<p>Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. </p><p>4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. </p><p>Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. </p><p>Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren. Jag har med denna undersökning inte haft för avsikt att göra generaliseringar, utan har bara varit intresserade av just dessa respondenters upplevelser. </p><p>Respondenterna är gifta, sammanboende och har minst ett gemensamt barn. </p><p>Jag har i min analys utgått från teorier som behandlar den patriarkala strukturen, äktenskapet, individen och relationen. Resultatet visade att paren har en bra relation och relativt jämn arbetsfördelning. Kvinnorna är dock lite mer skeptiska än männen över hur pass jämställt förhållandet verkligen är. Även om paren inte säger att de ser på vissa sysslor som typiskt manliga eller kvinnliga framgår det ganska tydligt att det finns en skillnad i vem som gör vad. Paren upplever att de med tiden växer samman och mer och mer ser sig som en gemensam enhet än två separata, men de hävdar ändå vikten av att få vara för sig själv för att kunna orka med familjen och hushållssysslorna. De lever alla i ett mer eller mindre beroendeförhållande till varandra där beroendet inte upplevs negativt utan mer som att de kompletterar varandra. Kvinnorna har överlag tagit hand om barnen när de varit små och sjuka. De säger alla att detta val skett på grund av den ekonomiska situationen. </p><p>Alla par upplever att de har en relativt god kommunikation och vill gärna lösa konflikter så snart dessa uppstår. </p><p>Nyckelord: jämställdhet, patriarkat, identitet, relationer, äktenskap, hushållsarbete</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år. </p><p>De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt.</p><p>De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft. Kroppsliga uppfattningar och upplevelser är starkt knutet till konstruktionen av informanternas identitet. Missade träningspass leder till exempel till att de känner sig misslyckade och ouppklarade mål leder många gånger till minskad självkänsla. Genom att disciplinera kroppen anser många av informanterna att de vinner framgång även på andra plan, exempelvis upplever de få ökad acceptans och uppmärksamhet av sin omgivning vilket i förlängningen även bidrar till att stärka deras självförtroende. Deras uppfattningar och tankar rörande kroppen skiljde sig även åt mellan könen</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.</p><p>Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem. Smaken har sedan utvecklats och förändras i samma takt som deras självuppfattning och genusidentiteter. När det gäller genusperspektivet berättar informanterna att de genom sitt deltagande på ett fält som domineras av manliga uttryck, kan göra revolt mot rådande könsnormer kring kvinnlighet. De berättar också att de ibland kan uppfattas som störande och aggressiva när de uttrycker rockens råa och direkta karaktärsdrag. Musiken är väldigt viktig för dessa kvinnor även på ett personligt plan. Rocken hjälper dem att definiera sig själva och omvärlden. Den kan också hjälpa dem att komma i kontakt med sitt inre jag.</p>

