<p>Momentet dans i skolan har förändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att, utifrån elever och lärares perspektiv, undersöka i vilken utsträckning dans förekommer i skolan. Dessutom är syftet att se elever och lärares syn på dans i skolan och på fritiden. Undersökningsgruppen som låg till grund för resultatet var 150 elever i år 9 och sex lärare i idrott och hälsa. Metoderna i studien var enkätundersökning och intervjuundersökning. Resultatet visar att eleverna och lärarna i idrott och hälsa är eniga om vilka danser som förekommer, men har olika åsikter om hur ofta dans finns med i undervisningen. Eleverna och lärarna har tillräckliga kunskaper i dans i skolan, men eleverna anser inte att de kunskaper de får i undervisningen är till någon nytta på fritiden. Lärarna hävdar att deras kunskaper är tillräckliga för att utöva dans på fritiden. Resultatet visar att majoriteten av lärarna bedömer sina elevers kunskaper likvärdigt. Både eleverna och lärarna är positivt inställda till dans i skolan och på fritiden. Studien visar att eleverna upplever att dansundervisningen är rolig och lätt och lärarna anser att det finns stora möjligheter med dans, men det är svårt att få med sig alla eleverna.</p><p>Sökord: dans, dansundervisning, idrott och hälsa, inställning.</p>

Det här examensarbetet behandlar sex lärares syn på elevers frånvaro från simundervisningen och elevers simkunnighet inom ämnet idrott och hälsa på högstadiet samt vad dessa lärare gör, och vill göra, med de elever som av olika anledningar inte deltar eller inte är simkunniga. Syftet med studien var att öka kunskapen om lärare i idrott och hälsas agerande kring och förståelse för elevers icke-deltagande i simundervisningen samt elevers simkunnighet. För att samla material till examensarbetet användes kvalitativa intervjuer som metod. Som teoretisk utgångspunkt har två olika teorier använts – fenomenografi samt motivationsteori. Slutsatsen av studien var att anledningar till att elever inte deltar i simundervisningen främst berör psykiska skäl och motivation samt att orsaker till att elever inte är simkunniga främst var religiösa/kulturella. När det gäller lärarnas idealbilder av simundervisningen berör de främst organisatoriska och ekonomiska skäl så som att mer tid i simhallen hade varit önskvärt.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett intersektionellt perspektiv om olika faktorer samverkar med varandra och har betydelse vid en elevs deltagande respektive inte deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Studien grundar sig på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att 44 elever av de 168 tillfrågade deltog på varannan lektion eller färre. Det går även att urskilja tendenser av att de elever som är fysisk aktiva på sin fritid ofta deltar i undervisningen, medan de som inte är fysiskt aktiva på fritiden i regel är de som inte deltar lika ofta i undervisningen. Det framkommer också att elever och deras föräldrars bakgrund har betydelse för elevens deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Tendenser visar även utifrån det intersektionella perspektivet att den fysiska aktiviteten bland elever, vänner och föräldrar har en avgörande roll i hur elevens attityd, intresse och inställning till ämnet

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej. Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever? Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback? Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback? Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille? Metod I studien används två metoder. Intervju används för att besvara den första frågeställningen medan enkät används för att besvara den andra, tredje och fjärde frågeställningen. Urvalet för den första frågeställningen bestod av en kvinnlig och en manlig lärare i idrott och hälsa. Intervjuer genomfördes med dessa lärare och därefter bearbetades det insamlade materialet. Urvalet för de tre sista frågeställningarna bestod av 103 elever från samma skola som de två lärarna arbetade på. Enkäterna bearbetades i frekvenstabeller i Microsoft Excel och Defgo och presenterades i form av diagram. Resultat Resultaten från studien visar att lärarnas syfte med olika typer av feedback till eleverna var att motivera, engagera, få ut maximal prestation samt korrigera utförandet av något. Svars- alternativet positiva känslor angavs av 90 procent av eleverna på enkätfrågan gällande elevernas känslor vid positiv feedback. Svarsalternativ fyra och fem (ökat engagemang) angavs av 85 procent av eleverna på enkätfrågan gällande elevernas engagemang vid positiv feedback. Skillnaderna mellan tjejerna och killarna översteg aldrig 8 procent beträffande känslorna i någon av kategorierna av feedback. Slutsats Lärarnas huvudsakliga syfte med feedback är att motivera och engagera eleverna. Positiv feedback är den form av feedback som tycks uppskattas mest av eleverna. Resultatet från denna studie tyder på att några markanta skillnader i hur tjejer och killar uppfattar feedback inte tycks finnas. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever som är idrottsaktiva på fritiden jämfört med elever som inte är idrottsaktiva på fritiden, inom skolämnet idrott och hälsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frågeställningar jag valt att arbeta utifrån är följande: (1) Hur motiverade är idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hälsaundervisningen? (2) Finns det någon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler påverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolämnet idrott och hälsa? Metod Studien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjälp av enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade på två skolor, i fyra olika klasser från årskurs nio. Jag har använt mig av Lars-Magnus Engströms enkätstudie från Idrott-Skola-Hälsa (2004) (se bilaga 2) Detta för att öka reliabiliteten för studien. Resultat Resultatet av den genomförda studien visar att elever med ett tydligt idrottshabitus får bättre betyg och trivs bättre under idrott- och hälsalektionerna än de elever med lågt idrottshabitus. Detta gjorde sig gällande i att de icke idrottsaktiva uppvisade en motivation till ämnet som var negativ i den mån att de inte var lika lämpade som de idrottsaktiva. Ämnet idrott och hälsa visade sig vara utformat på ett sådant vis att det var mer gynnsamt för elever som kommer från en idrottsbakgrund och därmed har ett tydligt idrottshabitus. Slutsats Slutsatsen för studien är att det visat sig, likt nämnt ovan, att elever som kommer från en idrottsbakgrund lyckas bättre inom ämnet idrott och hälsa eftersom ämnet rymmer ett habitus som är likt deras. Detta avspeglar sig framförallt i den sociala miljö som skapas inom ämnet där idrottshabitus som miljö är dominerande. Det lärarnas således kan arbeta med för att öka motivationen för de icke idrottande är att skapa en miljö som där de eleverna känner sig trygga och avslappnade. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

