Sammanfattning Matematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet är matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikområden, men inte andra. Jag har också förklarat några logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikområden. Det nämns några kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning också. Syftet med examensarbetet är att studera enkla idéer bakom dagens avancerade och utvecklade matematikområden. Att börja lära ut från grundläggande begrepp, är en bra förberedelse för elever att lära sig bättre. I mitt examensarbete letar jag efter tecken på dessa begrepps uppfattningar. Det krävs olika undersökningsperspektiv för att se meningar bakom mänskliga historier och olika didaktiska metoder i praktiken för att använda undersökningsresultaten i matematikundervisning. Jag har intervjuat 7 lärare i åk 7-9 och gymnasiet. Jag tar hänsyn till olika teoretiska perspektiv som också är relaterade till matematikens historia. Resultatet visar att berätta objektivt och allsidigt om tankar bakom upptäckter och idéer är alltid lärorikt och kan väcka elevers intresse. Resultatet från mitt examensarbete är ett litet försök till att analysera utvecklingen av olika begrepp från historien som kan hjälpa lärare att förstå elevers svårigheter, med andra ord kan det bidra till ett bättre undervisningssätt.

Denna uppsats är en fallstudie på fakturatjänst företaget Klarna. Klarna erbjuder betalningslösningar för företag inom e-handel samt underlättar och erbjuder ett säkert betalningsalternativ till slutkonsumenter som handlar över internet. Detta genom att ta över infodringen av betalningen från e- handelsföretaget som får beloppet inbetalt direkt av Klarna som sedan skickar ut en faktura till slutkonsumenten och ser till att driva in beloppet. Sedan starten har detta företag fått rejäla framgångar och tagit stora marknadsandelar inom e-handelsmarknaden i Sverige. Genom ett affärsidéperspektiv utreder denna uppsats huruvida framgångarna beror på en skicklig hantering av de olika komponenterna av en affärsidé, nämligen marknadsegment, produkt och organisationsstruktur. En kvalitativ studie har gjorts som bygger på data från dels en intervju med Niclas Adalberth, en av grundarna för företaget Klarna, en telefonintervju med Urban Lindstedt, författare till boken E-handlarens handbok samt svar från ett konstruerat frågeformulär som skickades till Per Sommansson, ansvarig för avdelningen produktutveckling på Klarna. Genom en operationalisering av datan analyseras huruvida Klarna har hanterat de olika komponenterna i affärsidén och situationsanpassat dessa för att skapa en överensstämmelse som enligt vår modell leder till företagets överlevnad och dominas av revir genom en bra affärsidé. I analysen redogör vi för hur de olika delarna i analysmodellen, marknadssegment, produkt och organisationsstruktur har påverkat varandra och lett till överensstämmelse för nå framgång. I slutsatsen sammanfattas hur Klarna har nått framgång genom en tydlig affärsidé och beskriver affärsidén med dess olika funktioner.

No description available.

<p>An organization that uses all of its improvement opportunities has a great advantage compared to its competitors. It is an important task when it comes to continuous improvements of every process. Up until September 2007, Husqvarna AB had a suggestion committee who evaluated every suggestion separately and the proposer received a payment if the suggestion was approved by the committee. However, this system did not work satisfying enough to fulfill Husqvarna’s needs and they are now looking for a system that can handle the ideas from the employees in a more effective way. The purpose of this report is to come up with a system better suited for Husqvarna, where every employee has a chance to be a part in the company’s development process. With help from relevant litterateur, study visits at Volvo Car Corporation in Skövde and C2 Management in Stockholm and interviews with employees at Husqvarna AB, a plan for how a new system could look like is presented in this report.</p><p>At Husqvarna chainsaw and landscape assembly plant, they already have a developed and satisfactory structure to treat ideas of improvement from the employees. They currently use Excel in order to document their improvements. In order for Husqvarna to work with improvements in a more efficient way, Excel ought to be exchanged to a database more suited for handling this type of data. Suggestions for appropriate databases are System C2 which can be bought from C2 Management or a system developed in Lotus Notes. A new database enables all units and even factories, within Husqvarna to document their improvements. This way, Husqvarna will have a more “learning by doing focus” where the different units can study each other’s suggestions and gain inspiration and ideas for the own operation.</p><p>The different ideas for improvement shall be divided into three categories; Continuous improvements, bigger improvements (PDCA) and big improvements (rationalization). Under the category “continuous improvements”, all improvements that the group can deploy by themselves should be listed. This category will be managed by the group with no interaction from managers or other units. The only reward for this type of improvement is encouragement from the manager. For the “bigger improvements”, all improvements that take more than three hours to complete, can be visualized and/or where help is needed from external parts will be listed. This category of improvements shall be listed in the database by the group itself and they should also manage as much of the deployment as possible. However, for this type of improvements help may be needed from other units and therefore, the group should address the improvement to its nearest manager for approval. Under this category, some kind of reward is possible. Under the category “big improvements”, the improvements that will give Husqvarna large savings can be found. The idea shall be something far from what could be expected from the proposer. A minimum limit of saving for Husqvarna that the idea has to generate in order to be listed under this category ought to be placed. Husqvarna need to select some kind of management group who can decide from case to case how large the proposer’s reward should be. This type of improvements should also be listed in the database by the group.</p>

