I denna studie har jag haft som syfte att undersöka hur ungdomar upplever skönhetsideal. Genom att intervjua fem ungdomar har jag försökt att förstå hur de resonerar kring skönhetsidealen. Med hjälp av intervjuer har jag samlat in material som jag sedan har analyserat genom metoden grundad teori. Därefter har jag med hjälp av teorin symbolisk interaktionism analyserat och tolkat mitt material. Jag har även tillämpat tidigare forskningar till materialet. Tidigare forskning som handlar om skönhetsideal, stigma, identitet och KASAM. Studiens övergripande slussats är att skönhetsideal har en avgörande roll för ungdomars identitet. Ungdomarna påverkas utifrån vad media menar är vackert och därmed försöker också ungdomarna efterlikna dessa skönhetsideal. Skönhetsidealen påverkar hälsan på olika sätt beroende på hur individen bemöter dessa skönhetsideal. Ungdomarna associerar en god hälsa med att vara vacker och genom att upprätthålla en god hälsa, kan därmed skönhetsidealen uppnås.

På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.

Den här uppsatsens syfte är att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att påverka människan på mikronivå, därtill skaffa sig en större förståelse för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebär och även skaffa sig en ökad förståelse för fenomenet ”vi mot dem”. Fokus i uppsatsen är det förslag som Regeringens Ansvarskommitté tagit fram angående en sammanslagning av Sveriges län till nio regioner, där uppsatsen kommer att behandla vd som händer med människors regionala identitet vid en sådan sammanslagning. Förslaget innebär då att Värmlands och Örebro län ska slås samman. Uppsatsen är uppbyggd på studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur främst inom ämnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har även använts som teoretiska referensramar, på vilken intervjufrågor baseras. Uppsatsen är således även delvis uppbyggd på djupintervjuer, vilka sedan jämförs och analyseras tillsammans med teorin med hjälp av en analysmodell. Karlstadbor har en väldigt stark identitet som värmlänningar, vilka då har sin identitet starkt kopplat till landskapet Värmland. Administrativa gränser av olika slag är inte så betydelsefulla när det handlar om människors identitet. Då Värmland har ett så starkt varumärke i landskapet så är det främst landskapet som identiteten grundar sig i vilket då innebär att en ny gränsdragning inte spelar någon större roll för den värmländska identiteten. Med en stark identitet tillkommer många olika företeelser. De Karlstadbor som intervjuades för denna uppsats ansåg t.ex. att Örebro län inte vara lika kulturellt betingat och inte lika vackert landskap som Värmland. Det framkom att de största kopplingarna som gjordes till Örebro län var av negativ art. Vidare så är den hänsyn som Ansvarskommittén tagit angående vad som händer med människors regionala identitet vid en eventuell sammanslagning inte tillräcklig. Rapporten har klargjort för vissa företeelser men ej belyst de olika faktorerna som påverkar vår regionala identitet, i någon större utsträckning, vilket anses som otillräckligt.

Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats. Resultatet av studien har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området. Eriksons och Marcias identitetsteorier har använts för att tydligare belysa identitetsaspekten. Studien anses vara användbar då de adopterades situation är något som uppmärksammats alltmer och då särskilt identitetsprocessen där relationen till ursprunget kan ses som viktig.

Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen. För många var klättring en stor del av livet, de identifierade sig som klättrare, trots att stereotypen av en klättrare allmänt verkar anses vara en man. Det vältränade kroppsidealet inom klättringen upplevdes som självklart, men det sågs även en gräns för hur muskulös en kvinna kunde vara innan hon framstod som oattraktiv. Det viktigaste är att tjejerna får delta på sina villkor och att de inte alltid behöver jämföras med männen.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är: • Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning? • Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning? Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori. Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi. Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi. / Örebro University Department of Social Sciences Sociology, Continuation Course, 41-60 p. Essay, 10 p. Spring 2006 Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar) Author: Hallkvist, Johanna & Johansson, Sandra Abstract The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues: • Why does a young woman develop an eating disorder? • Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders? Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling. To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory. The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia. Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia

Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien. De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter.

The main objective of this essay is to examine how the identities of young people are influenced by their choice of an individual sport or a team sport. The following questions are the focus of the essay: • How does the sport influence the creation of an identity for active young people? • How will the choice of an individual sport or a team sport affect the development of an identity in young people who practises sport? To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. The empirical material has been collected with help of eight semi-structured interviews. Four of them were held with young people who practised swimming and the other four with young people who played soccer. The essay is structured from Derek Layders model regarding how to understand the social reality. The model is divided into four different domains that stretch from a macro to micro level. The first domain discusses sport in the near context and is followed by sport environment, the sport situation and finally sport and the self. To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of how young people’s choice of sport influence the development of their identity I have used a number of theories. The theories follows Layders model and goes from more general theories regarding identity and the individualised society and groups as a social constellation to fall out in more specific theories about youth, identity and youth groups. The study shows that all of the participating young individuals valued belonging to a group highly but they found it equally important to develop as an individual. The soccer player has his/her specific position in the team which leads to a feeling of togetherness, solidarity and security, but this also lead to a limited individual freedom. The swimmers on the other hand experienced less security in the group but felt that they had a bigger individual freedom. The studies also shows that, for an individual, the importance of togetherness is not so much the fact that you belong to a team as it is important to belong to a bigger collective context. A swimmer gets a direct and concrete confirmation on their individual accomplishments which can lead to a greater self-confidence in young people who practices individual sports in comparison to the young people who practises team sports. However, within a soccer team they have collective ideals that help the players understand the importance of cooperation, team work and to show consideration for other people. Keywords; identity, youth, sport, team, individual

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av regressionsanalys. Resultaten pekar på relativt små identitetsförändringar och i så fall oftast till det bättre. Pensionärerna tycks väl anpassade och uppvisar en hög grad av trivsel, vilken kan kopplas till känsla av frihet, nöjdhet med tidigare liv, ökat umgänge med familj och vänner samt också utökade egna aktiviteter i form av motion, studier, resor, kreativa sysselsättningar m m. I förlängningen kan man här tänka sig framväxten av en subkultur av friska, köpstarka samt aktivitetssugna yngre pensionärer.