Droger och drogbruk är knappast något nytt inom forskningsvärlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 år i Sverige. Det var först på 1960-talet man började uppmärksamma företeelsen, definiera det och på så sätt sätta ord på drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga män. Syftet med min studie har varit att tolka och få en bättre förståelse av männens vardagsliv, deras drogbruk och omvärld. Detta har jag sökt svar på genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster. Slutsatsen jag kom fram till är att de drogbrukande informanter lever i en slags bubbla utanför samhället och avsäger sig ansvaret för sina handlingar och sin livsföring.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ”svensk” Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ”svenskhet” och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ”invandraren”, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna. Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan. Samtidigt upplever jag att media uppmanar Zlatan att bli en ”äkta svensk”, Zlatan, gör dig svensk!

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö.

Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.

Vårt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhållningssätt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mångkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrån detta tittat på fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhållningssätt. De fyra vi valt att titta på är, fysisk och psykisk miljö, språk, barns identitet och föräldrar. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat människor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhållningssätt, och vad de ansåg var viktigt för att få detta att fungera. Resultatet visar på att de intervjuade hade en liknande syn på det interkulturella förhållningssättet, men att det finns en del hinder på vägen för att nå målet som måste lösas. Alla visade dock på en vilja att förbättra vissa aspekter för att få arbetet att fungera bättre. Our purpose is to study the concept of an intercultural approach in a preschool setting, and to investigate how it’s understood by different participants in preschool activity. We have chosen to work with a social constructivism perspective, and on the basis of this we choose four certain parts, that we see as important in an intercultural approach. The four parts we decided to look at further are, mental and physical environment, language, children’s identity and parents. We have also done qualitative interviews with individuals holding different roles in preschool activity in a multicultural area of Stockholm called Vantör. We wanted to hear their point of view about an intercultural approach The results showed us that they had a similarly point of view concerning the intercultural approach, but that there are some problems which needs to be solved. Everybody showed a will to improve certain aspects to make the work run more smoothly.

This study has a focus on brand building and brand identity. The overall idea of the study is to examine the Swedish clothing company WeAretheSuperlativeConspiracys brand building tactics and activities. WeAretheSuperlativeConspiracys, or WeSC, is a company that produces and sells streetfashion in over 20 countries and has over 1600 distributors. The company has in the recent years grown to become one of the largest in its segment. The interesting factor in WeSC´s brand building activities is the use of Weactivists. A Weactivists is a person, known or unknown, that is really good at what they do and share the mentality of WeSC. These individuals are used in the companies marketing in different and creative ways. The purpose of this study is to describe and analyse the company’s use of Weactivists, specifically by describing the use of these persons in the company’s campaign material and analysing what message the usage sends. The main purpose is to analyze why WeSC use these Weactivists in their brand building activities. Interviews, company research and advertising material have been the empirical foundation of the study. The two main theories that have been used in this study focuses on brand building and brand identity. These theories have been applied on the empirical research in a purpose to analyse the company and its use of Weactivists. After analysing WeSC we found that the Weactivists play an important and big roll in the company’s brand building. We found, that through these persons, WeSC communicate their core values and their identity in a creative and unusual way. By analysing the company’s campaign material, we saw signs of Swedish influences, humour, irony, creativity and a rebel attitude. In conclusion we found that the Weactivists play a crucial roll in the company’s communication of its identity. Through these persons, a clear and consistent identity is communicated with an emphasis and credibility that gives WeSC a unique position among its competitors.

Abstract Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.

No description available.

No description available.

Sammanfattning NyhlénsHugosons är ett norrländskt charkuteriföretag med säte i Luleå. Det bildades under 2005 och ägs till lika delar av VD Mikael Hugoson och Scan AB. De är aktörer på den norrländska marknaden och kundområdet sträcker sig från nordligaste Lappland till söder om Gävle. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur väl företaget NyhlénsHugosons kommunicerar ut sin varumärkesidentitet för att försöka skapa en rättvisande varumärkesimage hos konsumenterna. Varumärkesidentitet förklaras med den bild företaget önskar förmedla av sig själva till sina kunder. Varumärkesimage är den kundupplevda uppfattningen av varumärket i fråga. Uppsatsen har både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med marknads- och försäljningschefen på företaget och gjordes för att få kunskap om företagets varumärkesidentitet varpå den kvantitativa undersökningen syftade till att förstå konsumenternas uppfattningar kring varumärket NyhlénsHugosons. Den kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning av 14 frågor som delades ut till 200 konsumenter i Umeås centrum samt tre stormarknader i centrala Umeås utkanter . När analys av de insamlade data gjorts har författarna använt sig av Aakers identitetsmodell rörande kärn- och utvidgad identitet samt analysverktygen för varumärkesidentiteten; produkt, organisation, person och symbol. När kommunikationen analyserats har Kotlers marknadskommunikaitonsmodell använts. I Kotlers marknadskommunikationsmodell presenteras teorier kring reklam, sales promotion, PR, direktmarknadsföring och personal selling. Övrig analys kring kommunikation har skett via teorin om den oplanerade kommunikationen som uppstår utan påverkan internt från företaget. Data behandlades i SPSS utifrån vilka tabeller och grafer konstruerades. Författarna till detta arbete drar slutsatsen att det i viss omfattning finns brister i NyhlénsHugosons kommunikation rörande sin varumärkesidentitet. Framförallt uppmärksammas en otillfredsställande kommunikation till konsumenterna kring organisationsidentiteten som miljömedvetenhet och god djurhållning vilket också är fallet gällande de personliga identitetsattributen som i dagsläget förefaller betydelselösa. Vi menar vidare att den bristande kommunikationen i organisationsattributen bidrar till att företaget går miste om många potentiella kunder. I kommunikationen av den produktidentitet företaget önskar att sända ut observeras en mer överensstämmande varumärkesidentitet och varumärkesimage vilket har sin förklaring i att produktidentiteten är mer påtaglig. Detta medför att företaget lättare kan kommunicera denna identitet till konsumenterna. Här uppmärksammas bara ett avvikande av mindre karaktär.