An organization that uses all of its improvement opportunities has a great advantage compared to its competitors. It is an important task when it comes to continuous improvements of every process. Up until September 2007, Husqvarna AB had a suggestion committee who evaluated every suggestion separately and the proposer received a payment if the suggestion was approved by the committee. However, this system did not work satisfying enough to fulfill Husqvarna’s needs and they are now looking for a system that can handle the ideas from the employees in a more effective way. The purpose of this report is to come up with a system better suited for Husqvarna, where every employee has a chance to be a part in the company’s development process. With help from relevant litterateur, study visits at Volvo Car Corporation in Skövde and C2 Management in Stockholm and interviews with employees at Husqvarna AB, a plan for how a new system could look like is presented in this report. At Husqvarna chainsaw and landscape assembly plant, they already have a developed and satisfactory structure to treat ideas of improvement from the employees. They currently use Excel in order to document their improvements. In order for Husqvarna to work with improvements in a more efficient way, Excel ought to be exchanged to a database more suited for handling this type of data. Suggestions for appropriate databases are System C2 which can be bought from C2 Management or a system developed in Lotus Notes. A new database enables all units and even factories, within Husqvarna to document their improvements. This way, Husqvarna will have a more “learning by doing focus” where the different units can study each other’s suggestions and gain inspiration and ideas for the own operation. The different ideas for improvement shall be divided into three categories; Continuous improvements, bigger improvements (PDCA) and big improvements (rationalization). Under the category “continuous improvements”, all improvements that the group can deploy by themselves should be listed. This category will be managed by the group with no interaction from managers or other units. The only reward for this type of improvement is encouragement from the manager. For the “bigger improvements”, all improvements that take more than three hours to complete, can be visualized and/or where help is needed from external parts will be listed. This category of improvements shall be listed in the database by the group itself and they should also manage as much of the deployment as possible. However, for this type of improvements help may be needed from other units and therefore, the group should address the improvement to its nearest manager for approval. Under this category, some kind of reward is possible. Under the category “big improvements”, the improvements that will give Husqvarna large savings can be found. The idea shall be something far from what could be expected from the proposer. A minimum limit of saving for Husqvarna that the idea has to generate in order to be listed under this category ought to be placed. Husqvarna need to select some kind of management group who can decide from case to case how large the proposer’s reward should be. This type of improvements should also be listed in the database by the group.

For several decades, there has been a transfer of ideas from the private sector to the public sector on how to modernize the organization. One widespread idea is the service guarantee. However, when ideas are transferred from one domain to another and implemented in a different context, they are also always transformed. This report centres on what happened in practice when service guarantees were introduced into two Swedish municipalities. The purpose of the study is to investigate how the employees perceived the implementation of a public service guarantee and its impact on the employees in the organization. The study points to the difficulty of transferring the ​​service guarantee idea to the public sector and to reproduce it successfully. The study indicates that the existence of the service guarantee is questioned, and gives rise to new goal conflicts when operating plans are made. Employees expect managers to be committed, while describing a status quo situation. The study indicates that the service guarantee has only become an unexploited symbolic tool in the development of quality assurance. / Offentlig sektor har sedan flera decennier tillbaka hämtat idéer från den privata sektorn för att modernisera organisationen. En idé som fått en stor spridning är tjänstegarantier. När idéer ska hämtas ut, överföras och införas mellan olika kontexter sker alltid en omformning av idén. Denna rapport berör vad som händer i praktiken när tjänstegarantier har införts i två svenska kommuner. Studiens syfte har varit att undersöka hur anställda upplever implementeringen av tjänstegarantier och vilka konsekvenser tjänstegarantin får för anställda i organisationen. Resultaten från studien visar på svårigheten att fånga idén med tjänstegarantier och att reproducera idén framgångsrikt. Av studien framgår det att tjänstegarantins existens är ifrågasatt och när verksamheten ska planeras uppstår nya målkonflikter. Anställda efterfrågar chefernas engagemang samtidigt som anställda beskriver en obetänksam tillbakastyrning. Studien pekar på att tjänstegarantin bara blivit ett symboliskt verktyg i utvecklingen av kvalitet.

