Syftet med denna uppsats är att genom diskursanalys se på Malmös stadsomvandling från industristad till kunskapsstad under den avgränsade perioden 1994–2014, med fokus på ny arkitektur och dess roll i förändringsprocessen. Målet är att öka förståelsen för varför Malmös stadsbild ser ut som den gör idag och hur staden fått sin starka identitet. Detta genom att undersöka i vilken politiskt och social kontext som beslut togs som att ändra bilden av Malmö, samt hur ny arkitektur tagits emot och beskrivits i dagspress respektive fackpress.   Resultatet visade att avindustrialisering och ekonomisk kris gav en stark vilja att förändra. Politiker, kommun och aktörer byggde upp staden kring nya verksamheter där den nya arkitekturen visade sig vara en viktig förutsättning för verksamheterna och stadens expandering. Arkitekturen planerades bidra till att motverka stadens dåliga berättelser om segregation och arbetslöshet, vilket visat sig inte helt lyckat. Malmö har än idag en stark identitet som talar om segregation, utanförskap, våld och kriminalitet. Stadsomvandlingen kan även ses lyckad då staden fått identiteten som kunskapsstad med en framgångsrik högskola. Ny spektakulär arkitektur har bidragit till att placera Malmö på världskartan, lockat turister samt bidragit till en stark gemenskap bland invånarna. / The purpose of this paper is that through discourse analysis study Malmoe’s urban regeneration from an industrial city to a city of knowledge, in the delimited period 1994–2014, with a focus on the architectural part of the process of change. The goal is to gain understanding in why Malmoe’s cityscape looks like it does today, and how the town got its identity. This will be done by looking at the political and social context in which the decision was taken to change the image of Malmoe, and how the new architecture has been received and described in newspapers and trade publications.   The results showed that de-industrialization and economic crisis gave a strong desire to change. Politicians, municipalities and operators built up the city on new businesses where the new architecture proved to be an important prerequisite for the businesses and the city's expansion. The architecture was planned to help neutralize the city's bad stories about segregation and unemployment, which proved not entirely successful. Malmoe has today a strong identity that speaks of segregation, exclusion, violence and crime. The regeneration can also see been successful in the way the city has gained an identity as a city of knowledge with a successful university. New spectacular architecture has also helped to place Malmo on the map, attracting tourists and contributed to a strong community among residents.

Studiens syfte är att studera den nya identitetslagen som stiftades i Bolivia för att se hur transkvinnor i La Paz upplever lagen i deras aktuella situation. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med tre transkvinnor och en aktivist i La Paz. Studiens frågeställningar om lagens betydelse och dess påverkan i transkvinnornas liv har varit till hjälp för att förstå hur de resonerar kring identitetslagen. Även regeringens filosofiska koncept ”Att leva väl” diskuteras i relation till transkvinnornas liv för att se om alla medborgare inkluderas. Resultatet visar att deltagarna uppfattar identitetslagen som mycket positiv i samband med att dom nu accepteras rent juridiskt samt att diskrimineringen minskat ifrån institutioner, banker och polisen sedan identitetslagen trädde i kraft. Men för att deras livssituationer ska kunna ändras i ett perspektiv krävs flera viktiga insatser för att inkludera transkvinnor i samhället, två förekommande problem som transkvinnor stöter på är tillgång till arbete och bostad.

Denna studie behandlar kommunal platsmarknadsföring med utgångspunkt i Knivsta kommun. Flera teorier om platsmarknadsföring tas upp. Bland annat om invånarnas betydande roll i platsmarknadsföringen och tidigare exempel på lyckade och mindre lyckade platsmarknadsföringskampanjer. Genom att intervjua representanter för Knivsta kommun och ett antal av kommunens invånare, skapades en överblick av platsmarknadsföringen i området. Resultatet visar att Knivsta kommun har en tydlig vision om vart de vill komma i framtiden, vilket innebär en del förändringar som till exempel att växa från att vara en liten pendlarkommun och villastad, till att bli mer av en småstad. Dessutom framhävs en vilja att etablera flera företag inom kommunen. Om Knivsta kommuns planer på förändring inte får stöd av kommunens egna invånare riskerar planerna att misslyckas. De tillfrågade invånarna i Knivsta kommun ger indikationer på en positiv inställning till kommunens framtidsplaner. Men i vissa frågor som Knivsta kommuns planerade förändring till att bli en småstad är stödet mindre och en mer grundläggande undersökning av kommunens invånare vore därför intressant.

