<p>Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.</p>

<p>Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19–20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet. Dock läggs fokus, i denna studie, på relationernas betydelse för identitetsskapande i det post-moderna samhället. På så sätt kompletteras bilden av postmoderna identiteter. Målgruppen i denna studie är varierad, uppsatsen kan läsas av socialpsykologer då den är skriven ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Men den kan också läsas av någon som är in-tresserad av något av våra huvudbegrepp; identitet, postmodernitet och relationer. I och med vald metod, semistrukturerade intervjuer, är det lämpligt att ett bekvämlig-hetsurval används. Respondentantalet var 6 stycken. De innehållsrika intervjuerna bidrog till att en grundlig analys kunde genomföras och därmed fann vi reliabla förklaringar till studiens frågeställningar. De resultat vi funnit visar att identitet, relationer och samhälle är tre ämnen som är mer sammanknutna än vi först trodde från början. Respondenterna hade ibland svårt att skilja de olika teman vi valt åt, då de är så ihopkopplade i dagens samhälle. Resultaten visar att identi-teten idag sammankopplas väldigt lätt med roller och att relationer är en stor påverkansfaktor i identitetsskapandet. Slutsatser vi dragit utifrån denna studie är bland annat att detta ämne är relevant och att det behövs göras fortsatta, djupare studier inom det.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera kommunikationen mellan ett varumärke som avsändare och dess kunder som mottagare för att se hur väl varumärkets identitet stämmer överens med dess image, samt om denna överensstämmelse påverkas av kunders olika egenskaper.</p><p>Teori: Olika teorier kring begreppet varumärke med fokus på Kapferers identitetsprisma.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökningsmetod i form av individuella intervjuer med 26 stycken av NK:s kunder.</p><p>Slutsatser: Efter att ha genomfört intervjuer med NK:s kunder kan vi dra slutsatsen att deras uppfattning om varumärket endast delvis stämmer överens med företagets avsedda identitet. Resultatet visar också att olika kundegenskaper har en stor betydelse för hur ett varumärke uppfattas och är även i det här fallet anledningen till gapet mellan identiteten och imagen.</p>

<p>Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process är vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgår från Grundad teori, bygger på observationer och intervjuer genomförda på geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.</p><p>Intervjuerna visade här att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och därmed klär sig i olika roller för att lättare socialisera sig in i olika grupper. Det andra perspektivet rör invandrarungdomars upplevelser av utanförskap och grupptillhörighetsbehov. Resultatet av detta antologibidrag visade invandrarungdomars benägenhet för vänskapsrelationsskapande med andra invandrare för att deras grupptillhörighetsbehov i dessa relationer blir tillfredställda vilket i sin tur leder till minskad utanförskapskänsla. Det tredje och sista perspektivet handlar om språkliga tillhörigheter, vad som händer med det svenska språket då olika kulturer möts och varför invandrarungdomarna i de svenskglesa förorterna föredrar att prata ”blattesvenska”. Resultatet av studien visar att ungdomarna med hjälp av språket visar vilka dom är och att de genom det känner en gemenskap och trygghet som de inte finner hos etniskt svenska ungdomar.</p><p> </p>

<p>I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia. Jag har valt att analysera regionaliseringsdebatten i de två försöksregionerna Skåne och Västra Götaland. Det empiriska materialet har bestått av tidningsartiklar i form av såväl ledare och nyhetsartiklar som insändare och debattartiklar. Den kritiska diskursanalysen har använts som analysredskap. Analysen av Skåne visar att det finns en uttalad regional identitet i regionen. Den regionala identiteten bygger på en maktkamp mellan stat och region vilket synliggörs i konstruktionen av ett ”vi” och ett ”dem”. Konstruktionerna skapas diskursivt genom ordval, symbolspråk och explicita diskussioner om den regionala identiteten. Analysen av Västra Götaland visar att det inte finns en uttalad regional identitet i regionen. Konstruktionen av ”dem” återfinns men konstruktionen av ”vi” saknas. I regionen framställs regional identitet som en meningslös identifikation. Analysen visar att den regionala identiteten är en föreställd gemenskap som konstrueras och rekonstrueras i den diskursiva praktiken. De regionala identiteterna är kontextuella och föränderliga vilket innebär att de kan komma att förändras vid en eventuell omstrukturering.</p>

