The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay.

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar. Elever trivs i en miljö som de själva upplever som god, där det finns acceptans från lärare och kamrater och där stämningen är positiv men det finns en viss problematik i att samsas med alla i en grupp om personkemin inte stämmer.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen. För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit;  I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull?  Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning? Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån. Eleverna tycker om att prata om saker som de själva har upplevt och att få prata om sådant de har kunskaper om. Undersökningen visar att modersmålet och den kulturella tillhörigheten är viktig för eleverna.

Denna kvalitativa uppsats har studerat hur ett företag i Mellansverige arbetar med att internt vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare har uppsatsen identifierat att företagets värderingar har en viktig betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets grundläggande värderingar benämns kärnvärden och är något som genomsyrar hela verksamheten. På grund av att företaget lägger stor vikt vid sina kärnvärden var vi intresserade av att ta reda på hur företaget arbetar med dessa. Vi identifierade att företaget använder sig av olika kärnvärden internt och externt och ville därför undersöka om detta skapade några problem för personalen. Vidare har uppsatsen fokuserats på vilka personalen på en av företagets produktionsavdelningar upplever vara företagets kärnvärden och vilken betydelse dessa har i det dagliga arbetet. Resultatet av dessa forskningsfrågor har analyserats utifrån sociologiska teorier i kombination med managementlitteratur. Vi har kommit fram till att personalen är eniga om vilka som är företagets kärnvärden och att det inte skapar några problem för dem att företaget förmedlar olika kärnvärden internt och externt. Vidare har vi kommit fram till att kärnvärdena har betydelse i produktion då de vägleder personalen och är något de kan luta sig tillbaka mot. Uppsatsen har bidragit till att ge en djupare förståelse för vikten av ett företags kärnvärden i allmänhet och för personalen i synnerhet.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys. En statusuppdatering är ett kort meddelande som når ut till alla individens ”vänner” på Facebook och är ett relevant datamaterial för att studera identitetskonstruktion då det utgör en självpresentation som kan bekräftas på olika sätt. I vår studie fann vi sex subjektspositioner som beskriver hur individer konstruerar sin identitet på Facebook. Dessa var: Den lyckade, Den lustige, Den relationsorienterade, Den aktive, Den negative och Den kloke. Vi har också tittat på de tolkningsrepertoarer som kopplas till respektive subjektsposition samt vilka mekanismer individen använder då hon antar subjektspositionen. När vi presenterar vårt resultat har vi tagit hänsyn till responsen i form av antal ”gilla” kopplad till respektive subjektsposition och därmed funnit att subjektspositionerna Den lyckade och Den lustige var de mest accepterade samt att Den negative och Den kloke var de minst accepterade subjektspositionerna på Facebook.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst. Slutsatsen i denna uppsats är att eleverna vill uppfattas och identifieras som en del av den svenska gemenskapen, både av sig själva men även av det omgivande samhället. De eftersträvar en ny identitet och beskriver en social kategorisering, där de själva såväl som resterande elever i skolan är delaktiga i att skapa kategorier som står i motsats till varandra.

Denna studie behandlar framställningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgår från ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingår i den bild som framställs. Med avseende på ledarbegreppet bidrar framställningen av ledare i media till att skapa föreställningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara. Studien avgränsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie är en innehållsanalys samt textanalys av tidskriftens innehåll i form av texter och bilder. Resultatet av denna studie visar att den framställda bilden är relativt snäv. Bilden visar upp få yngre ledare samt ytterst få ledare av någon annan etnicitet än Europeisk och Nordamerikansk. Fördelningen mellan ledare av manligt och kvinnligt kön är relativt jämn under åldern 45 år. Ledare över 45 år är enligt bilden oftare män än kvinnor. Ledarrollen framställs även som problematisk att kombinera med familjeliv och barn för ledare av kvinnligt kön, men inte för ledare av manligt kön. En ledare önskas också ha goda egenskaper inom ett antal olika områden, exempelvis kommunikation, personliga egenskaper samt handlingskraft och eftertänksamhet. Mycket ryms inom varje område och vissa önskade egenskaper står i direkt konflikt med varandra. En ledare önskas med andra ord vara allsidig. Utöver det förväntas ledare inte ha ett uttalat intresse för ledarskap. Ledare förväntas heller inte vara öppna med sitt privatliv varken i offentligheten eller bland medarbetare. Slutligen visar bilden att ledare oftast är verksamma inom stora statliga organisationer eller media. Ledare inom exempelvis tillverkningsindustri får inte utrymme i tidskriften och ingår alltså inte i bilden. Den snäva representationen i framställningen av ledare medför att det för vissa personer saknas förebilder i tidskriften. Detta är en del av det som påverkar hur de upplever sina möjligheter att bli ledare vilket utgör ett problem för mångfalden inom yrkesgruppen.

Syftet med studien är att undersöka hur välfärdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster. De frågeställningar som används i uppsatsen för att besvara studiens syfte är: På vilket sätt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företräder? Hur upplever välfärdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhället? På vilket sätt skulle empowerment inspirerat arbete kunna användas i verksamheterna i arbetet med individer som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster? De teoretiska ansatserna som studien vilar på är utifrån ett socailkonstruktivistiskt synsätt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhämtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhämtats via halvstrukturerade livssvärldsintervjuer samt frågeformulär grundade på intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjälp av meningsanalys där tre huvudteman används vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment. Begreppen presenteras under analys- och resultatkapitlet som enskilda rubriker. Studien har påvisat att de insatser som bedrivs grundas i attityder i samhället kring prostitution, det finns därför en vikt i att involvera sexarbetaren i de beslut som berör den enskilde. Inte enbart vid beviljad insats utan även vad det bekommer utredningar som ligger till grund för lagförslag. Den prostituerade befinner sig i en värld med andra likt de själva. Individers identitetsskapandeprocesser påverkas av den verklighet hen befinner sig inom och de egenskaper som omgivningen tillskriver denne utifrån valet att prostituera sig. Det är först när socialarbetaren i mötet med den prostituerade blir godkänd av denne som arbetet kan ta form. Att komma dit kan ta lång tid och det kräver ett genuint intresse och engagemang, men det går.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet på Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i åldern 16-19 år för att det i den åldern är många som använder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begränsa oss. Den teori vi har använt oss av är socialkonstruktionism och det är utifrån den och tidigare forskning på ämnet sociala medier som vi har gjort vår analys. I resultatet framkom att det normala är att hålla sig i bakgrunden på Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmärksamhetssökande. Det framkom också att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende på Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning. Vi kom till slutsatsen att det sker en viss socialisation på Facebook eftersom ungdomarna genom interaktion lär sig normer och regler för vad som är normalt respektive avvikande och hur de ska förhålla sig till detta.

No description available.