<p>Should I/we move abroad or not? This is a question that surely many of today’s expatriate Swedes asked themselves and was probably largely debated by most. How does is feel to move back to Sweden? I have chosen to contact a number of expatriate Swedes and some that have returned, in order to receive answers to these questions.</p><p>The aim with this thesis is to study the experiences and thoughts of people living in a different country as to were they were born and also those of people returning to Sweden. I have used a hermeneutic analytical method alongside a socio-psychological identity perspective when I studied the replies of my 69 respondents. The replies I have received are in a narrating format and I have treated them as qualitative information and not performed any statistical analysis.</p><p>I have found, among other things that most of them move abroad because they seek for adventure. When they have arrived and settled in their new country, many seek contact with other expatriate Swedes. They nurture the Swedish traditions and the Swedish language, and it is especially important if they have children. That one becomes “extra Swedish” abroad is confirmed by most and many compare “the new ways” with “the old ways” in Sweden. To find new friends can be very difficult in the beginning and many miss a close friend that they had in Sweden before moving. The majority move back to Sweden due to homesickness or a working contract expires. The option of many is that it feels good to come back home and that things return to normal as they were before leaving Sweden. Others might have certain problems with everyday things that have changed or been implemented while they were abroad.</p>

<p>Metan är en viktig växthusgas vars halt ökar i atmosfären. Dess naturliga källor är dåligt undersökta och det är av stort nationellt och internationellt intresse att kartlägga dessa. Vattendrag är oftast övermättade med avseende på metangas och fungerar då som en källa för metanflöden från vattendraget till atmosfären. I denna undersökning har ett vattendrag, Storån i Söderköpings kommun, undersökts vid sammanlagt 22 tillfällen under perioden mars - april 2004. Metanet samlades in i flytkammare som var utplacerade mitt i ån under olika långa provtagningsperioder. Det gjordes både dygnsmätningar och veckomätningar, dessutom mättes metanflödet vid olika tillfällen under dygnet. Det kunde konstateras att Storån var övermättad på metan och att det fanns metanflöden till atmosfären under alla provtagningarna. Vattendrag kan alltså vara en potentiell källa till atmosfäriskt metan. Under den tid studien pågick kunde inte någon variation i metanflöden över tid fastläggas.</p>

<p>Sedan andra världskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förändrat såväl människors omvärld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillämpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförändrade maten har dock inte gått obemärkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt ämne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen på senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett ämne som på samma gång som det är tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vår vardag befinner sig medierna. Då deras roll är så central är det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framställning av frågan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs på området. </p><p>Det övergripande syftet med studien har därför varit att analysera och kritiskt granska hur frågan om den genförändrade maten framställs och kommuniceras i Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter (DN) i vår närtid, närmare bestämt från och med januari 2000 till och med april 2004. Intentionen har varit att på så vis synliggöra och problematisera den diskurs på området som DN medverkar till att producera och reproducera. Med utgångspunkt i diskursanalys som teori och metod har 57 artiklar publicerade i DN analyserats. </p><p>Genom analysen har det framkommit att frågan om den genförändrade maten i många avseenden kan ses som ett uttryck för det risksamhälle vi i dag lever i. Detta karaktäriseras bl a av att vi nu till skillnad från tidigare står inför risker, eller snarare faror, som är resultatet av mänskliga beslut och därmed kan ses som självförvållade. Produktionen av varor och värden går hand i hand med produktionen av risker. Eftersom vi uppenbarligen kan välja om vi vill producera denna nytta och dessa risker är det kanske inte så konstigt att det uppstår meningsskiljaktigheter kring hur vi skall handla. Detta är också vad som sker inom det studerade utsnittet av diskursen för genförändrad mat. Den bild som framträder i Dagens Nyheter är nämligen polariserad. Dessutom är förhållandet mellan olika aktörer och synsätt ojämlikt. Det är i huvudsak två perspektiv på genförändrad mat som diskursen formuleras kring och som ställs mot varandra: förhoppningar och hotbilder. Förhoppningarna, mestadels representerade av forskarna, ledarskribenterna och företagens språkrör, får i Dagens Nyheters framställning större plats än hotbilderna vilka i sin tur representeras av allmänheten, miljöorganisationerna och konsumentföreningarna. Medan de förra ofta får personifiera vetenskapen och förnuftet får de senare stå för de etiska ställningstagandena vilka stundtals mer eller mindre likställs med desinformation. Etik ställs med andra ord mot vetenskap och allmänhet mot forskare vilket aktualiserar för samhället grundläggande frågor om demokrati och teknokrati. Analysen har också visat att missuppfattningar lätt uppstår mellan aktörer på de olika sidorna om konfliktlinjen då dessa stundtals grundar sin argumentation på skilda värden utan att själva inse detta. Medan de som intar en mer restriktiv inställning till den genförändrade maten grundar sin pessimism på såväl osäkerhet och risk som på etiska värden tycks aktörerna som ser positivt på gentekniken endast uppfatta att motståndet beror på de eventuella riskerna gentekniken kan föra med sig och missar därmed helt den del av de negativt inställda aktörerna som grundar argumenten på etik. Missförstånd som detta bådar för att beslut kommer att bygga på felaktiga förutsättningar och att det därför också kan bli svårt att komma fram till en gemensam handlingsväg när det gäller frågan om den genförändrade maten. Det finns dock vissa starka gemensamma värden som står stadigt trots att det annars råder turbulens inom diskursens ramar. Det handlar om människans rätt till valfrihet, att det som är naturligt är gott samt vikten av tillit och genomskinlighet i en tillvaro som genom sin komplexitet blir alltmer oöverskådlig. </p>