<p>Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007.</p><p>Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet.</p><p>Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik.</p>

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970–80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats. Forskningen beskriver idag en bredare syn på supporterskap som i samma utsträckning inte behöver vara lika lokalt förankrat som tidigare. Den traditionella synen på supporterskapet har ersatts och på senare tid inneburit förändringar i synen på supporterskapet. Med grund i diskursanalysens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ämnade studien undersöka supportrars identitetskonstruktion genom talet. Resultatet baseras på tio stycken semistrukturerade intervjuer med individer som själva anser sig vara supportrar. Studiens resultat fann i talet hos informanterna fyra tydliga teman, supporterskapets grund, idealet, engagemang och gemenskap, som grundar supporterskapet. Dessa teman representeras av tio tolkningsrepertoarer som används som språkliga resurser av respondenterna i konstruktionen av supporterskapet. Studiens resultat visar att supportrarna tenderar att tillskriva supportrar med lokal anknytning det äkta supporterskapet. Vidare visar studiens resultat att supportrarnas identitetskonstruktioner är unika, men det visar även tendenser till likheter och skillnader mellan supportrar i relation till lokal respektive global anknytning till sin klubb.

Denna uppsats handlar om känslan för platsen där man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om människors känsla för platsen är annorlunda beroende på området de lever i. Detta innebär både förklaringar till att människor trivs där de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa två bostadsområden ligger geografiskt nära varandra i Uppsala men skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala förutsättningar. Sunnersta är ett villaområde med hög medelinkomst och låg arbetslöshet. Gottsunda är ett område där största delen består utav hyreslägenheter där invånarna har en relativt låg medelinkomst och hög arbetslöshet. Det empiriska materialet har samlats in framförallt genom promenerande intervjuer och har analyserats utifrån förklaringsmodeller som beskriver trivsel på platsen samt teorier om plats, identitet och platsidentitet. Slutsatsen är att känslan för platsen varierar med hur människor identifierar sig med, och upplever, en plats. Detta beror på sammanhang och gemenskap men också till stor del på platsens utformning vilket i sin tur varierar beroende på om det är ett resursstarkt eller resurssvagt område. Detta innebär att skillnaden i känslan för platsen mellan områdena snarare kan vara en indirekt, än en direkt, följd av en segregerad miljö.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat? Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten. I en fördjupad analys har detta sedan analyserats utifrån teori med utgångspunkt i socialkonstruktivism (Berger och Luckmann, Goffman, Jenkins). Empirin mynnade ut i följande slutsatser: Socialiseringsprocessen i värnplikten har karaktären av en primär socialisation, likt den första socialisation vi genomgår; något som är möjligt genom Försvarsmaktens totala institutionella drag. I socialisationen uppstod motsättningar mellan det civila och det militära, som grundas i legitimerandet av den senare institutionen. Efter socialisationen upplevde informanterna att värnplikten hade haft en positiv effekt på dem, i relation till hur de var tidigare. Detta kan förstås som att en ny social identitet etablerats, vilken legitimeras genom de skillnader som finns i relation till det tidigare civila livet och till dem som inte har gjort värnplikten. Värnplikten har därmed en förenande effekt på dess medlemmar samtidigt som den skapar motsättningar till dem utanför.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i den så kallade övergångsproblematiken då nya provinser införlivades i det svenska riket efter 1658. I avhandlingen analyseras tidens politiska och ekonomiska konflikter samt interaktionen mellan undersåte och överhet. Materialet diskuteras i förhållande till ett modernt natonalismkritiskt forskningsälge. Källmaterialet utgörs av invånrnas egna skrivelser till de nya makthavarna i samband med att Skånska kommissionen besökte Blekinge 1669-70 / Avhandlingen speglar en reltivt fredlig period före Skånska kriget där interaktionen mellan undersåte och överhet föregick enligt de mönster som fanns etablerat i de nordiska konglomeratstaterna redan under medeltiden. Borgare, bönder och präster eftersträvade att hos den svenska överheten vinna stöd för sina egna privilegier, vilket ofta innebar konflikter med andra grupper i landskapet. De konflikter som återfanns under dansk tid återkom också umgänget med den svenska överheten och lokala maktordningar konfronterades mot tidens centralistiska, absoluta maktordningar. I denna proces formades nya vinnare och nya förlorare i det blekingska lokalsamhället.