Nyliberala idéer har på många sätt ersatt den socialdemokratiska ideologi som tidigare präglat det svenska samhället. Likaså, har den svenska opinionsjournalistiken som en del av samhället, också rört sig från vänster till höger opinions- och ägarmässigt. Under våren 2020 sprider sig viruset Corona globalt och den svenska opinionsbildande journalistiken uttrycker kritiska idéer om Sveriges krishantering och beredskap. Främst kritiseras privatiseringen av, och bristen på, sjukvårdsproduktion samt statens brist på åtgärder. I uppsatsen undersöks dessa opinionsjournalistiska idéer om statens roll under Coronakrisen. Detta studeras för att bidra till forskning om den samhälleliga ideologiska utvecklingen, vilket opinionsjournalistiken är en del av. Idéer från Sveriges tre största nyhetstidningar analyseras för att undersöka huruvida idéerna kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska. Den ideologiska kategoriseringen utav idéerna utförs med hjälp av idealtyper; nyliberalism och socialdemokrati. Resultatet visar att materialet kan kategoriseras som främst socialdemokratiskt då de flesta idéer uppvisar likheter med idealtypen socialdemokrati. Resultatet urskiljer socialdemokratiska idéer i en förhållandevis nyliberal opinionsjournalistik, vilket bidrar till forskning om samhällelig ideologisk utveckling.

I uppsatsen har vi studerat arbetsmarknadssatsningen Snabbspår för samhällsvetare ur ett idéreseperspektiv. Med inspiration från Karin Kilhammars avhandling har vi använt Barbara Czarniawska och Bernward Joerges modell för resande idéer som forskningsdesign i uppsatsen. För att studera Snabbspåret som en idéresa intervjuade vi fem tjänstepersoner som varit knutna till arbetet med framtagandet av Snabbspår för samhällsvetare. För att komma åt de bakomliggande tolkningarna av idén har vi använt oss av Anthony Giddens beskrivning av den dubbla hermeneutiken, det vill säga vi har tolkat tjänstepersonernas tolkningar av idén om Snabbspår för samhällsvetare.Som en arbetsmarknadssatsning har Snabbspår för samhällsvetare skapats i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter. Samverkan utgör kontexten där idéer om Snabbspår som en arbetsmarknadssatsning konkretiserats. Tjänstepersonerna som vi har intervjuat har varit delaktiga i skapandet av denna arbetsmarknadssatsning. Vi har följt Snabbspår-idéns resa från loss-ryckning, från andra kontext, fram till inbäddning i den nya Snabbspårskontexten.Beroende på i vilken fas eller hur länge tjänstepersonerna har arbetat med Snabbspår för samhällsvetare har vi kunnat skapa bättre förståelse kring tjänstepersonernas olika handlingsnät och dess betydelse i utvecklingen av idén om Snabbspår sett utifrån en översättnings- och idéreseteori. Studien visar att tjänstepersonerna gör skillnader i tolkningen om idén om Snabbspår för samhällsvetare och Snabbspår som generell arbetsmarknadssatsning. I tolkningen av deras handlingsnät gör tjänstepersonerna skillnader utifrån vilken fas av idéresan de mest har varit delaktiga i. Snabbspår som idé har översatts och övergången till de olika faserna av idémodellen fortsätter. Vår tolkning av resultatet är att det fortfarande är för tidigt att konstatera om idén om Snabbspår kommer att bli en institution, översättningar sker fortfarande och det i sin tur ger kraft åt fortsatt förändring av idéresan i dess kontext.

Att dagdrömma är ett fenomen som ofta ansetts distraherande då det kan ses som orelaterat till en primär uppgift. Under senare år har dock dess fördelar och användningsområden börjat uppmärksammas mer. Syftet med denna studie var att undersöka konstnärligt kreativa människors upplevelser av dagdrömmande i relation till deras skapandeprocess. Intervjuer genomfördes med sex konstnärligt kreativa individer som uppfyllde särskilda krav för kreativitet. Intervjumaterialet analyserades sedan genom en form av tematisk analys. Analysen resulterade i fem teman: Hjärnan får paus, Dagdrömmandets hinder, Sammanflätade ämnen, Idéers ursprung och Metakognition. Resultaten visade att deltagarna upplevde att det fanns flera typer av idéer och att dessa uppstod på olika sätt. Dagdrömmar upplevdes främst som något positivt och användbart för idéuppkomst under skapandeprocessen. Även i de fall då dagdrömmar inte genererade idéer sågs de positiva då de ändå ansågs kunna fylla vissa syften för dem. / To daydream is a phenomenon that often has been considered as distracting as it can be seen as unrelated to a primary task. However, during recent years it’s advantages and areas of use have begun to receive more attention. The aim of this study was to examine artistically creative people’s experiences of daydreaming in relation to their process of creating. Interviews were conducted with six artistically creative individuals who met specific criteria for creativity. The interview material was then analyzed by a form of thematic analysis. The analysis resulted in five themes: A break for the mind, Obstacles for daydreaming, Intertwined subjects, Origins of ideas and Metacognition. In summary the results showed that the participants experienced that there were several types of ideas and that they emerged in different ways. Daydreaming was mainly experienced as something positive and useful for idea generation during the process of creating. Even in cases where daydreams did not generate ideas, they were viewed positively as they were still considered to be able to fulfill purposes for the participants.

