No description available.

Vergleiche für: - Größe der Armee - Länder ohne reguläre Streitkräfte - Wehrpflicht - Militärausgaben - Peacekeeping–Missionen - Beteiligung am Irakkrieg - registrierte Schusswaffen in Mittelamerika

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka vilka svårigheter elever har i matematik och vad lärarna och eleverna ansåg om matematiksvårigheter. Av olika anledningar väcktes intresset hos mig att undersöka frågan om matematiksvårigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvårigheter. Varför antalet elever som lämnar grundskolan med ett icke godkänt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton åren, i Sverige? Jag vill också se i vilken grad matematiksvårigheter har med elevens etniska bakgrund att göra. För att undersöka det, har jag involverad ett antal elever i Irak i denna studie. I denna studie har elever, lärare och pedagoger medverkat för att förklara och utvärdera problemen. För studien har jag använt enkäter, intervjufrågor, öppna intervjuer med ljudinspelningar som kvalitativ metod. Jag gjorde en jämförelse med några skolor i Irak och Sverige när det gäller matematikfärdigheter. För denna jämförelse har jag använt en kunskapstest som bearbetats med kvantitativ metod av testresultaten presenterat i diagramform. Resultatet av alla studien visar att för få matematiklektioner tidsbrist, dålig lärarplanering, obehöriga lärare som undervisar matematik huvudproblemen. För den jämförande studien med elever i Irak var det påfallande likartat testresultat mot svenska elever trots olika materiella förutsättningar.

La presente tesis doctoral es una interpretación del documental televisivo como una narración que, aunque tradicionalmente se ha asociado a los, puede ser entendida como un producto audiovisual que también conforma una visión mítica de la actualidad. A partir de siete obras documentales sobre la guerra de Irak (todas producidas por cadenas de televisión estadounidenses), se cuestionan los mecanismos narrativos que estos filmes utilizan para ofrecer una visión del conflicto armado que promueve una lectura patriótica, de exaltación de los valores de la nación americana. El acto de representar la guerra a través del documental es un acto político, que aspira a servir de visión integradora, de imagen de una comunidad unida por los ideales bajo los cuales fue fundada; de este modo, este tipo de cine se aproxima más al mito y a la ficción, que al registro objetivo de la realidad al que aspira el paradigma periodístico que aún se asocia a este tipo de producto. / This thesis offers an interpretation of the TV documentary films as narrations that, although are traditionally linked to the idea of discourse of sobriety, they could be understood as audiovisual products that also help to build a mythic vision of actuality. Using seven documentary films about the Iraq war (all of them produced by American TV channels), the narrative mechanisms that this films use to create a patriotic vision of the conflict, and to glorify American values are questioned. Representing war through a documentary film is a political act that seeks to create an integrated vision, an image of a community as a whole, united under its foundational ideals. This argument makes possible to analyze and understand better this type of films through the notions of myth and fiction rather than through the objective representation of reality, to which the journalistic paradigm aspires, and this kind of products are still, profoundly related.

