Abstract The economic activities between Taiwan and China have increased substantially in the last few years and many companies are now investing in China. This creates a great need for Taiwanese IT specialists to work in China. This study investigates the issues encountered by those specialists. The result shows that great cultural differences exist between Taiwanese and Chinese IT specialists. Furthermore, these differences lead to problems in mutual trust, work ethics, and values. As a result, to be successful in China, Taiwanese IT specialists are required to possess, in addition to IT know-how, a variety of knowledge in other domains such as finance and human resource management. Furthermore, while they typically encounter greater challenges in China than they normally do in Taiwan, they can also have a better sense of achievement at the same time. Finally, other issues such as leisure, personal safety, family support, and the desire for self-growth are important concerns of Taiwanese IT specialists who must work in Taiwan.

Recently, both Japan and South Korea put efforts on the concept of ¡§ubiquitous¡¨ & ¡§Intelligent Living Spaces¡¨; therefore, the ¡§Intelligent Living Spaces Industry¡¨ which takes various related or non-related industries¡¦ cooperation comes out. Among these cooperating industries, Taiwan possesses some advantages on IT Hardware Industry. Viewing on this, this study would like to benchmark the successful experiences in both Japan and South Korea to Taiwan, to make Intelligent Living Spaces Industry develop well in Taiwan, and further to make the associated industries¡¦ development flourish with Taiwan¡¦s advantages on IT Hardware Industry. Also, for no matter in Taiwan, Japan or South Korea, the government plays the most important role on the development of Intelligent Living Spaces Industry, this study then takes Diamond Model of Porter to analyze the development of Intelligent Living Spaces Industry in Taiwan, Japan and South Korea, expecting to absorb the successful experiences from Japan and South Korea for the benchmarking. This study makes the analyses through the four scopes¡Xfactors conditions, demand conditions, related and supporting industries, firm strategy and structure and rivalry, expecting to come out the developing strategy of Intelligent Living Spaces Industry through the aspect of the government and the industry. Finally, based on the Porter¡¦s Diamond Model, this study found that Taiwan still have some advantages on IT Hardware Industry, but needs to put more efforts on IT Software Industry and the professionals training, and even to reinforce the communication and cooperation among the associated industries, and then Intelligent Living Spaces Industry would flourish in Taiwan.

¡@¡@More and more organisations are increasing the demand of Information Technology (IT) project owing to the rapid technological development in nowadays business environment. With the high growth of IT project, it can cause heavy work-overload for IT Managers, which often resulted in reduction of work productivity. In reality, a considerable number of tasks in organisation are operating by projects. These require more project managers to control. Unfortunately, industry analysis reveals that qualified IT project managers have not increased relatively. Many managers have experience in participation or leading in project management, which portrays those managers have reached a certain extent of competences of project management. It is possible that organisations can select qualified IT managers from those non-IT background managers. ¡@¡@The study will use the theory of focus groups by interviewing some managers, who have the experience in IT project management, to identify the essential competences requirements of a non-IT project manager as being an IT project leader. Meanwhile, analyze the top three competences for IT project managers that usually mentioned by scholars so as to understand the critical impact asnd relationship for the non-IT project managers as leading IT project. ¡@¡@The final conclusion and contribution of this study are as follows: 1. A non-IT project manager should have the "30 competences" in leading the IT related environment. 2. "Communication, planning and control," not only are the basic competences, but also "the most important competences". If the non-IT project manager is lacking these three competences, he is not qualified to be an IT project manager. 3. Compare to an IT project manager, a non-IT project manager is lacking the knowledge and skills within the IT environment. One of the most important aspects is tool capacity, followed by the "IT based knowledge" 4. A non-IT project manager needs a strong ¡§communication skills" to help him strengthen the "planning capacity" and to overcome the inadequate "control capabilities".

<p>Denna uppsats behandlar skolans värld och införandet av informationsteknik (IT) i dess vardag.</p><p>Skolverket i Sverige har lagt ned mycket resurser på att undersöka och utvärdera olika lösningar till ökat IT-stöd för skolan i allmänhet. Detta arbete skall belysa ett mer specifikt användningsområde, mötesanteckningar, för att underlätta införandet på sikt genom att ta mindre delproblem åt gången.</p><p>Till grund för arbetet kommer flera rapporter från Myndigheten för skolutveckling att ligga. Arbetet går ut på att ta fram de krav skolpersonalen har till området, samt att utvärdera några olika verktyg på markanden. Sedan skall det undersökas för- och nackdelar med egenframtagning och färdiga verktyg till skolans krav. Som grund för utvärderingen kommer kraven, från personal på två olika referensskolor, att vara.</p><p>Till hjälp för utvärderingen kommer en metod kallad 2G-metoden att användas och resultatet av arbetet blir de krav och önskemål som bör tillgodoses för att ett ökat användande skall ske.</p>

No description available.