<p>Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger. Dessa lokaler utgör riskobjekt vid bränder, har komplexa verksamheter och många olika intressen ställs mot varandra. Avsikten var att kunna göra en relativ bedömning av systemets brandsäkerhet. Detta genom att se hur prioriterat området är, samt vilka attityder till risker och säkerhet som finns bland studiens deltagare. Studien fokuserade därför på delsystemen människa och organisation, och relationen dem emellan, medan det tekniska systemet betraktades som statiskt och inte undersöktes närmare. </p><p>I studien genomfördes en avvägningsanalys/ attitydmätning genom kvalitativa intervjuer med deltagare från kategorierna myndigheter, ägare till nattklubbar/restauranger, personal, gäster och anhöriga. </p><p>Resultatet påvisar att brandsäkerhet bara utgör en av många faktorer som företagets ägare har att ta hänsyn till och att denna säkerhet inte är lika högt prioriterad som inkomstgenererande faktorer. Detta trots att det inte föreligger någon attitydskillnad mellan deltagarkategorierna, bara graden av medvetenhet för att något kan hända skiljer sig beroende på ålder, erfarenhet och typ av intresse i företaget. Studien visar att myndigheters tillsyn är viktig för att hålla olika säkerheter på en hög nivå. En generell uppfattning bland samtliga deltagare var att bristande tillsyn leder till ökat fusk. </p><p>Slutsatsen är att Rollenhagens MTO-perspektiv går att tillämpa på nattklubbar och restauranger för att bedöma den relativa betydelsen av olika krav.</p>

<p>Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.</p>

<p>Till att börja med var miljömedvetandet inte särskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av världen. Kunskapen om att människans aktiviteter kan ha en negativ påverkan på naturen och att naturen har gränser för hur mycket den tål är något som har växt fram under årens lopp. En hel del började hända på det här området inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hänsynen till miljön fått en allt större roll i vårt samhälle har det gett ringar på vattnet även hos de svenska företagen och deras produktion. </p><p>I den här studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ämnesområden, med början kring 1950-talet. Områdena är asbest, buller, trikloretylen, kemikaliehantering, freoner och oljor i avloppsvattnet. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med personer som tidigare arbetat på företaget samt olika dokument kopplade till detsamma. Studien visar hur hänsynstagande ur flera olika aspekter blivit allt viktigare i takt med att negativa konsekvenser i samband med användningen av olika ämnen upptäckts, både i Sverige i stort och på företaget. </p><p>Studien visar att en del av de studerade områdena har uppmärksammats som problem sedan långt tillbaka i företagets historia, medan andra till att börja med inte hanterades som något problematiskt över huvud taget. Anledningen till detta är att många av de negativa konsekvenserna tidigare inte var uppenbara. Företagets hantering av, i stort sett, vart och ett av de studerade områdena har i stor omfattning påverkats av de krav som kommit från myndigheter och lagar kopplade till miljöpåverkan. Det är dessa krav och lagar som drivit på de förbättringsåtgärder som vidtagits. Studien visar också att företaget har påverkat miljön på många sätt i olika omfattning under årens lopp, åtminstone med utgångspunkt i de sex aktuella områdena.</p>