Projektet #visavärlden fokuserar lika mycket på att lära ut tolkning om konst som det själva skapandet av egen konst. Genom moment där eleverna exponeras för, tolkar och diskuterar konst skaffar de kunskaper och inspiration för att sedan producera sina egna verk. Moment som 'duschen', där de blir översköljda av olika verk och konstnärer, 'bildpromenaden', där de analyserar och tolkar verk utifrån vad de ser och tänker, och 'frågorna', ett hjälpmedel för eleverna att själva komma fram till vad de tycker är viktigt och vill dela med sig. Efter att ha skaffat kunskap och insikt har eleverna i projektet jobbat flitigt för att kunna ställa ut sina verk. Detta är deras berättelser, röster och perspektiv på världen. Nyckelordet i detta arbete är “att berätta”, vilket involverar ett narrativ, en röst och identitet. I skolans läroplan finns skrivet att dessa begrepp skall bearbetas i bildämnet. Genom att själv berätta och ta del av andras berättelser ökar förmågan att kunna se och lära känna sig själv vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sin egen värld och identitet och bli öppen för andra människors liv och livsberättelser. Men både som lärare och elev har jag saknat en pedagogisk metod som öppnar möjligheten för barn och ungdomar att arbeta med sina berättelser och sin identitet. Detta arbete är ett svar på denna avsaknad.

Läroböcker har i Sverige länge varit en del av den socialiserande institution som skolan varit och fortfarande är. Flertalet forskare (bland andra Tingsten, 1969; Eilard, 2008; Mattlar, 2008) visar hur dessa böcker på olika sätt och med olika innehåll har förmedlat nationella identiteter. Syftet med denna uppsats har varit att upptäcka den nationella identitet som samtida svenska läroböcker i samhällskunskap förmedlar. För att undersöka detta har en kritisk diskursanalys gjorts av texten i böcker i samhällskunskap. Fokus har legat på grundläggande kunskap, sociala relationer samt sociala identiteter som texten förmedlar om Sverige när Sverige beskrivs i relation till andra länder. Resultatet är en mångfacetterad bild där vissa drag varit mer framträdande än andra. Bilden av Sverige förmedlas i böckerna som ett demokratiskt, välutvecklat och rikt land vars relationer med andra länder präglas av såväl samarbete som konkurrens. Den nationella gemenskapen som blir synonym med Sverige i böckerna har en stark ställning och tas för given. Jämfört med andra länder värderas Sverige främst positivt.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn konstruerar kön och identitet utifrån text och bild i bilderböcker. Utifrån syftet formulerades frågeställningen Hur förhåller sig barn till kön och identitet i bilderböcker? För att besvara frågeställningen utfördes fyra halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra barn och med hjälp av tre bilderböcker utfördes boksamtal med respektive barn som fick svara på följande frågor: Finns det någon flicka/pojke i boken? Hur vet du att det är en flicka/pojke? Vem i boken skulle du vilja vara/inte vara? Varför? Resultatet visar att barn konstruerar och motiverar könet hos en karaktär i bilderböcker genom dess fysiska attribut, som hårfrisyr och klädsel, men även genom vilken färg denna har. Saknades tydliga fysiska attribut kunde barnen säga att en karaktär var pojke eller flicka, men inte motivera varför. Gällande identitetsfrågan hade barnen svårt att svara på frågan vem de skulle vilja vara. Däremot kunde de formulera vilken/vilka av karaktärerna de tyckte om, vilket motiverades av barnets egna preferenser, alltså vad barnet själv gillade. Resultatet diskuterades med stöd av teorier och tidigare forskning kring kön, könsscheman, normer och identitet samt teorier om bilderbokens inverkan på barns könsskapande.

No description available.

Vad som inom en nation ses som ett existentiellt hot mot staten varierar beroende på vilken nation som studeras. Följande uppsats ämnar att genom en diskursanalys studera hur ämnet migration konstrueras till ett hot mot staten och dess grundläggande värden och värderingar, samt hur detta återspeglar sig i nationens politiska ställningstagande på europeisk nivå. Studien utgår ifrån ett flertal teoretiska perspektiv och en analys genomförs av relevanta politiska dokument samt direkta uttalanden från de nu sittande regeringarna i Sverige, Spanien och Ungern. Tidsramen för det studerade materialet sträcker sig från 2012-2016. I det dagsaktuella läget är migrationsfrågan i högsta grad aktuell, och att studera hur den politiska diskursen bidrar till en hotbildskonstruktion kring den är av stor relevans för att en nations politiska agerande ska kunna förstås. Studiens resultat visar på att ett ämne kan konstrueras som ett hot inom flera politiska diskurser, samtidigt kan dessa diskurser formas på ett sådant sätt att hotet får olika betydelse inom respektive nation. Samtliga tre nationer framhåller problematiken kring migrationsfrågan. Dock ser nationerna olika typer av risker och hot kopplade till den, likväl som de presenterar olika förslag på hur frågan bör hanteras. Samtliga är eniga om att det inom den europeiska unionen krävs ett gemensamt handlande för att uppnå önskade resultat. Den svenska diskursen framhåller främst det gemensamma ansvaret inom EU och vikten av solidaritet som huvudsakliga argument för ett ökat ansvar för samtliga länder i unionen. I Spanien läggs fokus på ett effektivt politiskt system för hantering av frågor på europeisk nivå, vilket skiljer sig från den ungerska diskursen, där kulturella aspekter står i fokus och framstår som hotade. Migration konstrueras och framställs alltså som någon typ av hot inom samtliga nationer, dock skiljer sig hotbildskonstruktionen åt bland annat då det gäller inramning, eventuell lösning samt vilka nationella värden som är de som framstår som hotade. Detta får konsekvenser på såväl den politik som förs inom området på nationell nivå som på nationernas agerande inom EU. Utifrån denna studie kan sägas att de resultat som presenteras visar på vikten av att hotbildskonstruktioner studeras och analyseras, då politiska ageranden inom det migrationspolitiska området får stora konsekvenser för en stor grupp människor.

