No description available.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan. Generella förmågor som underlättar ett historiemedvetandes utveckling är narrativ kom-petens, empati och kritiskt tänkande. Med anledning av detta vill vi undersöka hur elevers historiekultur tas tillvara i skolans historieundervisning.SYFTE:Syfte med studien är att undersöka om och hur elevers historiekultur tas tillvara som ett verktyg att öka deras historiemedvetande.METOD:Studien bygger på 10 elevers och 8 lärares uppfattningar kring arbetet med elevernas histo-riekultur i klassrummet. Dessa uppfattningar har delgivits genom halvstrukturerade intervjuer.RESULTAT:Vårt resultat visar att pedagogerna inte tidigare mött begreppet historiekultur, men att de genom olika metoder arbetar och utgår från vissa delar av elevernas historiekultur. Främst ses historiekultur som något etniskt betingat, vilket resulterar i att ett flertal pedagoger inte ser elevernas historiekultur. Studien visar att eleverna har svårt att se sin egen historiekultur som en del av den historia som tas upp i skolan, samt ämnets relevans. Det är med andra ord en skillnad mellan lärarnas undervisningsambitioner och hur eleverna uppfattar historieun-dervisningen och dess syfte. / Program: Lärarutbildningen

Musikämnets fokus har sedan dess uppkomst legat i sång, detta har dock förskjutits till att idag mer handla om instrumenten. Som musiklärare får man möta alla sorters elever; både sångsvaga samt sångentusiaster. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad mellanstadie-elever anser om sångdelen i musikämnet samt även utforska om åsikterna skiljer sig åt mellan könen. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts i fokusgrupper på ett mellanstadium med totalt sjutton elever; nio flickor och åtta pojkar i årskurserna fyra, fem och sex. Under intervjuerna användes även den relativt nya metoden Mindmaps. Resultatet visar att de flesta av eleverna tycker om ämnet musik och många av dem även sångdelen i ämnet. Sång är en naturlig del i många av elevernas vardag och de använder sig av sången på olika sätt både i skolan och på sin fritid. Eleverna tycker dock att det skulle kännas jobbigt att sjunga solo med risk för att ”skämma ut sig”. Det har även visat sig att eleverna gärna improviserar och skapar egen musik på fritiden. Fortsatt hade det varit intressant att ta reda på om sång kan hjälpa elevers språkutveckling, samt hur elevers inflytande påverkar mångfalden och mångkulturen i musikundervisningen.

This thesis uses a hermeneutic text analysis from a queer perspective to analyse Suzanne Collins The hunger games and the religious text Book of Ruth. This has been done to examine if the texts can be used to address the Swedish high school’s values about gender and identity. It was found that Katniss Everdeen has a static male gender and sometimes a parallell female gender. Ruth on the other hand has a dynamic gender that varies along with the gender of the characters that she interacts with. Common for the two main characters is that their gender consequently can be understood within the heterosexual matrix. The results of analysing the texts indicate that there is a variety of gender constructions to be found when reading texts that are different from one another. This leads to the conclusion that students and teachers should read and talk about the texts. The teacher should be able to match the students level of knowledge when introducing the theories.Nyckelord: Genus,

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade. Den teoretiska utgångspunkten i studien var socialkonstruktionistiskt.</p><p> </p><p>Studien visar på att kvinnorna utvecklat s.k. gränsöverskridande identiteter som består av upplevelsen av ett svensk deljag och ett etniskt deljag. Detta skapar en ostabil självbild som förändras kontinuerligt i sin växelverkan mellan familj, grupp och samhälle, varvid plats och situation inverkar på vilken del av identiteten som framhävs respektive nedtonas. Kvinnorna tonar oftast ner den etniska delen i sin identitet i interaktion med kringsamhället, samma alternering sker i interaktion med signifikanta andra varvid de väljer att framhäva den etniska delen i sin identitet och nedtona den svenska. Oftast upplevs de gränsöverskridande identiteterna och växlingarna mellan de olika delarna som problemfria, dock tenderar de att i samband med att specificera tillhörighet skapa mentala och känslomässiga splittringar om vart man egentligen hör hemma. I varje social situation sker ett rollövertagande, varvid kvinnorna gör en bedömning och föreställer sig hur andra tänker och känner i en given situation. Därefter agerar kvinnorna utifrån de föreställda förväntningarna de upplever existerar och intar den föreliggande rollen. Härvid är identifikationsmarkörer som språk, historia, normer, värden och traditioner av stor betydelse för både det etniska som det svenska rollövertagandet.</p>

<p>Bloggen är idag ett samhällsvitt fenomen med många användare. De som dominerar bloggarna i Sverige är unga tjejer och bloggande utgör en stor del av deras internetanvändande. Det blir av dessa skäl intressant att studera vilken effekt bloggande kan ha för just dessa användare och deras identitet.</p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad för mening bloggande har i unga tjejers liv och att undersöka huruvida bloggande kan fungera som ett identitetsskapande verktyg för dessa tjejer.</p><p>För att undersöka detta gjordes intervjuer med sex tjejer, varav två bedrev en och samma blogg, detta resulterade i fyra enskilda intervjuer och en parintervju.</p><p>Resultatet är att bloggande har en viktig roll i unga tjejers liv på en rad olika sätt då de genom bloggen kan skapa gemenskap med andra men samtidigt kritisera andra. De kan använda bloggen till att dokumentera sina liv, lyfta sina åsikter och för att skriva av sig. Dessutom kan bloggande fungera som ett identitetsskapande medel för unga tjejer då de på bloggen kan forma, omforma och förstärka sig själva med bloggen som verktyg. De förlänger sitt jag genom bloggen men konstruerar samtidigt medvetet en bloggidentitet som de särskiljer från verkligheten.</p><p>Resultaten i denna studie kan användas för att förstå hur unga tjejer i stockholmsområdet använder bloggen som ett sätt att utvidga sin identitet i senmoderniteten.</p>

<p>Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.</p>

<p>Vårt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhållningssätt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mångkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrån detta tittat på fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhållningssätt. De fyra vi valt att titta på är, fysisk och psykisk miljö, språk, barns identitet och föräldrar. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat människor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhållningssätt, och vad de ansåg var viktigt för att få detta att fungera. Resultatet visar på att de intervjuade hade en liknande syn på det interkulturella förhållningssättet, men att det finns en del hinder på vägen för att nå målet som måste lösas. Alla visade dock på en vilja att förbättra vissa aspekter för att få arbetet att fungera bättre.</p><p>Our purpose is to study the concept of an intercultural approach in a preschool setting, and to investigate how it’s understood by different participants in preschool activity. We have chosen to work with a social constructivism perspective, and on the basis of this we choose four certain parts, that we see as important in an intercultural approach. The four parts we decided to look at further are, mental and physical environment, language, children’s identity and parents. We have also done qualitative interviews with individuals holding different roles in preschool activity in a multicultural area of Stockholm called Vantör. We wanted to hear their point of view about an intercultural approach The results showed us that they had a similarly point of view concerning the intercultural approach, but that there are some problems which needs to be solved. Everybody showed a will to improve certain aspects to make the work run more smoothly.</p>

<p>A b s t r a c t</p><p>I Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan. Vissa tendenser kunde dock skönjas. När barnen</p><p>upplevde en anknytning till båda kulturerna och tyckte att de behärskade både svenska och sitt hemspråk på en tillfredställande nivå, hade de oftast en hög självkänsla och en positiv identitet. När barnen upplevde brister både i språken och i tillhörigheten till kulturerna var självkänslan och identiteten mer osäker. Det finns dock många andra faktorer som samtidigt kan påverka barns välmående.</p>