No description available.

Aim The compulsory school attendance in Sweden means that all children are obligated to go to school. This makes great demands on those who work in the school, especially the teachers. Schools are complex units. In school, teachers face all kinds of ethical dilemmas on a daily basis. The aim of the study is to enlighten how different teachers would act differently, if they were facing the same dilemma in the PE-lessons and why this knowledge is important to our profession. Method The data was collected through interviews to make a qualitative research. The purpose of this study was to follow four PE-teachers reasoning about ethical dilemmas. Through three pre-set dilemmas the teachers were supposed to discuss how they, hypothetical, would act if they were facing them. Results The result showed that there are no agreements between the teachers in how they think they would have act in the pre-set dilemmas. The choice of act affects on both the school as an organization and of teachers as persons. Accordingly, the choice of act depends on how the school has arranged the teaching, what resources the school has and how far the teachers think their professions reach. This study also shows that there are no certain answers to how teachers should act if they were facing the pre-set dilemmas. Because of this, they teachers’ whishes more concrete guidelines, more education in the subject and in conflict solvation to be prepared to face dilemmas regarding PE-lessons in our schools. Conclusion This study has enlightened the difficulties regarding ethical dilemmas that teachers faces in school. The study has also pioneered for further research in different areas considering ethical dilemmas in schools. / Syfte och frågeställning I Sverige har vi skolplikt. Detta innebär att alla barn inte bara får möjlighet att utveckla kunskap, utan att alla barn rentav är skyldiga att gå i skolan. Detta ställer krav på dem som har skolan som sin arbetsplats och i första hand lärarna. Skolan är en komplex verksamhet där lärarna dagligen möter etiska dilemman, av olika slag. Syftet med denna studie är därför att belysa hur olika idrottslärare skulle agera om de ställdes inför samma hypotetiska dilemma i ämnet idrott &amp; hälsa, samt varför denna kunskap är viktig för vår yrkesprofession. Metod Genom en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod var tanken att djupgående följa fyra idrott och hälsa lärares resonemang i etiska dilemman. Genom tre föruppställda dilemman skulle lärarna diskutera sig fram till hur de hypotetiskt tänkte, att de skulle agera om de ställdes inför dem. Resultat Resultatet av studien visar att det inte finns en enighet mellan lärarna i deras resonemang om agerande. Agerandet av handlingsalternativ för dilemmana påverkas av både skolan som organisation och av lärarna som personer. Alltså, valet av handlingsalternativ beror på allt ifrån hur skolan har valt att organisera undervisningen och vilka resurser och regler som finns på skolan, till var lärare själva anser att deras gräns i yrkesprofessionen går och var de sätter gränser för ansvar. Studien visar även att det inte finns några givna svar på hur lärare bör agera när de ställs inför etiska dilemman. Lärare efterlyser även mer konkreta riktlinjer i styrdokument samt önskar mer fortbildning och mer kunskap i konflikthantering, för att kunna tackla de etiska dilemman som tillhör idrott- och hälsalärarnas vardag. Slutsats Studien har spritt ljus över den problematik som finns i skolan, rörande etiska dilemman i idrott och hälsa undervisningen. Dessutom har studien öppnat för vidare forskning på en rad områden såsom simundervisningens vara och icke vara, samt hur lärarens profession kan ställas i förhållande till lärarens utbildning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11. 1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga? 2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation? 3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet? Metod Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län. Resultat Samtliga deltagare angav att de kan simma. 89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga. Slutsats Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga. / Aim The purpose of this study is to examine swimming ability for students in grades 6 and to compare pupils’ estimated and actual swimming ability based on knowledge requirement for swimming in Lgr11. 1. What percentage of the pupils estimate themselves as swimmers? 2. What percentage of the pupils are swimmers according to the observation? 3. Are the pupils’ estimated swimming ability in line with their actual ability to swim? Method The study intended to investigate both estimated and actual swimming ability. Therefore, two different methods were used, a survey and an observation of a swimming test. The survey and observation were carried out at one time, and were based on the knowledge requirement for swimming in the Swedish curriculum Lgr11. The survey measured the pupils’ estimated swimming ability and the test measured the pupils’ actual ability to swim. The comparison between estimated and actual swum distance was conducted with a paired t-test and the comparison between estimated and actual swimming ability was conducted with a Chi2 test. The sample consisted of 102 students in elementary schools 6th grade from two schools in Stockholm County. Results All participants stated that they can swim. 89.6% of the students could be considered as swimmers based on the estimation and 97% of the students could be considered as swimmers based on the swimming test. There was no significant difference between the pupils estimated and their actually completed distance. There was no significant difference between the pupils estimated and their actual swimming ability, however, there was a tendency that the pupils underestimated their ability. Conclusions The conclusions are that the survey results for the proportion of swimmers students (97%) agree well with the results from the Skolverkets (2014) recent report (95.4%), and that students tend to underestimate their swimming ability.