<p>The main objective of this essay is to examine how the identities of young people are influenced by their choice of an individual sport or a team sport.</p><p>The following questions are the focus of the essay:</p><p>• How does the sport influence the creation of an identity for active young people?</p><p>• How will the choice of an individual sport or a team sport affect the development of an identity in young people who practises sport?</p><p>To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. The empirical material has been collected with help of eight semi-structured interviews. Four of them were held with young people who practised swimming and the other four with young people who played soccer. The essay is structured from Derek Layders model regarding how to understand the social reality. The model is divided into four different domains that stretch from a macro to micro level. The first domain discusses sport in the near context and is followed by sport environment, the sport situation and finally sport and the self.</p><p>To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of how young people’s choice of sport influence the development of their identity I have used a number of theories. The theories follows Layders model and goes from more general theories regarding identity and the individualised society and groups as a social constellation to fall out in more specific theories about youth, identity and youth groups.</p><p>The study shows that all of the participating young individuals valued belonging to a group highly but they found it equally important to develop as an individual. The soccer player has his/her specific position in the team which leads to a feeling of togetherness, solidarity and security, but this also lead to a limited individual freedom. The swimmers on the other hand experienced less security in the group but felt that they had a bigger individual freedom. The studies also shows that, for an individual, the importance of togetherness is not so much the fact that you belong to a team as it is important to belong to a bigger collective context.</p><p>A swimmer gets a direct and concrete confirmation on their individual accomplishments which can lead to a greater self-confidence in young people who practices individual sports in comparison to the young people who practises team sports. However, within a soccer team they have collective ideals that help the players understand the importance of cooperation, team work and to show consideration for other people.</p><p>Keywords; identity, youth, sport, team, individual</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:</p><p>• Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?</p><p>• Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?</p><p>Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval.</p><p>För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori.</p><p>Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi.</p><p>Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi.</p> / <p>Örebro University</p><p>Department of Social Sciences</p><p>Sociology, Continuation Course, 41-60 p.</p><p>Essay, 10 p. Spring 2006</p><p>Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar)</p><p>Author: Hallkvist, Johanna & Johansson, Sandra</p><p>Abstract</p><p>The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues:</p><p>• Why does a young woman develop an eating disorder?</p><p>• Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders?</p><p>Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling.</p><p>To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory.</p><p>The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia.</p><p>Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia</p>

<p>The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.  </p><p> </p><p>In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence. I define the fourth adolescence as an immigrant because she didn’t feel forced to escape to Sweden because of reasons as persecution, torture or war, like the other adolescences experienced.  </p><p> </p><p>The results showed that three of the adolescences had a quite strong consciousness about their ethnic identity. However these three adolescences have not yet been integrated to the Swedish society, but rather perceives quite segregated. The fourth adolescence in the study didn’t have a very strong consciousness to her ethnic identity, unlike the other individuals in the study. However she experiences a connection toward the western value- system. This is because she was born and raised in a western country. With consideration of that, this adolescence is quite integrated to the Swedish society.    </p><p> </p>

<p>Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet. En identitetsförflyttning där västerländska maktanspråk och en fortsatt postkolonial tankegång undangöms bakom FN:s mänskliga rättigheter. Vilka i sin tur fastställs av oss alla genom daglig reproduktion av den västerländska diskursens oändliga demokratiansvar.</p>

<p>Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ”svensk”</p><p>Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ”svenskhet” och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ”invandraren”, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna.</p><p>Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan. Samtidigt upplever jag att media uppmanar Zlatan att bli en ”äkta svensk”,</p><p>Zlatan, gör dig svensk!</p>

<p>Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö.</p>

<p>This study has a focus on brand building and brand identity. The overall idea of the study is to examine the Swedish clothing company WeAretheSuperlativeConspiracys brand building tactics and activities. WeAretheSuperlativeConspiracys, or WeSC, is a company that produces and sells streetfashion in over 20 countries and has over 1600 distributors. The company has in the recent years grown to become one of the largest in its segment. The interesting factor in WeSC´s brand building activities is the use of Weactivists. A Weactivists is a person, known or unknown, that is really good at what they do and share the mentality of WeSC. These individuals are used in the companies marketing in different and creative ways.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyse the company’s use of Weactivists, specifically by describing the use of these persons in the company’s campaign material and analysing what message the usage sends. The main purpose is to analyze why WeSC use these Weactivists in their brand building activities. Interviews, company research and advertising material have been the empirical foundation of the study. The two main theories that have been used in this study focuses on brand building and brand identity. These theories have been applied on the empirical research in a purpose to analyse the company and its use of Weactivists.</p><p>After analysing WeSC we found that the Weactivists play an important and big roll in the company’s brand building. We found, that through these persons, WeSC communicate their core values and their identity in a creative and unusual way. By analysing the company’s campaign material, we saw signs of Swedish influences, humour, irony, creativity and a rebel attitude. In conclusion we found that the Weactivists play a crucial roll in the company’s communication of its identity. Through these persons, a clear and consistent identity is communicated with an emphasis and credibility that gives WeSC a unique position among its competitors.</p>