utgör en viktig del i det palliativa förhållningssättet och kan användas som en resurs vid vård i livets slutskede. Trots detta finns det flera studier som belyser att så inte är fallet och att närstående har varierande upplevelser av hur det är att ha en familjemedlem i livets slutskede.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka närståendes upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede.Metod: En allmän litteraturstudie innehållande 15 kvalitativa studier identifierade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga inkluderade studier har analyserats utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat: Den genomförda dataanalysen resulterade i fyra huvudkategorier som belyser närståendes upplevelser när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede: Behov av information, psykisk påverkan, relationers påverkan och kontrollförlust.Slutsats: Det framkom att majoriteten av deltagarna i de inkluderade studierna upplevde i regel den palliativa vården som tillfredsställande och beskrev ofta goda relationer med vårdpersonalen. Trots detta beskrev närstående till patienter som vårdades i livets slutskede ofta situationerna som påfrestande vilket utgjorde en ökad risk för psykiska, sociala och existentiella bekymmer och utmaningar i varierande grad. Det framkom att relationen till vårdpersonalen hade en betydande roll för att förebygga och underlätta dessa problem. / Background: Cancer is the second most common cause of death globally and was responsible for an estimated 9.7 million deaths in 2022. When cancer no longer can be cured, care switches to palliative care and lastly it turns to end-of-life care, a life-changing transition which affects both the patient and their relatives. Relatives are an important part of the palliative approach and can be used as a resource in end of life care. Despite this, there are several studies that highlight that this is not the case and that relatives have varying experiences of what it is like to have a family member at the end of life.Aim: The aim of this study was to investigate relatives’ experiences of when a family member is cared for at the end of life.Method: A general review containing 15 qualitative studies identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO was used. All included studies were analyzed based on an inductive content analysis.Results: The data analysis resulted in four main categories that highlight the experiences of relatives when a family member is at the end of life: Need for information, psychological impact, the impact of relations and lack of control.Conclusion: It emerged that the majority of the participants in the literature study generally experienced the palliative care as satisfactory and often described good relationships with health care personnel. Despite this, relatives of family members who were cared for at the end of life often experienced a great sense of responsibility, which represents an increased risk for psychological, social and existential concerns and challenges.

Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående. / Background: Palliative care and end-of-life care aims to prevent and relief suffering. Today people live longer which shows an increased care of dying patients. It can be expressed as challenging to care for a dying patient since this form of care still can be foreign to many nurses. Aim: The purpose of this literature review was to compile research-based knowledge of things that can affect the nurse's experiences of care in the end of life for the patient in a somatic hospital setting. Method: The study was conducted as a literature review which was based on twelve qualitative and three quantitative studies. The results were based on scientific articles that were found in databases such as PubMed and Cinahl.  Results: The main result that was identified in the study was competence, challenges and resources of care. Nurses had a lack of knowledge when caring for dying patients in a somatic hospital setting. The competence was inadequate and it appeared that there was a need of more education and the basic nursing education needs to be further developed in end of life care. Nurses who received education in end of life care were more safe caring for dying patients. Communication, for example building trust and the nurse’s ability to express themselves, were important factors. Nurses thought it was challenging to earn trust from the patient's relatives. Conclusion: The results have shown that the nurse's knowledge is important and the need for education and training has been clearly prominent. Today there is a lack of nurses and there is a need for more nurses with the right knowledge. Education and practical experience can help the nurses feeling safer in the role of caring for dying patients and communicating with them and their relatives.

No description available.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri – där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen. Det är av betydelse att vårdpersonalen identifierar när patienten går in i fasen, vård i livets slut. Familjerna är i en utsatt situation, är sårbara och upplever brist på stöd och förståelse från vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur familjer i vård i livets slutskede vill bli bemötta av vårdpersonal. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på aktuell kvalitativ forskning inom ämnet. Resultat: Data genomsyrades av att vårdpersonalen skulle bry sig om familjerna. Familjer ville att vårdpersonalen skulle se dem som unika individer och inte bli lämnade utanför. Det var viktigt att de blev tagna på allvar och blev förberedda på slutet. Familjer ville att vårdpersonalen skulle kunna visa känslor och skapa en personlig relation med dem. Slutsats: Trots att familjer i vård i livets slut inte förväntar sig mycket av vårdpersonalen så är det betydelsefullt för dem om vårdpersonalen bryr sig om dem. / Background: There are deficiencies in the healthcare system regarding palliative care. A reason is that healthcarers lack of education. The palliative care can be seen as a lottery - the blank is to be treated by someone with only a few hours education. Families can experience end of life as the most distressing stage. It is therefore important that healthcarers identify when the patient enter the end of life stage. These families are exposed, vulnerable and other experience lack of support and understanding from the healthcarers. Aim: The aim was to describe how the families would like to be treated by the healthcarers. Methods: The study is a literature review based on qualitative articles from current research. Results: The major finding was that healthcarers should care for the families. The families needed to be seen as unique individuals and not to be left behind. It was important to be taken seriously and to be prepared for the end of life. The families wanted that the healthcarers were able to show emotions and create a personal relation to them. Conclusion: Despite that the families in the end of life stage does not expect much from the heatlhcarers it is significant for the families if the healthcarers care about them.

