Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia. Jag har valt att analysera regionaliseringsdebatten i de två försöksregionerna Skåne och Västra Götaland. Det empiriska materialet har bestått av tidningsartiklar i form av såväl ledare och nyhetsartiklar som insändare och debattartiklar. Den kritiska diskursanalysen har använts som analysredskap. Analysen av Skåne visar att det finns en uttalad regional identitet i regionen. Den regionala identiteten bygger på en maktkamp mellan stat och region vilket synliggörs i konstruktionen av ett ”vi” och ett ”dem”. Konstruktionerna skapas diskursivt genom ordval, symbolspråk och explicita diskussioner om den regionala identiteten. Analysen av Västra Götaland visar att det inte finns en uttalad regional identitet i regionen. Konstruktionen av ”dem” återfinns men konstruktionen av ”vi” saknas. I regionen framställs regional identitet som en meningslös identifikation. Analysen visar att den regionala identiteten är en föreställd gemenskap som konstrueras och rekonstrueras i den diskursiva praktiken. De regionala identiteterna är kontextuella och föränderliga vilket innebär att de kan komma att förändras vid en eventuell omstrukturering.

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003. Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.       The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur lärarna resonerar runt flerspråkighet och barnens identitetsutveckling. Studiens målgrupp är lärare som arbetar på en mångkulturell skola och deras berättelser kring flerspråkighet. För att undersöka lärarnas resonemang och hantering av flerspråkighet har kvalitativa reflexiva intervjuer genomförts på klasslärare på en mångkulturell skola, åtta enskilda - samt två gruppintervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett genom analysmetoderna meningskoncentrering och meningskategorisering. Kategoriseringen utfördes utifrån det som lärarna förklarade grundligt och betonade intensivare. Resultatet visar att lärarna ser de flerspråkiga barnen som "annorlunda" än andra svenska barn. Lärarna betonar dels att de accepterar barnen, men beskriver dem utifrån ett bristperspektiv genom att betona barns språkliga och sociala brister. Lärarna betonar också att barnens modersmål är det viktigaste, samtidigt som de lägger undervisningens fokus på undervisningen i svenska och användning av svenskan. Lärarna legitimerar detta med att barnen behöver svenskan för att kunna bli goda samhällsmedborgare och utvecklas som människor. Modersmålsundervisningen legitimeras inte närmare. Lärarna anser själva att de kompromissar och försöker att hjälpa barnen men samtidigt visar de sin makt genom att, i slutändan ändå, få sin vilja igenom utifrån de bestämmelser skolan har, och bestämmer över bland annat både barnen och deras föräldrar. Lärarnas resonemang visar en ganska negativ bild på flerspråkighet nämligen den att flerspråkigheten kan vara ett hinder för barnens utveckling som kan försvåra framtida framgångar i livet. Flerspråkigheten ses av lärarna som "nödlösning", som bland annat kan tas till i situationer där barnen behöver ha hjälp med förståelsen och inte som tillgång eller möjlighet.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper. Detta gav tjejerna en möjlighet att fritt diskutera kring de frågor vi ställde. Studiens resultat visar att tjejerna på båda skolorna har en del gemensamma föreställningar kring skapandet av identitet bland tjejer. Flertalet var klara över att tjejer har rätt att själva utveckla sin identitet och att detta är något som görs självständigt. Samtidigt gavs också uttryck för rädslan av att vara annorlunda. Detta blev särskilt tydligt bland tjejerna på den kommunala skolan. Studien visar också att tjejerna till viss del hade olika syn på betydelsen av status för identitetsskapande. Tjejerna på den kommunala skolan förknippade status med "snällhet", medan tjejerna på friskolan förknippade status mer med ekonomi. Resultaten visar därmed på den ambivalens många tjejer idag upplever i skapandet av en identitet.

No description available.

Syftet med den här kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frågeställningarna löd – Hur kan den personliga erfarenheten från ackulturationsprocessen bidra och användas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor användning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de känner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt är de medvetna om hur motivationen, åsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet. Som behandlare möter man med stor sannolikhet ungdomar med invandrarbakgrund i arbetet, därför är det viktigt att öka kulturförståelsen och insikten för vad det kan innebära för ungdomen att ha dubbel kulturtillhörighet.

I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar. Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen. Denna klyfta kulturerna emellan ökade efter att två hedersrelaterade våldshandlingar utfördes mot kurdiska flickor, och informanterna menar att det är en av anledningarna till varför många idag har fördomar gentemot kurder.

The aim of our study was to increase understanding of older people’s views on social media’s and identity by asking the question: How do seniors perceive identity on Facebook? Based on a qualitative approach with written interviews conducted by e-mail, we contacted respondents who had and used a Facebook account. In our study we used categories, such as seniors, identity, Facebook and networking to be able to answer our research question. The result of this study is shown as a description of nine respondent’s testimony regarding identity on Facebook. The study shows that it is regarded negatively to be totally anonymous on Facebook. The respondents also testified to being meticulous in selecting what kind of material they publish on Facebook.