Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption. Det som de upplevt genom livet tror de inte har något med adoptionen att göra utan är slumpmässiga händelser. Det vi sett är att etniciteten och identiteten påverkas i olika kontexter däremot visar resultatet att adoptionen inte haft någon påverkan på anknytningsmönstret.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010. I resultatet går det att se hur kristendomens plats i de olika ämnena har minskat, men även smygs in mellan raderna. Det går att se olikheter och likheter emellan böckerna och även dra paralleller i innehållet till den svenska kulturen och kulturarvet.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ”Den Nya Försäkringskassan”. Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag. Vi använder även oss av medarbetartidningen Dagens Socialförsäkring i sökandet efter empiri. Teori: Teorin grundar sig på rykteshantering och en varumärkesproblematik kring förmedlingen av identitet och skapandet av en image. Hur marknadskommunikation kan användas som verktyg för att förmedla identiteten till medborgarna samt de svårigheter som kan förekomma om organisationen dras med ett dåligt rykte. Empiri: Det empiriska materialet är insamlat ur två perspektiv, Försäkringskassans och medborgarnas. Enligt de representanter vi intervjuat på Försäkringskassan handlar ”Den Nya Försäkringskassan” dels om en förbättrad informationsförmedling samtidigt som den är en del av arbetet med förmedlingen av myndigheten som en ”trovärdig avsändare”. Resultatet av attitydundersökningen visar dock att det finns en låg grad av tillförlit och trovärdighet från medborgarna gentemot Försäkringskassan. Analys: Analysen tar utgångspunkt ur de två perspektiv som behandlats under uppsatsens gång. Vi visar med utgångspunkt från en eget utformad analysmodell på de förutsättningar och svårigheter en integration mellan identitet och image står inför. Diskussion: Varför förändras inte bilden av försäkringskassan till det bättre, trots de ambitiösa ansatserna till att skapa högre trovärdighet? Det kan antas att kunderna påverkas av egna upplevelser och erfarenheter i större utsträckning än den externa marknadskommunikationen samtidigt som de redan inpräglade negativa associationerna med offentlig sektor kan ha satt djupaspår hos Försäkringskassans rykte. Slutsatser: Försäkringskassan är genom sitt imagearbete inne på rätt spår vid skapandet av ett bättre rykte. Integrationen mellan identitet och image, som är grunden till ett gott rykte står dock inför en utmaning eftersom den påverkas av faktorer som Försäkringskassan själva inte kan kontrollera.

The purpose of this study is to investigate and analyze the marketing in Swedish politics. To clarify and compare the Swedish politics to traditional and commercial marketing strategies is not always simple but at the same time we must understand that the practical work political institutes practice, fuse with many theories and marketing is one such theory. To understand this, I chose to investigate which marketing areas and how within service management, brands, segmentation, positioning/image and marketing channels, affect the politics in Sweden? This study is based on qualitative method in which I had five interviews with politicians. The conclusions can be found in the chapter five.

This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?

No description available.

As computerized communication and the Internet have evolved, the possibility to express and affirm one’s identity in new ways has also been created. Facebook, which has taken a leading role among the social fora on the Internet and succeeded worldwide, is my choice of study due to the number of people that actively choose to present themselves on it.  The purpose of this thesis is to study the identity construction on Facebook through the activities a member partakes in, as well as how the presentation of oneself is written and if it is a result of a self-reflective process of the individual. The rationale for the qualitative study has been personal interviews in order to get an insight into how the individuals use and present themselves on Facebook and - in the interaction with others – how they construct their own identity. My hypothesis has been that we, in the interaction with others, have a great possibility to create and understand our own identities.  The study results show that identity formation is a constant process and that it is indeed a self-reflective project. It is through the interaction with others the possibility to affirm and strengthen the identity not only to oneself but also towards others is created. Individuals choose to show certain parts of one’s identity, which often gives a misleading and biased image of the individual in question. However, there seems to be a high awareness of what the presentation signals and to whom. The membership of this social forum is a consequence of the sense of being a part of a greater union with others.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ”normal”.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av sju djupintervjuer med personer som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar. Vi valde den metoden för att få en djupare förståelse för deras livssituation.   Resultaten visade att oavsett i vilken fas i livet våra intervjupersoner befann sig i så var de alla överens om att deras uppväxt på ett eller annat sätt påverkat deras liv idag. De nämner problem i deras förflutna, bland annat svårigheter i relationer och bristen på trygghet och tillit, men alla visade även styrkor som kommit ur deras erfarenheter.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ”på sekunder” och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation. Jag har analyserat ämnet med hjälp av Johan Asplunds teori som utgår från att människan är sällskaplig och hon söker respons för att bekräfta sin identitet som på detta sätt kan få henne att må bra. Detta är medfött behov som driver människan att söka sig efter respons. I min studie analyseras bloggande som ett sätt att få respons som kan få kvinnor i Sverige att må bra. Jag har använt mig utav semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Efter analysen med hjälp av teori samt tidigare forskning, kommer jag fram ett resultat om bloggande i sig kan vara ett sätt att få respons som medför större gemenskap med vår omgivning och må bra. I studien analyseras både de positiva och negativa aspekter inom bloggandet.

No description available.