The aim of this essay is examine how the Moderate party ideas and values have changed over time in relation to the so-called GAL-TAN dimension. The dimension theorizes values regarding green, alternative and libertarianism against traditional, authoritarian and nationalism. The dimension has recently become relevant for the Swedish political party system and political culture. The source material we use are documents of the Moderate party from 1904 to 2013. We have examine the Moderate party ideas using qualitative and comparative method, the results are presented in the form of a “codified text analysis”. Also, to find a deeper understanding, the results is evaluated in an idea analysis. Finally, we offer an understanding of values and ideas from a cultural and social perspective. The results show that the dimension existed from the very beginning in the Moderate party and that it is most prominent today. The study compared over time, making possible comparisons of cultural positions over time.

<p><em>Författarna har sedan 2007 gemensamt skrivit uppsatsarbeten samt drivit konsultföretag inom kommunikation och kreativitet.  Under tiden har författarna kommit i kontakt med samarbetsövningen Win As Much As You Can. Författarna har ansett att övningen hade potential att bli ett nyttigt verktyg för företag för att förbättra samarbete och kommunikation och utvecklade därför övningen under 2008 till ett spel, Evolution. Dessa erfarenheter låg till grund för utformningen av Game of Ideas, vilket är baserat på litteraturstudier inom komplex systemteori och innovation. De grundläggande dragen för komplex teori har tillämpats genom att låta teorier kring innovation bli till spelregler. Syftet med uppsatsen har varit att försöka skapa något helt nytt genom att sammanföra två olika sorters teorier till ett interaktivt verktyg att designa affärsidéer. </em></p>

<p>År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och</p><p>riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar</p><p>sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005).</p><p>Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. </p><p>Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som</p><p>socialliberala influenser har tenderat att öka.</p>

<p>Syfte: På 90-talet bestämde Ingvar Kamprad att fyra testvaruhus skulle utses för att vara egna bolag inom IKEA-koncernen. Kamprad ville att varuhusen skulle hitta tillbaka till den småföretagaranda som en gång fanns inom IKEA. IKEA Gävle valdes ut för detta uppdrag och vi har utfört studien efter att ha kommit i kontakt med IKEA Gävles ekonomichef som satt in oss i ämnet. Ekonomichefen gav som förslag att vi skulle jämföra deras varuhus med ett annat varuhus i samma storlek, valet av varuhus blev IKEA Uppsala. Vi ansåg att detta var ett intressant uppdrag för både oss och dem. Syftet har varit att ta reda på om målen med IKEA Gävles projekt har uppnåtts eller inte.</p><p>Metod: Vi har samlat in information genom att studera litteratur och skapat förståelse med hjälp av detta. Sedan har vi utfört ett antal intervjuer på respektive varuhus som bidragit till vår empiri. Med denna information har grunden till vår analys byggts. Vi har redovisat informationen vi fått genom intervjuer samt vår analys genom att dela upp den i olika delområden för att tydliggöra på vilket sätt IKEA-projektet skiljer sig från IKEA Uppsala.</p><p>Resultat & slutsats: IKEA Gävle har delvis lyckats hitta tillbaka till småföretagsamhet genom att utveckla ett flertal annorlunda idéer och lösningar samt korta ned kommunikationsvägarna i varuhuset.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar som vi har upplevt är med tanke på tid. Detta har lett till att när vi har valt att göra empirin, har vi endast genomfört intervjuer med personer i ledningen för deras syn på projektet/organisationen. Ett förslag till fortsatt forskning är att medarbetarna på respektive varuhus också kan intervjuas för att ge ytterligare perspektiv på projektet/organisationen.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vår uppsats bidrar med kunskap om hur bolag inom och utanför en koncern kan arbeta på annorlunda sätt. Det främsta bidraget som kommer från arbetet är sammankopplat med syftet med uppsatsen och dess innebörd för IKEA Gävle, det ligger i jämförelsen mellan varuhusen och hurvida vi anser att målen med projektet uppnåtts. Vår uppsats kommer förhoppningsvis bidra till IKEA Gävles egna sammanställning och utvärdering av projektet.</p>

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005). Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som socialliberala influenser har tenderat att öka.

