Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter frukost dagligen. Samt att de som ätit frukost på morgon orkar vara aktiva under hela lektionen. Det är dock ingen garanti att om du äter frukost så får du ett högt betyg då det finns elever som äter frukost varje dag som inte får ett högt betyg. Det finns även de elever som har betyget MVG som hoppar över frukosten vissa dagar. Anledningen tidsbrist är vad de flesta eleverna anger som svar till varför de inte äter frukost. Undersökningen visar också att informationen från läraren om frukost och frukostens betydelse till eleverna varierar från skola till skola.

Sammanfattning Nyckelord: Idrott och hälsa, betyg, motivation, självkänsla, elever Bakgrund Motivationen till Idrott och hälsa idag kan vara ett väldigt intressant samtalsämne. Tidigare forskning har visat att betyg kan ha en negativ effekt på elevers motivation och självkänsla. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan högstadieelevers självkänsla och deras betyg i Idrott och hälsa. Vidare hur motiverade elever i allmänhet är till idrott och hälsa och hur motivation påverkar elevernas betyg idrottsämnet. Metod I studien så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod i form av elevenkäter. Totalt så deltog 48 högstadieelever. Resultat Undersökningsresultatet i denna studie visade ett överraskande resultat jämfört med tidigare forskning, det visade att elever med de högre betygen har lägre självkänsla men också en lägre inre motivation till Idrott och hälsa än elever med lägre betyg. Diskussion Resultatet kan förklaras genom att elever med de högre betygen inte känner att de deltar på Idrott och hälsa för sin egen skull eller för att de känner att de är meningsfullt, de går på lektionerna för att de måste.

Forskning har visat att rätt utformad feedback kan ha väldigt bra effekt på elevers lärande. Idrottslärarens uppgift är att hjälpa elever utveckla sina kunskaper och färdigheter i ämnet, vilket kan göras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en lärarintervju, undersöka hur en idrottslärare använder feedback i sin undervisning samt om och i så fall hur elever får ge feedback till varandra. Resultatet visade att läraren använder flera olika former av feedback i sin undervisning, och att hon anser att det är viktigt att eleverna lär sig använda ett idrottsspråk. Dessutom visade observationerna att eleverna ibland ger varandra feedback men att detta sker spontant, det vill säga utan att ha fått instruktion av läraren att göra detta. Avslutningsvis kan man säga att studien ger en bild av hur feedback används av en idrottslärare på högstadiet, och detta kan förhoppningsvis bidra med ett perspektiv på hur man kan arbeta med feedback i skolans idrottsundervisning.