Allt fler unga vuxna växer upp och skapar mångkulturella identiteter i en globaliserad värld. Syftet med föreliggande studie var att utforska upplevelsen av att besitta en mångkulturell identitet samt bidra till en ökad förståelse för dess eventuella möjligheter och svårigheter. Deltagarna var åtta unga vuxna kvinnor med dubbel kulturell identitet, hemmahörande i både kollektivistiska och individualistiska kulturkontexter. Datainsamling gjordes genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys användes som metod för dataanalys. Resultatet belyser komplexiteten i att förhålla sig till flera kulturella identiteter, samt förhandlandet dem emellan. Att kompromissa med det egna jaget till förmån för den rådande kulturkontexter samt upplevelsen av utanförskap var viktiga fynd. Dess möjligheter visade sig bland annat genom en ökad medvetenhet om kulturell identitet och kompetens att finna tillhörighet i ytterligare kultur kontexter. Vidare framkom betydelsen av att skapa identiteter bortom de normativa kulturramarna samt vikten av att erkänna den mångkulturella identiteten som en identitet i sin egen rätt. Resultatet i föreliggande studie går i linje med befintlig internationell forskning.

The purpose of the thesis is to increase the knowledge of how young women between the ages of 20 and 25 experience their use of social media. The problem formulation is based on social media being able to influence the self-image of young women. Within these frames, a multitude of images and videos that people post are often flowing in the best possible way. This, in turn, can help many people believe that the people behind have a perfect life. The empirical material has been collected through seven qualitative interviews with young women aged 20-25. The empirical study was analyzed with the help of Erving Goffman's theory of impression control and Anthony Gidden's theory of identity and was then analyzed by a thematic analysis. The main themes of the study are "identity" and "control of impressions", "comparison and requirements in relation to social media"The quotes from the empirical material have been analyzed using the above-mentioned theories. The essay results show that the use of social media can adversely affect the interviewees. Young women's self-image can be influenced by all images published on social media, they are compared with this and furthermore it can lead to them feeling inadequate. There is a norm on social media that means that the flow should appear as a "perfect life". The result also shows that the interviewees create a certain identity on social media that can be different from the one they have in real life. The essay shows that the interviewees' way of presenting themselves on social media is in line with the other members who use social media, which means that everyone together creates these standards and maintains them. / Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om hur unga kvinnor i åldern 20–25 år upplever sin användning av sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att sociala medierkan påverka unga kvinnors självbild. Inom dessa ramar flödar en mängd bilder och videor som människor postar, ofta framställda på ett så bra sätt som möjligt. Detta kan i sin tur bidra till att många människor tror att personerna bakom har ett perfekt liv.Det empiriska materialet är insamlat genom sju stycken kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldern 20–25. Empirin analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om intrycksstyrning och Anthony Giddens teori om identitet och har sedan analyserats genom en tematisk analys. Studiens huvudteman är ”identitet” och ”styrande av intryck”, ”jämförelse och krav i relation till sociala medier”. Citaten från det empiriska materialet har analyserats med hjälp av ovan nämnda teorier. Uppsatsensresultat visar att användningen av sociala medier kan påverka intervjupersonerna negativt. Unga kvinnors självbild kan påverkas av alla bilder som publiceras på sociala medier, de jämför sig med dessa och vidare kan det leda till att de känner sig otillräckliga. Det finns en norm på sociala medier som innebär att flödet ska framstå som ett ”perfekt liv”. Det intervjupersonerna gör är att skapa sig en viss identitet på sociala medier samtidigt som de har en annan identitet i verkliga livet, det livet utanför sociala medier. Uppsatsen visar att intervjupersonernas sätt att presentera sig på sociala medier stämmer överens med de övriga medlemmarna som använder sociala medier, vilket innebär att alla tillsammans skapar dessa normer och upprätthåller dem.