Ce mémoire a comme objectif principal de mettre à jour les mécanismes discursifs qui ont rendu possibles les actes de torture commis par des militaires étasuniens à l'encontre de détenus de la prison d'Abou Ghraïb en Irak. Pour ce faire, je montrerai en quoi le discours des instances gouvernementales et militaires a permis de créer une réalité, un monde qui tolère et/ou encourage des pratiques tortionnaires au niveau local. J'identifierai deux processus sociaux - la déshumanisation et l'autorisation - émergeant de documents gouvernementaux étasuniens tels que des mémorandums et des rapports militaires qui ont mis en place une torture-sustaining reality révélée au niveau local par le scandale d'Abou Ghraïb.

Les ressources en eau sont inégalement réparties sur la planète. Le Proche-Orient, une région du globe parmi tant d'autres, souffre d'un déficit structurel en eau douce causée par sa situation géographique et envenimée par une augmentation démographique massive, la pollution et les changements climatiques. Même si l'eau est considérée comme une ressource renouvelable, les quantités disponibles sont loin d'être stables et permanentes. Elles ne peuvent donc pas suivre la pente ascendante de la démographie à moins de mettre en place et d'utiliser efficacement les techniques de récupération d'eau douce. Dans cette situation, nous faisons face à une rareté de la ressource, mais aussi à une pauvreté en eau due à une technologie d'approvisionnement défaillante, une démographie à la hausse, un climat difficile, des comportements sociaux inadéquats, des choix géopolitiques très peu altruistes, etc. De nombreuses contraintes entourant la gestion de l'eau en Turquie, en Syrie et en Irak ont des répercussions majeures sur la géopolitique de la région du Proche-Orient. Dans plusieurs États du Proche-Orient, notamment en Syrie et en Irak, le gaspillage de l'eau est principalement dû à des techniques agricoles archaïques et inefficaces et des équipements mal entretenus et peu adéquats. De plus, les aménagements hydrauliques se multiplient depuis les années 1960, surtout en Turquie, afin de stocker d'importantes réserves d'eau, créant des situations conflictuelles entre les divers États. Le partage des eaux du Tigre, de l'Euphrate et de l'Oronte, les tracés frontaliers contestés ainsi que la construction d'ouvrages hydraulique comme le GAP et le barrage Tabqa sont aussi des éléments importants qui influencent la géopolitique de la région. Cette combinaison de facteurs, additionnés au climat géopolitique difficile de la région, a créé des relations diplomatiques tendues à travers le Proche-Orient puisque dans cette situation, la question de l'eau n'est pas séparée des autres contentieux. La gestion de l'eau est-elle la cause ou la conséquence de cette situation géopolitique difficile? Cette analyse démontrera et expliquera que les techniques de gestion de l'eau en Turquie, en Syrie et en Irak sont à la fois quelques-unes des conséquences et des causes de la situation de belligérance au Proche-Orient.

2003 George W. Bush ordered US forces to invade Iraq. US won a quick victory and the strong leader of Iraq, Saddam Hussein, was defeated and his regime fell with him. The consequenses of the invasion has afterwards proved to be devestating and a debate about whether the invasion could be justified awakened. Out of this debate the issue of this essay was born. This essays purpose is namely to answer the question; Can the US official motives to the invasion of Iraq 2003 be considered as justified accordig to Just war theory? Just war theory is an established theory consisting of four criteria that should be met to justify war. As this essay investigates wether Just war theory correspond with the US official motives to the invasion or not the work has been of theory-testing character. To answer the research question has case study method and analysis of ideas-technique been used. By comparing Just war theory criteria with the US official motives the conclusion reached is that only two out of four criteria are fully met and thereby can the US official motives to the invasion of Iraq 2003 not be considered as justified according to Just war theory.

The aim of this study is to examine how two Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, described the US occupation of Iraq (2003) and the Russian annexation of Crimea (2014). The questions examined are: How did DN and SvD form their news report regarding the US occupation of Iraq and the Russian annexation of Crimea? How were the involved countries (The US, Russia, Iraq and Crimea (Ukraine) etc.) portrayed? What kind of ideological messages can be told from the articles?  Using the analysis method of Berglez (2019), as well as the method of critical discourse analysis (CDA) by Norman Fairclough (1995), ten news articles from each newspaper were analyzed. Theories used are the Gramscian theory of hegemony, the Bourdieu field theory and framing theory. The study shows that there are differences in how the two interventions were portrayed. The newspapers correspondents appeared to picture the conflicts in a way that may reflect the reporters own view of the conflict. Especially the SvD reporters appeared to be critical of the US war in Iraq. Both newspapers were prone to portraying Russia in a negative way as well as the US as a legitimate power. DN, to a greater extent than SvD, reproduced Russian stereotypes.