<p>Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. </p><p>I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen. Anledning till att ett vattendrag valdes beror på att de är relativt outforskade när det gäller metanförekomst. Fem provplatser valdes ut på en sträcka av ca 15 km och undersökningen utfördes genom att tre flytkammare förankrades på vattenytan vid varje provplats. Den generella principen innebär att flytkamrarna fångar upp den transporterande gasen från vattenfasen och som sedan tas upp ur flytkammaren med hjälp av en spruta. Den uppsamlade gasen analyserades sedan genom gaskromatografi där metoden syftar till att separera komponenter för kvantifiering. Övriga ekologiska faktorer som undersöktes var mängd organiskt material i sedimenten, absorbans och ytvattenhastighet. Temperatur, pH och lufttryck kontrollerades kontinuerligt under provtagningarna. </p><p>Resultatet påvisade att metanemissioner förekom längs hela provsträckan både genom diffusion och via bubblor. Vattendraget var också övermättat med metan i jämförelse med atmosfären. Stora lokala variationer kunde konstateras samt att en av provplatserna skiljde sig markant från de övriga både när det gällde metanflöde och övriga ekologiska faktorer. Den statistiska analysen visade att absorbans och ytflödeshastighet var de enda ekologiska faktorer som hade ett samband med metanflödet. </p><p>Jag anser mot bakgrund av teori och redovisade resulat i denna studie att det kan vara värdefullt med utökade mätningar av metanemissioner i vattendrag. Studien har påvisat att naturlig metanproduktion och flöde förekommer i hela den undersökta sträckan i Stångån och kan därför vara en källa till den idag förhöjda metanhalten i atmosfären. Ett varmare klimat kan i sin tur leda till en acceleration av metanproduktion och som följd ytterligare emissioner till atmosfären som kan leda till ännu större klimatförändringar. På så sätt kan denna undersökning bidra med kunskap om ett komplxt problem som kan öka lokalt, regionalt och globalt.</p>

<p>I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer. Pedagogerna har intervjuats i"Fokusgrupper", med ostrukturerade frågor och kommunens företrädare har intervjuats enskilt, med delvis strukturerade frågor. För att kunna göra en detaljerad analys användes bandspelare. Intervjuerna har varit c:a en timme långa. I analysen framkommer att det har funnits ganska mycket information från kommunens sida ut till skolan, men informationen har inte nått fram på tillfredställande sätt, för att kunna ge något positivt resultat. Någon egentlig kommunikation kan man inte tala om. Små ansatser till kommunikation kan spåras genom den utbildning som givits.</p>

<p>The municipality of Västervik, with support from Envipro Miljöteknik AB, is carrying out a main study of the minefields at Gladhammar. Mining of iron, copper and cobalt under different periods from the 16th century until the end of the 19th century has led to discharges of metals to the lakes situated downstream. The aim of the main study is to investigate the possibilities to reduce the environmental load on the surrounding ground and water caused by heavy metals from the mine. </p><p>The present report is a part of the main study. The aim of the work is to investigate the geochemistry of the groundwater. As a starting point, questions concerning affected areas, occurring metals and possible processes for propagation and limitation of the pollutants, have been posed. </p><p>The work is based on data from a pre-study and of the main study. In total, there are 25 groundwater pipes in the area. A subset of these pipes has been chosen in order to delimit the task at hand. The number of analysed measurements for each groundwater pipe range from five to 15. The data material has been compiled and subsequently evaluated with respect to natural background, variation in time, correlation with precipitation, depth and other measured parameters. Geochemical modelling using the computer code PHREEQC has also been conducted. </p><p>The waste of the minefields at Gladhammar is constituted of waste rock, slag and tailings. Arsenic, cobalt, copper, lead and zinc are the prevailing metals in the area. Iron, manganese and sulphur control the behaviour of heavy metals in water to a great extent and they have, as well as the prevailing metals, therefore been in focus for the study. </p><p>The data compilation shows that pipes in the proximity of slag and waste rock have the highest content of cobalt and copper. </p><p>The groundwater is affected, with respect to guideline-values, by, above all, cobalt and copper, but also to a certain extent by lead. The content of arsenic and zinc is classified as low to moderate. The groundwater is most affected in the areas of Holländarefältet and Torsfall. </p><p>The data analysis shows that out flush of secondarily retained metals is a likely pollutant process. Primarily, this is valid for cobalt and copper. The pollution propagation is likely limited by precipitation of secondarily minerals as well as adsorption to iron, manganese and aluminium particles. </p><p>The groundwater in the pipes close to waste rock and slag most certainly consists of surface water that runs off from the heaps on top of the hill. This is demonstrated by the high metal content of the surface run off. According to calculations on mixing, the groundwater at the shore is made up by a mixture of lake water and mine entrance water.</p>