Den övergripande frågeställningen i den här undersökningen är den om på vilket sätt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgår att president Bush beskrev det som hände under hösten 1990 genom enkombination av både realistiskt och liberalistiskt färgade skildringar. Här framkommer också attolika sätt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bådaidétraditionerna liberalism och realism. På samma sätt påvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrån samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och säkerhetspolitik men att han på en väsentlig punkt avvek från denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya världsordningen, där USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts är att slutsatserna från analysen tydligt har påvisat huramerikansk utrikes- och säkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget såg ut. Iuppsatsen ges prov på hur hoten mot Amerika utmålades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet. / The research aim of this study is to answer the question in which way the twopolitical traditions realism and liberalism can be identified in the speeches ofpresident George Bush prior to the first Gulf War in 1991.In focus during the analysis is the thesis provided by Mike Winnerstig in hisdoctoral essay regarding the value of the speech-act as uttered by the presidentof the United States.In order to answer the question, two different ideological traditions arepresented. The first is based on realism and the second on liberalism andidealism. These theoretical perspectives are yhen used as instruments for theanalysis of official presidential speeches regarding the Iraq-Kuwait crisis. Theperspectives are thus defined in terms of threat perceptions, means and the roleof the United States as suggested by the president. It is found that this modelprovides general explanations of how the ideological traditions are utilised inthe official rethoric of the president. By using the speech-act and theideological traditions in this way we are able to draw general and recurrentconclusions about the speeches and the official verbal politics against Iraq.The empirical findings, the qualitative analysis and the arrangement of thefindings reveal that concepts related to both analytical instruments were moreor less equally frequent of the US official position towards Iraq during thecrisis. Further the analysis showed that president Bush remained in line withhistorical american political tradition, but diverged in one important aspectfrom this. In the study it is argued that president Bush spoke of a New WorldOrder where the United States had a leading responsibility för the furtheranceand defense of democratic liberalism on a global scale.An additional analysis comparing president George Bush with former USpresidents also reveal the fact that the speeches of president Bush is in line withthe historical tradition in all but one important facet. He more frequentlyreflects a New World Order not seen in any of the speeches of hispredecessors. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Föreliggande uppsats syftar till att analysera hur den amerikanska globalstrategin harutvecklats under tidsperioden 11 september 2001 till FN resolutionen 1441 mot Irak (8november 2002). Den politiska retoriken har analyserats i förhållande till de teoretiskaströmningarna realism och idealism respektive internationalism och isolationism. Analysenbygger på en modell presenterad av Lars Maddox, bestående av en matris där dessaströmningar ställs mot varandra. För att analysera retoriken mot andra stater har Peter ViggoJakobsens teori om tvångsdiplomati använts. I de fall då användande av tvångsdiplomati harkunnat identifieras har retoriken prövats mot det som Jakobsen benämner som idealpolitik.Analysen visar att den amerikanska globalstrategin har förändrats under den studeradetidsperioden. Från att ha varit på väg mot en mer realistisk och isolationistisk strategi, innanterrorattackerna, har strategin blivit mer internationalistisk och givits större inslag av idealism.I uppsatsen förs också en diskussion om huruvida idealism och realism står i motsats tillvarandra och således inte kan existera samtidigt. Slutsatsen av denna diskussion är attbegreppen möjligen är varandras motpoler då faktiskt handlande studeras. Analyseras däremotpolitisk retorik kan de mycket väl återfinnas såväl realistiska som idealistiska tankar och idéeri retoriken. För att tydliggöra detta introduceras ett alternativt presentationssätt i Maddoxanalysmodell. / The purpose of this essay is to analyze how the U.S. Grand strategy haschanged throughout the period beginning the 11:th of September 2001 andending with the U.N. Security Council Resolution 1441 against Iraq (8:th ofNovember, 2002.). The political rhetoric is analyzed with respect to thetheoretical influence of realism and idealism as well as internationalism andisolationism.The analysis is based upon a model presented by Lars Maddox, consistingof a matrix where these conflicting influences are compared. In order toanalyze the rhetoric against other states, a theory of Coercive Diplomacypresented by Peter Viggo Jakobsen has been used. In cases where coercivediplomacy has been identified, the rhetoric has been tried against whatJakobsen names ideal policy.The analysis indicates that the U.S. grand strategy has changed during theaforementioned time period. From that of a path towards a realistic andisolationist strategy prior to the attacks, the strategy has shifted to becomemore international with an increased degree of idealism. The essay will alsoaddress whether idealism and realism are contradictory, and, as a result,cannot coexist. The conclusion of this discussion is that these concepts maybe complete opposites when studied in practice. However, when politicalrhetoric is analyzed, both realistic and idealistic thoughts are evident. Inorder to clarify this, an alternative method for presentation is introduced intoMaddox’s model. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

In this essay i argue that there are three different variables that may be able to control the outcome of certain foreign policy choices. These three variables are External Threats, government division and public opinion. The Essay also tries to identify former president Bush motives behind the 2003 Iraqi War. It is partly argued that the three variables had a certain amount of influence on Bush decision making process. But the main focus lies on the motives behind the attack. There are several official motives identifies through different types of statements from different members of the elite group, the main motives being the threat that the Bush administration felt the former Iraqi president Saddam Hussein was responsible for and of course weapons of mass destruction, as you will notice while you read this essay there are more but in some way smaller motives that doesn't take as much place as the threat and WMD aspects.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och säkerhet. Uppsatsen jämför hur förutsättningarna har utvecklats från då Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger på den hermeneutiska metoden där texttolkning ligger till grund för analysen. </p><p>De stora prövningarna för de båda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen påverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera. Både Dag Hammarskjöld och Kofi Annan har sett de fredsbevarande operationerna som ett viktigt ämnesområde och har arbetat för att utveckla dessa. Ett antal faktorer som påverkar generalsekreterarens förutsättningar till agerande tas upp i uppsatsen. Det internationella systemet är den faktor som mest har påverkat möjligheterna att agera. För Dag Hammarskjöld var det en balansgång att kunna agera under kalla kriget. Generalsekreteraren skulle arbeta på ett neutralt sätt utan att stöta sig med någon av stormakterna. För Kofi Annan har det varit viktigt att ha ett bra samarbete med den ensamma stormakten i dagens internationella system, USA. Det finns likheter mellan de båda generalsekreterarna men som nämnts ovan skiljer sig deras förutsättningar till agerande åt på flera punkter. Det är det internationella systemet som mest påverkat deras förutsättningar till agerande och det är även denna faktor som skiljer sig mest mellan de båda generalsekreterarna.</p>