Undersökningens syfte var att studera hur skolämnet idrott och hälsa har formulerats i storstadspress under 1995 och 2012. Undersökningen utgick från tre frågeställningar, (1) Vilka åsikter fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (2) Vilka konstateranden fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (3) Vilka förändringar kan ses över tid? Källmaterialet bestod av storstadspress från åren 1995 och 2012, metoden utgörs av en innehållsanalys med övergripande kategorier utifrån frågeställningarna och åsikts- eller orsaksförklarande underkategorier. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen var dagordningsteorin det vill säga medias dagordning och överföringen av den till allmänhetens dagordning. De tydligaste resultaten för år 1995 var att både negativa åsikter och negativa konstateranden om skolämnet idrott och hälsa dominerade. För år 2012 var resultaten de motsatta, med mer positiva än negativa åsikter och positiva än negativa konstateranden om skolämnet. Resultaten visade alltså en tydlig förändring över tid. Förändringen över tid kan delvis förklaras utifrån ett kontextuellt aktörsperspektiv, i det här fallet kan den enskilda aktören ses som Bunkefloprojektet. Även vissa strukturella förklaringar återfinns, det gäller införandet av nya de läroplanerna. / This study aims to investigate how the school subject Physical Education was portrayed in the Swedish urban press in 1995 and 2012. The study was based on three questions: (i) what views where there of Physical Education in the urban press in 1995 and 2012?; (ii) what statements were made about Physical Education in the urban press in 1995 and 2012?; and (iii) what changes can be observed between 1995 and 2012? The method used was to apply a context analysis based on these three questions, with relevant sub-categories, to articles in the Swedish urban press in the years 1995 and 2012. The theoretical foundation for the study was agenda-setting theory that is the prioritization transfer of issues from the mass media agenda to the public agenda. The results show that negative views and statements dominated the urban press in 1995, but that the opposite was true for 2012. I conclude that the change over time can partly be explained from a contextual actor perspective, dependent on the Swedish Bunkeflo project. The Bunkeflo project studies the significance of motor function for children's power of concentration and performance at school. Some of the changes over time can also be explained with a structural perspective, in this case the national curriculum changes.

Syfte: Syftet med min uppsats var att undersöka hur idrottslärare arbetar för att motivera omotiverade högstadietelever till att delta i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna? Metod Metoden som har använts under datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom det lämpade sig bäst för uppsatsens syfte. Fyra stycken idrottslärare med varierande erfarenheter som idrottslärare intervjuades. Innan intervjuer med lärarna skrevs en intervjuguide som senare låg till grund för intervjuerna. Intervjuerna spelades in, med respondentens godkännande, för att sedan transkriberas ner för en tydligare överblick. Resultat Min första frågeställning lyder: Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa? Resultatet som framkommit tyder på att lärarna inte upplever att det är något problem med elever som inte vill delta. Deras erfarenheter är att de flesta tycker att idrottslektionerna är roliga men att det såklart finns undantag.  Min andra frågeställning är: Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna? Resultaten är att idrottslärarna framförallt försöker hitta elevernas inre motivation, de försöker få eleverna att ha roligt. Detta gör de genom att utmana och berömma eleverna.  Slutsats Min slutsats är att lärarna använder olika metoder för att motivera omotiverade elever till att delta på idrottslektionerna. Alla försöker involvera eleverna på ett eller annat sätt. De försöker också jobba mycket med beröm och positivförstärkning. En annan intressant slutsats är att alla elever är olika och att det som lärare krävs att man kan vara flexibel och behandla eleverna efter vad situationen kräver.