Denna uppsats är en studie med ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har estetlärares sätt att se på undervisning om idégenerering undersökts. Baserat på teorier kring hur styrdokumenten påverkar undervisning, vad kreativitet och idégenerering är i en skolkontext samt estetiska lärprocesser har följande frågor ställts: Vad har estetlärare för erfarenheter av undervisning om idégenerering? Vad beskriver estetlärare som framgångsrika metoder i undervisning kring elevernas idéer? Hur beskriver estetlärare sin roll i styrningen av elevernas arbete med idéer? Intervjuerna genomfördes med hjälp av en frågeguide för att skapa en riktning. Varje intervju är 30-40 minuter och spelades in. Efteråt transkriberades och analyserades intervjuerna och beskrivningarna respondenterna gav delades in i teman. Dessa teman fick rubriker utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna. Lärarnas erfarenheter kring undervisning av idégenerering handlar om att skapa förutsättningar genom att ge eleverna rätt förkunskaper, tillhandahålla relevant material och att skapa en trygg miljö. Under det arbetet intar lärarna olika roller, men den roll de refererar till mest är handledarrollen. Konstnärligt skapande tar tid vilket lärarna förhåller sig till både via att följa styrdokumenten men också genom att begränsa tiden för eleverna för att sätta en form av press på att det ska bli ett skapande. En balansgång är att förhålla sig till elevernas motivation, vilket gör att feedbacken och samtalen ser väldigt olika ut beroende på vad lärarna upplever att eleverna klarar av. Att jobba med samtal och feedback ses som en viktig metod i arbetet, likaså att skapa ingångar till projekt som begränsar men samtidigt öppnar upp för kreativitet. För att eleverna ska växa i sitt eget skapande undervisar lärarna om processen på olika sätt samt skapar ett klassrum där det är tillåtet att göra fel och att experimentera. Styrningen av elevernas arbete sker genom annan undervisning som skapar en väg för eleverna kring hur de ska jobba med egna idéer, exempelvis genom att jobba med en viss teknik. Beroende på undervisningssituation och elevernas individuella förmåga styr lärarna ibland väldigt tydligt medan eleverna ibland får stort utrymme då lärarna intar en mer bakåtlutad roll. Slutligen skapar bedömningen i form av betygsättning en viss styrning, dels eftersom eleverna vet om att de kommer bli bedömda men också eftersom det skapar ett visst sätt att jobba som pedagog. / This paper is a study with a phenomenological and hermeneutic perspective. Through qualitative research interviews, the experience of idea generation among teachers in aesthetics has been examined. Based on theories about how governing documents in school affect teaching, what creativity and idea generation means in a school context and aesthetic learning processes, the following questions were asked: What experience do teachers in aesthetics have of teaching about idea generation? Which methods do teachers in aesthetics describe as successful in teaching about students' ideas? How do teachers in aesthetics describe their role in the management of students' work with ideas? The interviews were conducted using a interview guide to create a direction. Each interview was 30-40 minutes long, and was recorded. The interviews were subsequently transcribed and analyzed, and the descriptions given by the respondents were divided into themes. These themes were given headings based on the respondents’ answers. The teachers' experiences of teaching idea generation is about creating good conditions, this by giving students the correct knowledge, providing relevant material and creating a secure and positive environment. During their work, teachers take on different roles, and the role most commonly referred to by the teachers is representing the mentor. Artistic creation takes time, which the teachers relate to, both by following the governing documents, but also by making time limits for the students’ work. This to pressure the students to be more creative. The teachers balance when relating to the students’ motivation, meaning that feedback and conversation differ considerably depending on the teacher’s perception of what the students are able to cope with. Working with conversation and feedback is seen as an important working method, as well as creating entrance for projects that limit but at the same time opens up for creativity. In order for the students to grow along with their own creation, teachers teach about the process in different ways trying to create a culture in the classroom where it is allowed to make mistakes and to experiment. The students' work is guided through other teaching that creates a way for students to work with their own ideas, for example by working with a certain technique. When taking on the mentor role, the teachers sometimes guide the work in a very distinct way, and other times take a less prominent approach allowing the student to work more freely. Finally, the assessment in the form of grading creates a certain degree of control, partly because the students are aware that they will be evaluated but also because it creates a certain way of working for the teacher.