<p>The purpose of this essay is to examine the development of the use of private security</p><p>contractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number of</p><p>private security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in the</p><p>field of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of national</p><p>and/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come to</p><p>any conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two cases</p><p>the Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask the</p><p>following questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security during</p><p>the Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private security</p><p>contractors changed from Case 1 to Case 2 ?</p><p>According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security both</p><p>during the Gulf War and during the latest war in Iraq. The use of private security contractors</p><p>has been liberalized from Case 1 to Case 2. It is difficult to say exactly what kind of impact</p><p>the globalization has had on this liberalisation, but the increased outsourcing of military- and</p><p>security services would not have been possible without some kind of impact from the</p><p>globalization.</p>

US-Präsident Barack Obama hat die ersten hundert Tage seiner Administration hinter sich. Wie Alexander Höse zeigt, waren diese von einigen Höhen und Tiefen gekennzeichnet; allein die globale Finanzkrise hat ihren Beitrag dazu geleistet. Der Autor gibt einen Überblick über Obamas vermeintlich neue Politik und zeigt, dass sich so viel doch nicht geändert hat.

I den vestlige verden er en doktrine i sin enkleste form en samling av fastsatte læresetninger ellerretningslinjer for militærmaktens virksomhet som i prinsippet dekker alle krigføringsnivåer. Kortsammenfattet beskriver den grunnlaget for virksomheten, gir normative retningslinjer for hvordanvirksomheten bør utføres, og beskriver hvilke funksjoner og kapasiteter som må besittes ogbeherskes for å møte doktrinens krav. For at doktrinene skal oppfattes som funksjonelle ogtroverdige er det viktig at innholdet i de ulike nivåenes doktriner samsvarer, og at det er samsvarmellom det skrevne ord og den praktiske utførelsen. I en tid hvor både Norge og Sverigeimplementerer nye doktriner er det interessant å se hvordan USAs doktriner håndtere dette.Oppgavens hensikt er derfor å undersøke i hvilken grad den fellesoperative tankegangen(jointness) er retningsgivende for dagens amerikanske doktriner, og i hvilken grad denne også erstyrende for gjennomføringen av militære operasjoner. Studien besvares ved å granske følgendetre spørsmålsstillinger: I hvilken grad skiller de forsvarsgrensvise doktrinene seg fra denfellesoperative doktrinen? Hvilke faktorer indikerer at Operation Iraqi Freedom var styrt av denfellesoperative doktrinen, og hvilke indikerer at operasjonen var styrt av de forsvarsgrensvisedoktrinene? Hvilke mulige forklaringer kan finnes for eventuelle diskrepanser mellom de ulikedoktrinenes teoretiske innhold, og mellom dette innholdet og den praktiske gjennomføringen avOperation Iraqi Freedom? / In the Western part of the world a military doctrine normally provides fundamental principles forhow to organize and execute joint and multinational operations. Summarized it describes thebasis for the activity, gives guidelines for how the activity should be executed, and describeswhich functions and capacities the military must possess and master to be able to meet thedemands stated in the doctrine. To be acknowledged as functional and trustworthy, the doctrinesat the different levels must have the same message, and there must be consistency between thewritten word and the execution within the military services. In a time when both Norway andSweden are implementing new doctrines, it seems interesting to examine how the United Stateshandles this subject.The purpose of this study is to examine to what degree the joint thinking in the American jointdoctrine governs the different services, both in their doctrines and in their activities andperformance while executing military operations. In this work the study answers the followingthree questions:• To what degree do the Services doctrines diverge from the joint doctrine?• What indicates that “Operation Iraqi Freedom” was governed by the joint doctrine, andwhat indicates that it was governed by the Services doctrines?• What explanations can be found for the identified differences between the writtenmessage in the doctrines, and between this message and the execution in “Operation IraqiFreedom”?To answer this the study starts with a comparative analysis of the three doctrines “JointPublication 3-0”, “Field Manual 3-0”, and “Air Force Doctrine Document 2-1”. That is followedby a case study of “Operation Iraqi Freedom”, and at the end there is a closing discussion andreflection on the results from the two first parts of the study.Based on the three selected indicators identified in the joint doctrine, the study concludes thatthere are some differences in the written massage in the three doctrines. Factors like when thedocument was issued, experiences from the Gulf war in 1991, and a tradition of “stovepipe”-thinking within the different services can be possible explanations to these differences.In the same way the study concludes that there are some differences between the written word inthe doctrines, and the execution of the military operations in “Operation Iraqi Freedom”.Possible explanations to these differences can be the personal will of the Joint ForceCommander, positive experiences from the joint operations in Afghanistan, and the Secretary ofDefence Donald H. Rumsfeld’s concept of “overmatching power”. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld. I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är: • Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten? • Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar? • Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på? Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den. Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer. Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter. Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer. Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.

<p>I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.</p><p>I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är:</p><p>• Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten?</p><p>• Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar?</p><p>• Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på?</p><p>Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den.</p><p>Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer.</p><p>Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter.</p><p>Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer.</p><p>Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.</p>

Diss.--Anthropology--University of Pennsylvania, 2000. / Bibliogr. p. 631-660. Index.