Enterprise Architecture (EA) kan sägas vara det som kopplar samman en verksamhets strategi med dess design. Genom att arbeta med EA ges verksamheten det stöd som behövs i processen att modellera ett önskat framtida läge. I ett samhälle som konstant förändras och utvecklas ställs verksamheter inför en rad utmaningar. Ett av de största problemen tycks vara den ständigt ökande komplexiteten inom verksamheternas olika områden. Med hjälp av EA-arbete är det möjligt att upprätta standarder och arkitekturer som kan underlätta dels organisering, men också förståelse av, den breda mängd information som är i omlopp i dagens verksamheter. Arbetet med EA bidrar också till ökad förståelse kring verksamhetens övergripande strategi. För att lyckas med EA-arbetet kan olika hjälpmedel och verktyg användas, exempelvis ramverk. Ramverk kan sägas vara en kombination av olika strukturer som används vid utveckling av arkitekturer. Det är ett hjälpmedel baserat på redan beprövade lösningar som kan bidra med ett enhetligt arbetssätt att tillämpa i verksamheten. Användningen av ramverk kan dock vara en utmaning, främst på grund av dess komplexitet och en överhängande risk att fastna i en särskild struktur. Försvarsmaktens EA-funktion har upplevt många av de problem som ofta förknippas med EA-arbete och användningen av ramverk. I dagsläget finns inget enhetligt tillvägagångssätt vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. De sakkunniga får själva bestämma hur femårsplanerna upprättas och hur de ser ut. Detta arbetssätt gör att det idag inte finns vare sig en strategisk koppling mellan verksamheten och femårsplanerna eller någon som helst möjlighet till uppföljning. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka möjligheten att pröva en ny ansats där olika delar av ramverken TOGAF, MODAF och DoDAF kombineras, för att sedan skapa en ny struktur som Försvarsmaktens EA-funktion kan nyttja som en dokumentmall vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. Undersökningen har bedrivits som en kvalitativ studie genom samtal med chefsarkitekten inom EA-funktionen samt dokumentanalys av ett antal direktiv från Försvarsmakten. Datainsamlingen har resulterat i ett antal problem som verksamheten upplever i nuläget och följaktligen ett önskemål om att upprätta en ny struktur i form av en dokumentmall som kan nyttjas vid upprättande av femårsplaner i framtiden. Baserat på väl beprövade ramverk har ett antal fundamentala delar valts ut. Dessa delar har sedan kombinerats för att på bästa möjliga vis uppfylla den funktionalitet som verksamheten efterfrågat. Den nya strukturen ger EA-funktionen möjlighet att tydligt se kopplingen mellan varje upprättad femårsplan och Försvarsmaktens strategiska inriktning. De ges också möjligheten att följa upp föregående års utfall, vilket inte har varit möjligt tidigare. Undersökningen har även visat hur viktigt det är att det finns en utbredd förståelse för den strategiska inriktningen i verksamheten så att alla parter strävar efter samma mål. Det har också visat sig vara av vikt att alla förändringsåtgärder är både mätbara och spårbara för att kunna härleda varje femårsplan till operationell förändring, liksom att kunna mäta graden av måluppfyllelse.

<p>Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna.</p><p>Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation.</p><p>Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit:</p><p>• Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna.</p><p>Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig – en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning.</p><p>Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer – indikatorer – som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer. I ljuset av dessa indikatorer har vi funnit att det inom vårt studieobjekt, Företaget, finns förbättringsmöjligheter genom att verksamhetsledningen i högre grad fokuserar på IS/IT-frågor i organisationen. Det finns ett behov av att implementera IS-strategi och forma tydlig IS/IT-arkitektur och IT-infrastruktur inom Företaget, liksom en kvalitetssäkring av informationshanteringen inom verksamheten. De bärande informationssystemen – affärssystemet SAP och ledningssystemet QLM - inom verksamheten kräver en mer långtgående integrering mellan varandra och andra system för informationsförsörjning. Slutligen bör systemanvändarnas förutsättningar genom utbildning och support förbättras.</p><p>Undersökningen har dels resulterat i identifiering av systemanvändaren som en reglerande dimension inom en verksamhets informationsförsörjning, dels en vägledande analysmodell. Denna analysmodell bygger på de indikatorer med driv- och motkrafter som identifierats inom undersökningens teoretiska och empiriska bidrag. Den utarbetade analysmodellen kan användas som grund för framtida forskning som rör informationslogistik i organisationer.</p>

Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna. Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation. Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit: • Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna. Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig – en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning. Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer – indikatorer – som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer. I ljuset av dessa indikatorer har vi funnit att det inom vårt studieobjekt, Företaget, finns förbättringsmöjligheter genom att verksamhetsledningen i högre grad fokuserar på IS/IT-frågor i organisationen. Det finns ett behov av att implementera IS-strategi och forma tydlig IS/IT-arkitektur och IT-infrastruktur inom Företaget, liksom en kvalitetssäkring av informationshanteringen inom verksamheten. De bärande informationssystemen – affärssystemet SAP och ledningssystemet QLM - inom verksamheten kräver en mer långtgående integrering mellan varandra och andra system för informationsförsörjning. Slutligen bör systemanvändarnas förutsättningar genom utbildning och support förbättras. Undersökningen har dels resulterat i identifiering av systemanvändaren som en reglerande dimension inom en verksamhets informationsförsörjning, dels en vägledande analysmodell. Denna analysmodell bygger på de indikatorer med driv- och motkrafter som identifierats inom undersökningens teoretiska och empiriska bidrag. Den utarbetade analysmodellen kan användas som grund för framtida forskning som rör informationslogistik i organisationer.