Tidigare forskning har visat att området hälsa får lite utrymme i ämnet idrott och hälsa, att elever har svårt att formulera vilka kunskaper de ska erhålla och att flickor och pojkar upplever ämnet olika (Annerstedt 1991; Nyberg & Larsson 2014; Skolinspektionen 2018; Quennerstedt, Öhman & Ericsson 2008). Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar hälsoundervisningen i ämnet utifrån ett genusperspektiv. I denna studie har elevers syn på kunskaper inom området hälsa redogjorts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att sedan synliggöra likheter och skillnader i flickor och pojkars uppfattningar om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades, tematiseras och analyserades sedan utifrån Hirdmans (1988, 1990, 2003) genusteoretiska begrepp: genussystem, genuskonflikt och genuskontrakt. Studiens resultat visar att flickor och pojkar uppfattar området hälsa i ämnet idrott och hälsa likartat men att deras önskemål kring innehåll skiljer sig åt, vilket tyder på både en genuskonflikt och ett genussystem i ämnet. Våra slutsatser av studiens resultat och analys är att elever ser området hälsa som betydelsefullt, därav bör lärare ägna mer tid åt området i sin undervisning och lyssna på sina elevers önskemål för att bli en medveten genuspedagog.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra avgörande faktorer som inverkar på elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa. Metoden som används är en strategisk litteratursökning i databaserna: ERC, ERIC, Libsearch och Google Scholar.  Resultatet visar att elevers motivation påverkas av lärares didaktiska val kring utformningen av undervisningen, lärarens kommunikativa strategier, och elevers upplevelser om lärares engagemang kring undervisningen. Även hur den sociala relationen mellan lärare och elev ser ut, har ett viss inflytande på elevers motivation. När elever upplever en inre motivation så genererar det att elever blir mer engagerade i uppgiften och har ett intresse av att inhämta kunskap och på så vis utveckla sin självständighet, ämneskompetens och förståelse. Yttre motivation har visat sig ge känslor av bristande engagemang och stimulans och en allmänt mer negativ känsla för ämnet Idrott och hälsa. Andra faktorer som spelar in på elevers motivation är hur idrottslärares engagemang upplevs under lektionstid. Lärare behöver med kommunikativa-, sociala- och andra färdigheter hitta metoder, medel och beteenden som stämmer överens med elevgruppen för att på bästa sätt motivera dem oavsett kunskapsinnehåll.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärare kan motivera elever inom idrott och hälsa samt vad elever anser påverkar deras motivation till lärande. Metoden som används i denna kunskapsöversikt är systematisk litteratursökning. Resultatet fann mängder av faktorer och metoder som påverkar elevers motivation. I resultatet framkommer det att läraren är den mest betydelsefulla faktorn för elevers motivation. Viktiga faktorer för elevers motivation som tas upp i resultatet är bland annat relationer, lärmiljöer, klimat, progression, lektionsinnehåll, återkoppling, lärarens egen motivation och engagemang. I diskussionen presenteras elevers åsikter om vad som påverkar deras motivation till lärande i idrott och hälsa. Här analyseras faktorer såsom meningsfullhet, varierad planering som är inflytande av elever, god relation till läraren, positiv och rolig lärmiljö. I diskussion framförs även metoder som läraren kan använda sig av för att påverka elevers motivation positivt i idrottsundervisningen. Dessa metoder inkluderar bland annat genomtänkt planering, positiv och rolig lärmiljö, god kommunikation, tydlig och konkret återkoppling.

Syftet med uppsatsen var att studera huruvida det går att sätta rättssäkra betyg på elever i idrott och hälsa under distansundervisning. Enkätundersökning var metoden för att besvara frågeställningen. 100 lärare deltog i undersökningen och besvarade tolv frågor om ämnets planering och bedömning i idrott och hälsa. Resultatet visade att 84 % av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande eller delvis utmanande att planera lektioner för elever på distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Resterande (16 %) ansåg det lätt eller delvis lätt att planera undervisning på distans. Gällande att bedöma elever under distansundervisning ansåg 87 % av de svarande att det är utmanande eller delvis utmanande att planera undervisning på distans. Resterande (13 %) ansåg det vara delvis lätt, men inga lärare ansåg det vara lätt. Resultatet visade på att det är en bred fördelning gällande de undervisningsmetoder lärare använde under distansundervisningen. Lärare använder kommunikation via videosamtal med eller utan kamera, mailkorrespondens eller kontakt via andra plattformar. Eleverna arbetar med “deadlines” och en del får disponera tiden fritt utifrån att de utför de uppgifter som de är tilldelade. Flera lärare svarade att de inte kan garantera att eleverna själva gör vad som förväntas av dem samt att det är ett problem. I slutsatsen kom vi fram till att det inte går att garantera rättssäkerhet vid betygsättning av distansundervisning i idrott och hälsa. Resultatet som presenteras visade att en majoritet av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande att både planera, genomföra samt bedöma idrott- och hälsaundervisningen. Det var för oss ett tecken på att rättssäkerheten vid betygssättningen bör ifrågasättas. För framtida studier presenterade vi flera förslag på vad vi ansåg vara relevant att studera vidare om.

Disputats, Örebro universitet, 2006. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_oru_diva-463-2__fulltext.pdf. Med litteraturhenvisninger.