Unterlagen eines Vortrags im Rahmen des 3. Arbeitstreffens der GWiN-Kommission des ZKI. Es werden ausgewählte Elemente der IT-Infrastrutur im Campusnetz der TU Chemnitz vorgestellt. Im Vordergrund stehen dabei Technologien und organisatorische Regelungen zum sicheren Betrieb von Endgeräten und Komponenten der IT-Infrastruktur.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat på kvantitativ inventering av hur många datorer skolor har och antalet lärare som utbildats för att använda IT i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka möjligheter som finns, hur vi använder oss av dessa möjligheter i vår undervisning och varför vi väljer att använda eller inte använda dessa möjligheter. Eftersom IT ständigt utvecklas borde det vara logiskt att sättet vi använder oss av IT i undervisningen tar jämna steg med teknikens utveckling. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare andvänder sig av IT i undervisningen, vilka förutsättningar som lärare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lärarna genomgår eller erbjuds och hur lärare ser på användandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primärdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkätundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive. Förfrågan om deltagande i enkätundersökningen har skickats till samtliga gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vidare blev även de flesta skolor i Jönköping, Linköping, Örebro, Västerås och Lund tillfrågade om att delta i enkätundersökningen. Resultatet och undersökningen visar att lärare och elever på de flesta skolor har tillgång till en dator per lärare och elev. Den vanligaste användningen av IKT i undervisningen är planering och kommunikation i olika lärplattformer samt video- och ljudredigering i olika applikationer från Google och Apple. Flera lärare använda andra IKT-verktyg i undervisningen såsom till exempel Kahoot för att göra undersökningar och självrättande test. Användandet av IKT i undervisningen är även kopplat till den enskilde lärarens intresse av IKT. Slutsatserna är att lärare fortfarande mest använder datorn i undervisningen till att förmedla information digitalt istället för analogt. Det vill säga att eleverna läser sina uppgifter och texter på datorn istället för att läsa dem på papper. Att lärare fortfarande är i behov av kompetensutbildning om hur man använder datorer rent praktiskt men även om hur de kan använda datorerna för pedagogisk vinning rent teoretiskt.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna. Två faktorer som påverkar införandet av IT-stöd i verksamheter är identifierade. Dessa är stöd hos personalen och verksamhetsanpassad informationsteknologi. Metodologisk utgångspunkt i studien är undersökningstriangulering bestående av kvantitativ enkätundersökning utifrån ett positivistiskt perspektiv och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Vägledande är analytisk induktion och att den reliabilitet och validitet som eftersträvas uppnås. Resultaten i studien visar att hemtjänstpersonalens attityder är positiva till vårdplanering på distans och de upplever IT-stöden i arbetet som förtjänstfulla. Tid utgör en problematik både vid implementeringen av aktiviteten och nyttjandet av IT-stöd. Samtliga medverkande i studien uttrycker omtanke och omsorg om vårdtagarna. Därmed konstateras att en av de identifierade faktorerna som påverkar införandet av IT-stöd är uppfylld och det finns ett stöd hos personalen för vårdplanering på distans. För hemtjänstpersonalen innebär aktiviteten en ökad trygghet till vårdtagaren när de möter ett välkänt ansikte samtidigt som den förstärker kontinuiteten och tillgängligheten inom omsorg. Studien påvisar även att hemtjänstpersonalens attityder överensstämmer med SGF:s syfte som är att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvård.

I uppsatsen har problemställningen varit om det finns det någon skillnad mellan hur olika typer av publikationer, Aftonbladet.se och IDG.se, väljer att publicera nyheter om IT-relaterade brott. Metoden har varit att genom en kvantitativ innehållsanalys använda en kodningsmanual för att undersöka relevanta artiklar från två mediehus, Aftonbladet.se, som har en webbtidning och IDG.se, som har en rad teknikinriktade (speciellt datorteknik) tidningar på webben. Vi har valt att hämta artiklar från åren 2012 till och med 2014. Den teori som valts som grund för analysen i uppsatsen är den så kallade skandalteorin där en skandal karaktäriseras av att något exceptionellt inträffar genom att en eller flera personer inte uppför sig som han eller hon borde, vilket resulterar i ett förtroendebrott. Under perioden 2012-2014 har utvecklingen av artiklar som handlar om IT-relaterade brott legat mellan 150 – 250 artiklar per år med något fler från IDG.se. Aftonbladet.se har en publik som utgörs av privatpersoner där den ”säljande” skandalen också mer naturligt är en händelse där en privatperson är offret medan IDG.se har en publik som i högre grad utgörs av företag och offentliga organisationer eller de som är intresserade av teknik i relation till företag.

Bakgrund Studien tar upp hur digitala verktyg utvecklats sedan datorns införande i skolans värld på 1970-talet fram till dagens användning av surfplattan i förskolans verksamhet. Barns lärande med digitala verktyg belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien tar även upp läroplanens mål utifrån ämnet och se på de för- och nackdelar som finns kring digitala verktyg i förskolan. I och med surfplattans implementering i förskolan, belyser studien även vikten av kompetensutveckling för pedagogerna. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogernas erfarenhet och inställning till användandet av surfplattor i förskolan. Metod Vi har genomfört en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som skickats till pedagoger i två olika kommuner. Resultat Efter avslutad undersökning fann vi att användandet av surfplattan av pedagogerna i förskolan står i relation till erfarenhet hos de verksamma pedagogerna, och den vanligaste orsaken till att surfplattan inte användes berodde på att pedagogerna visste för lite om hur den fungerar, att den var krånglig att använda, tog bort fokus från resten av den pedagogiska verksamheten samt att barnen blev för stillasittande. Samtidigt visade det sig även att majoriteten av de deltagande pedagogerna anser att surfplattan är ett bra redskap för barns lärande och utveckling och de flesta upplevde att surfplattan väckte barnens intresse. En tredje aspekt av vår undersökning var det stora behovet och den framstående önskan om kompetensutveckling för pedagogerna kring surfplattan och dess användningsområden.