There are many machine learning techniques that cannot be performed on graph-data. Techniques such as graph embedding, i.e mapping a graph to a vector, can open up a variety of machine learning solutions. This thesis addresses to what extent static graph embedding techniques can capture important characteristics of an IT-architecture graph, with the purpose of embedding the graphs in a common euclidean vector space that can serve as the state space in a reinforcement learning setup. The metric used for evaluating the performance of the embedding is the security of the graph, i.e the time it would take for an unauthorized attacker to penetrate the IT-architecture graph. The algorithms evaluated in this work are the node embedding methods node2vec and gat2vec and the graph embedding method graph2vec. The predictive results of the embeddings are compared with two baseline methods. The results of each of the algorithms mostly display a significant predictive performance improvement compared to the baseline, where the F1 score in some cases is doubled. Indeed, the results indicate that static graph embedding methods can in fact capture some information about the security of an IT-architecture. However, no conclusion can be made whether a static graph embedding is actually the best contender for posing as the state space in a reinforcement learning framework. To make a certain conclusion other options has to be researched, such as dynamic graph embedding methods. / Det är många maskininlärningstekniker som inte kan appliceras på data i form av en graf. Tekniker som graph embedding, med andra ord att mappa en graf till ett vektorrum, can öppna upp för en större variation av maskininlärningslösningar. Det här examensarbetet evaluerar hur väl statiska graph embeddings kan fånga viktiga säkerhetsegenskaper hos en IT-arkitektur som är modellerad som en graf, med syftet att användas i en reinforcement learning algoritm. Dom egenskaper i grafen som används för att validera embedding metoderna är hur lång tid det skulle ta för en obehörig attackerare att penetrera IT-arkitekturen. Algorithmerna som implementeras är node embedding metoderna node2vec och gat2vec, samt graph embedding metoden graph2vec. Dom prediktiva resultaten är jämförda med två basmetoder. Resultaten av alla tre metoderna visar tydliga förbättringar relativt basmetoderna, där F1 värden i några fall uppvisar en fördubbling. Det går alltså att dra slutsatsen att att alla tre metoder kan fånga upp säkerhetsegenskaper i en IT-arkitektur. Dock går det inte att säga att statiska graph embeddings är den bästa lösningen till att representera en graf i en reinforcement learning algoritm, det finns andra komplikationer med statiska metoder, till exempel att embeddings från dessa metoder inte kan generaliseras till data som inte var använd till träning. För att kunna dra en absolut slutsats krävs mer undersökning, till exempel av dynamiska graph embedding metoder.

En systemarkitekts praktik består till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete, oftast med stöd av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjörskonst. Men de problem jag ställs inför som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanmänsklig kommunikation i komplexa situationer. Vad händer om vi fokuserar på denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om språkets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt. Författaren använder sig av metaforer i en gestaltande skönlitterär kontext som kreativ metod för att visualisera och förmedla olika aspekter på systemarkitektens yrkesroll och praktik. På så vis utnyttjar uppsatsen den mer experimentella form som essän erbjuder för att även utforska sina egna uttrycksmöjligheter. Essäns teoretiska material baserar sig på den språkfilosofiska tradition som utvecklats av Ludwig Wittgenstein och Gilbert Ryle. Utifrån dessa båda tänkares verk förs ett resonemang runt språkets och den kontextuella förståelsens betydelse för systemarkitektens praktiska kunskap. Essän väver även in tankegångar från Thomas Kuhn, Peter Naur och Donald Schön i syfte att utforska just metaforens, improvisationens och den kreativa kommunikationens roll som verktyg i systemarkitektens praktik. / The system architect ́s practice is mainly about interpreting, describing and structuring the processes and information of an enterprise in order to create a foundation for change and development, often supported by IT systems. The profession is traditionally regarded as an art of technical engineering. But the problems I face as architect is not exclusively about designing technical systems and communication between machines, but just as much about handling challenges related to inter-subjective communi- cation between human beings in situations of complex interaction. What happens if we focus on this second aspect of the practical knowledge of the architect? This essay is about the role of language and communication in the context of a system development project. The author uses metaphors in fictional context as a creative method to visualize and mediate different aspects on the architect ́s professional role and practice. In that sense the text utilizes the more experimental form offered by the essay in order to explore its own expressive possibilities. The theoretical material of this essay is based on the language philosophical tradition developed by Ludwig Wittgenstein and Gilbert Ryle. Starting out from these two thinkers, the author reasons around the importance language and contextual understanding has for the practical knowledge of the system architect. Further on the essay weaves in thoughts from Thomas Kuhn, Peter Naur and Donald Schön with the purpose of exploring the role of the metaphor, improvisation and creative communication as tools in the practice of the system architect.

Inom Svensk hälso- och sjukvård sker en stor förändring i IT-infrastruktur. En nationell tjänsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vårdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnå samma effekt även internt, men också för att underlätta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjänsteplattform i Stockholms Läns Landsting med fokus på styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gällande IT inom offentlig hälso- och sjukvård, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien är att analysera och utvärdera teorier gällande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjänsteplattform inom offentlig hälso- och sjukvård och på så sätt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gällande dess användbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar också att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hälso-och sjukvård främst härstammar ur organisationens natur. Exempelvis Politisk styrning eller lagstiftning. Ramverk för SOA-governance kan inte direkt hantera dessa utmaningar, men kan ge ett stöd genom struktur i arbetet samtidigt som de kan agera rådgivande gällande lösningar som fungerat i andra verksamheter. Rekommendationen är att tidigt i processen fastställa omfång av SOA-projektet, men också dess mål relativt verksamheten. Studien tyder också på att en ökad nytta kan erhållas genom att tidigt i processen etablera en styrande grupp som med ett tydligt mandat beslutar om standarder och säkerställer dess efterlevnad redan under etableringsprojektet.