Syfte: På 90-talet bestämde Ingvar Kamprad att fyra testvaruhus skulle utses för att vara egna bolag inom IKEA-koncernen. Kamprad ville att varuhusen skulle hitta tillbaka till den småföretagaranda som en gång fanns inom IKEA. IKEA Gävle valdes ut för detta uppdrag och vi har utfört studien efter att ha kommit i kontakt med IKEA Gävles ekonomichef som satt in oss i ämnet. Ekonomichefen gav som förslag att vi skulle jämföra deras varuhus med ett annat varuhus i samma storlek, valet av varuhus blev IKEA Uppsala. Vi ansåg att detta var ett intressant uppdrag för både oss och dem. Syftet har varit att ta reda på om målen med IKEA Gävles projekt har uppnåtts eller inte. Metod: Vi har samlat in information genom att studera litteratur och skapat förståelse med hjälp av detta. Sedan har vi utfört ett antal intervjuer på respektive varuhus som bidragit till vår empiri. Med denna information har grunden till vår analys byggts. Vi har redovisat informationen vi fått genom intervjuer samt vår analys genom att dela upp den i olika delområden för att tydliggöra på vilket sätt IKEA-projektet skiljer sig från IKEA Uppsala. Resultat &amp; slutsats: IKEA Gävle har delvis lyckats hitta tillbaka till småföretagsamhet genom att utveckla ett flertal annorlunda idéer och lösningar samt korta ned kommunikationsvägarna i varuhuset. Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar som vi har upplevt är med tanke på tid. Detta har lett till att när vi har valt att göra empirin, har vi endast genomfört intervjuer med personer i ledningen för deras syn på projektet/organisationen. Ett förslag till fortsatt forskning är att medarbetarna på respektive varuhus också kan intervjuas för att ge ytterligare perspektiv på projektet/organisationen. Uppsatsens bidrag: Vår uppsats bidrar med kunskap om hur bolag inom och utanför en koncern kan arbeta på annorlunda sätt. Det främsta bidraget som kommer från arbetet är sammankopplat med syftet med uppsatsen och dess innebörd för IKEA Gävle, det ligger i jämförelsen mellan varuhusen och hurvida vi anser att målen med projektet uppnåtts. Vår uppsats kommer förhoppningsvis bidra till IKEA Gävles egna sammanställning och utvärdering av projektet.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknik Handledare: Magnus Hoppe Examinator: Tomas Backström Avsnittslärare: Magnus Hoppe Författare: Hampus Svenblad Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krävs för att en individ skall ändra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska påbörjas. Frågeställning: Hur triggas vi till nytänkande? Utgångspunkt: Studien har sin utgångspunkt i ett abduktivt förhållningssätt. Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat på hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhållningssätt till frågeställningen. Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger på halvriktade interjuver och öppet riktade frågeformulär. Slutsats: Studiens slutsats är att begreppet triggers går att tillämpa på ämnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlätta sin egen idéutvecklingsprocess. / Title of the thesis: Triggers for innovative actions Course: KIN 180 Thesis in Innovation Supervisor: Magnus Hoppe Examiner: Tomas Backström Section Teacher: Magnus Hoppe Author: Hampus Svenblad Purpose: The purpose of this paper is to explore and discuss the concept of triggers in an innovation context. A text format, which affects what is required for an individual to change their patterns of behavior to an innovation process should be initiated. Question: What triggers us to innovate? Basis: The study was based on a abduktivt approach. Method: Exploratory approach based on hermeneutistisk basic of a abduktivt approach to the issue Empirical: Study based empirical evidence is based on semi-directed interviews and openly targeted questionnaires. Conclusion: The study concludes that the concept of triggers can be applied to the subject innovation. And there are acts an individual can do to facilitate their own concept development process.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.

Författarna har sedan 2007 gemensamt skrivit uppsatsarbeten samt drivit konsultföretag inom kommunikation och kreativitet.  Under tiden har författarna kommit i kontakt med samarbetsövningen Win As Much As You Can. Författarna har ansett att övningen hade potential att bli ett nyttigt verktyg för företag för att förbättra samarbete och kommunikation och utvecklade därför övningen under 2008 till ett spel, Evolution. Dessa erfarenheter låg till grund för utformningen av Game of Ideas, vilket är baserat på litteraturstudier inom komplex systemteori och innovation. De grundläggande dragen för komplex teori har tillämpats genom att låta teorier kring innovation bli till spelregler. Syftet med uppsatsen har varit att försöka skapa något helt nytt genom att sammanföra två olika sorters teorier till ett interaktivt verktyg att designa affärsidéer.

I två kontexter, Luleå och Umeå, undersöks benägenheten att protestera mot utförsäljningen av allmännyttan. Undersökningen tar ett brett grepp om protester och fångar in flera undersökningsobjekt. Benägenheten förklaras av strukturer, aktörer och idéer som finns i kontexterna i form av variabler på strukturell nivå som befolkningssammansättning och sysselsättningsstruktur samt det allmännyttiga beståndet. På aktöriell nivå finns förklaringar i den demokratiska processen och i köparens profil och som idéer i en protesttröskel. Dessa undersöks med en deduktiv och induktiv ansats. En dokumentstudie och djupintervjuer har gjorts, vilka bearbetats med en innehållsanalys. I empirin blev variablernas olikheter mellan Luleå och Umeå synliggjorda, varvid de analyserades för att därefter dra slutsatser om deras inverkan på benägenheten att protestera mot utförsäljning av allmännytta. Det allmännyttiga beståndets karaktär, mer eller mindre demokratiska ageranden i beslutsprocesser, köparens profil och idéer som fanns i en av kontexterna kunde särskilt förklara protestbenägenheten.