Bakgrund: När barn vårdas palliativt kan sjuksköterskan möta barn i åldrarna 0–18 år. Detta åldersspann gör den palliativa barnsjukvården mer komplex än övrig palliativ vård. Tidigare forskning visar att den palliativa vården av barn har en känslomässig påverkan på sjuksköterskan som har en central roll i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka allmänsjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i livet slut. Metod: Studien bygger på en kvalitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2014) manifesta innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades, dessa var: Emotionella prövningar, Mötet med barnet och familjen samt Sjuksköterskeprofessionen. Det påvisas att sjuksköterskor på grund av emotionell påverkan och svårigheter att upprätthålla en professionell hållning blir lidande. Resultatet visar även att den palliativa barnsjukvården är komplex och att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och erfarenhet. Även detta resulterar i ett lidande hos sjuksköterskor. Slutsats: För att sjuksköterskan inte ska uppleva eget lidande till följd av arbetet i den palliativa barnsjukvården krävs det att mer resurser lägg på sjuksköterskan i form av utbildning, stöd och reflektion. Detta för att minska risken för utbrändhet och sjukskrivningar men även för att öka kvaliteten på barnet och familjens vård.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 180 000–350 000 personer med hjärtsvikt. Hjärtsvikt i NYHA klass III och IV innebär att sjukdomen inte längre går att behandla utan att vårdandet istället övergår till symtom lindrande vård och i senare skede till palliativ vård. Förväntad livstid är begränsad till ett år i den senare delen av hjärtsvikt. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i ett palliativt skede. Metod: Litteraturbaserad metod med grund i analys av kvalitativ forskning för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Datamaterialet baseras på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde tre teman; Kroppen sviker, nära relationer, ovisshet om framtiden med sex underteman. Konklusion: För att bidra till en god vård i livets slut bör vården utgå från patientens livsvärld, där behov och önskningar beaktas. Sjuksköterskan ska stödja till en trygg och säker vård genom att låta patient och anhöriga delta. / Background: In Sweden, approximately 180,000–350,000 people live with heart failure. Heart failure in NYHA class III and IV means that the disease can no longer be treated, and the patient will be treated with palliative care. Life expectancy is limited to one year in the later part of heart failure. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure in a palliative stage. Method: Literature based study, based on 13 qualitative scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in the palliative care phase. The nurse played a significant role in the experience of safe care. Social relationships were perceived as a support in everyday life and care. The future was uncertain, some were waiting for death and others felt hope for the future. Conclusion: In order to contribute to good care at the end of life, the care should be based on the patient's world of life, where needs and wishes are included. The nurse must support the patient by allowing the patient and relatives to participate

Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm.  Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.

BakgrundI sjuksköterskans roll ingår det att vårda personer i livets slut. Den palliativa vården bygger på att främja livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskan ställs inför utmaningar när palliativ vård utförs i hemmet och sjuksköterskan måste behärska flera ansvarsområden för att vården ska bibehålla en hög kvalitet och personen i livets slut ska få en god död.SyfteSyftet är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda personer i livets slutskede i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2010 och 2020. Artiklarnas data analyserades utifrån Friberg (2017) tre steg.ResultatDe erfarenheter som sjuksköterskorna upplevde utformades efter tre huvudteman med tillhörande subkategorier: Kommunikation: Faktorer som påverkar vårdrelationen, Samtala om döden. Teamarbete: Stöd och Bristande samarbete. Hemmet som vårdmiljö: Förutsättningar för vård i hemmet och Sjuksköterskans yrkesroll.SlutsatsSjuksköterskornas gemensamma upplevelse var att god kommunikation, ett gott teamarbete, välbyggd organisation och utbildning var faktorer som påverkade möjligheten för en god palliativ vård. Kommunikation var en förutsättning för att samarbetet mellan professioner, närstående och den döende personen ska fungera samt för att en tillfredställande vårdrelation skulle utvecklas. Samarbete mellan vårdpersonal ansågs avgörande när det gällde sjuksköterskornas upplevelse av att utföra palliativ vård i hemmet. Utbildning var något som sjuksköterskorna efterfrågade för att öka sin kunskap och för att uppnå en känsla av trygghet när de vårdade personer vid livets slut. / BackgroundThe role of the nurse includes caring for persons at the end of life. Palliative care is based on promoting health and relieving suffering. The nurse have several challenges in caring for patients at the end of life and the role is crucial in the meeting with the person, relatives and in collaboration with professions.AimTo describe the experiences nurses have when caring people at the end of life at home.MethodA literature review based on 16 qualitative articles. The articles were searched in databases CINAHL and PubMed and published between 2010-2020. Analysis of the articles’ data was based on Friberg (2017) three steps.ResultsThe registered nurses experiences was summarized into three main themes with subcategories: Communication: Factors affecting care relationships, Talking about death. Teamwork: Support and Lack of collaboration. Home as care environment: opportunities for home care and professional role of the nurse.ConclusionThe registered nurses' experience was that good communication, teamwork, a well-built organization and education were factors that influenced the possibility of a god palliative care. Communication was a prerequisite for the collaboration between professions, relatives and people in the end of life and for a satisfactory care relationship to develop. Collaboration between care staff was considered crucial for the nurses' experience of caring for people at the end of life. Education was something the nurses demanded to develop and achieve security when caring for people at the end of life.