<p>Abstract</p><p>This study examines the conclusions made by Roland Paris in his case study of fourteen major post-war reconstruction efforts following the end of the Cold War, and applies them to the current reconstruction process in post-war Iraq. Paris found a common denominator of the fourteen cases – a belief that a rapid liberalization process, turning war-torn states into liberal market democracies, would foster sustainable peace. Paris calls this belief “Wilsonianism” after Woodrow Wilson, who was one of the first advocates of it. However, as it turned out this immediate liberalization generated a number of destabilizing side-effects, which endangered the very peace such policies were designed to strengthen.</p><p>Thus, the aim of this study is: to try whether the developments in Iraq after 1 May 2003 correspond with Paris’ conclusion from his study of peacebuilding operations during the 1990:s, that a rapid liberalization process endangers the very peace it is expected to bring about.</p><p>Even though I had some difficulties separating the involvement of the American-led coalition as an invading power as opposed to the power behind the liberalization process, I found Paris’ conclusion to be well in accordance with how the post-war reconstruction effort of Iraq has developed.</p>

A diez años de los atentados terroristas ocurridos en Nueva York y Washington (11-S) resulta necesario hacer una lectura ética y política de los efectos globales que ha tenido dicho acontecimiento en áreas tan diversas como la seguridad nacional, la política exterior, la vigilancia, el discurso de los medios de comunicación, los ordenamientos jurídicos y las relaciones humanas en general. La mayoría de estos efectos deben leerse en clave securitaria ya que fueron justificados desde la Administración Bush para hacer frente a la amenaza de un nuevo enemigo: el terrorismo internacional de corte islámico fundamentalista. Aunque el epicentro de los cambios se encuentre en los Estados Unidos de América, éstos no tardaron mucho en ser exportados y aprovechados por otros Estados para avanzar en sus agendas políticas. Las consecuencias de esta cruzada global antiterrorista se han sentido sobre todo en el campo de los Derechos Humanos y las libertades civiles. / Passats deu anys dels atemptat terroristes que van tenir lloc a Nova York i Washington (11-S) resulta necessari fer una lectura ètica i política dels efectes globals que ha tingut aquest esdeveniment en àrees tant diverses com la seguritat nacional, la política exterior, la vigilància, el discurs dels mitjans de comunicació, els ordenaments jurídics i les relacions humanes en general. La majoria d’aquests efectes s’han de llegir en clau de seguretat, ja que van ser justificats des de l’Administració Bush per encarar l’amenaça d’un nou enemic: el terrorisme internacional de tipus islàmic fonamentalista. Tot i que l’epicentre dels canvis es trobi en els Estats Units d’Amèrica, aquests no van trigar gaire a ser exportats i aprofitats per altres estats per avançar en les seves agendes polítiques. Les conseqüències d’aquesta creuada global antiterrorista s’han deixat sentir sobre tot en el camp dels Drets Humans i les llibertats civils. / Ten years after the terrorist attacks in New York City and Washington D.C. (9-11) it is necessary to make an ethical-political evaluation of the global effects 9-11 has had on areas like national security, international politics, surveillance, mainstream media discourse, penal law and human relations in general. Most of these effects should be examined from a securitarian point of view because they have been justified by the Bush Administration to face the threat of a new enemy: international fundamentalist and Islamic terrorism. Even though the United States of America are the epicenter of these changes, most of them have been exported and exploited by other States. Most of the consequences of this global crusade against terrorism have been felt in the field of human rights and civil liberties.