<p>I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.</p><p>Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen. Denna klyfta kulturerna emellan ökade efter att två hedersrelaterade våldshandlingar utfördes mot kurdiska flickor, och informanterna menar att det är en av anledningarna till varför många idag har fördomar gentemot kurder.</p>

<p>I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.</p><p>De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter.</p>

<p>Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. </p><p>Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. </p><p>Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan. Efter att ha läst svaren på enkäten valde jag att även göra en kompletterande intervju med dem. Jag ville se hur de ansåg att familj, skola och samhälle påverkar deras sätt att se på sitt språk och sin kultur. </p><p>Både litteraturen och intervjuerna visar på att familjen, skolan och samhället påverkar en flerspråkig individs identitet. De påverkar individens relation till sitt modersmål, det svenska språket, den egna kulturen och den svenska kulturen.</p>

<p>Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys.</p>

<p>Abstract</p><p>Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. </p><p>Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. </p><p>Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.</p>

<p>This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon.</p> / <p>Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. <strong></strong></p><p><p><em>Nyckelord:</em></p></p>

<p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är baserad på en kvalitativ metod. I de kvalitativa intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med tre övergripande teman. Insamling av materialet har skett via livsvärldsintervjuer med tio respondenter och under samtalets gång har följdfrågor ställts som varit relevanta i det unika mötet.</p><p><strong>Teori:</strong> Studiens teorietiska utgångspunkter är identitet, kultur, kulturmöten och stigmatiseringen. Dessa har varit till hjälp i analyseringen av materialet samt i besvarandet av syftet och frågeställningarna.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar om hijab och dess betydelse i samhället. Kvinnorna i studien har en stark självbild liksom identitet och kultur som bidrar till att de känner självsäkerhet gällande valet av att bära slöja. Delar av samhället har dock en annan uppfattning om slöjan och vidtar i många fall diskriminerade åtgärder för att visa deras inställning.</p> / <p><strong>Background</strong>: Today in Europe there are actors with shared views about the hijab and its importance. The debate is about possibility of banning the veil in public places. Hijab is particularly considered a symbol of female oppression. A ban could lead to the point that Muslim women would isolate themselves from society and integration gets more difficult.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this essay is that through qualitative interviews analyze experiences of the veil in a group of Muslim women. It is also interesting how perception and experience of the veil is linked to processes related to identity and culture. A person’s identity and cultural affiliation may collide with its surroundings. We are therefore also interested if the Muslim women see themselves as stigmatized.</p><p><strong>Method:</strong> The study is based on a qualitative method. Qualitative interviews which is a half structured interview, has been used in this essay. An interview guide with three overarching themes has also been used. The collection of material has been through life-world interviews with ten respondents, and during the interviews, the following points were raised which were relevant in the unique meeting.</p><p><strong>Theory:</strong> The theoretical starting point is identity, culture, cultural encounters and stigmatization. These have been helpful in the analyze and to answer the question of our purpose.</p><p><strong>Results:</strong> The results showed that there were different views on the hijab and its importance in society. The women in the study have a strong self-image, identity and culture that contribute to the self-assured security when it comes to the choice of wearing a veil. Parts of society have a different view of the veil and take different discriminating actions.</p>

<p>I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är.</p>

<p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p>Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

<p>Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv.</p>