Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

Abstract Allt fler barn får en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan och det är ett problem. Skolan och framför allt idrottlärare behöver hitta effektiva strategier som motiverar fler elever till att delta i skolidrotten. Denna studies syfte var att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever i årskurs 7-9 att delta i skolidrotten och hur de anpassar lektionen efter gruppen och individen, utifrån de resurser som idrottslärare har till förfogande. Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar att motivation är en nyckelfaktor för att höja deltagandet i skolidrotten samtidigt önskar lärarna mer tid för att kunna se varje individ. Idrottslärare motiverar elever genom att samtala, peppa, låta dem påverka aktiviteter inom vissa ramar samt att förnya och förändra aktiviteter i idrotten.

Skolans värdegrund och uppdrag vilar på att alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning och därmed ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar. Med detta avses att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande undervisning för elever med funktionsnedsättning samt deras syn på inkludering av elever med funktionsnedsättning. I studien valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med åtta lärare i skolämnet idrott och hälsa och en fenomenografisk ansats tillämpades för att analysera det empiriska materialet. I resultatet framkommer det att lärarna hade en positiv inställning till inkludering och att de såg flera möjligheter och vinster både individuellt och socialt för barn med och utan en funktionsnedsättning. Men även att lärarna med mindre erfarenhet och utbildning inom anpassad fysisk aktivitet känner sig osäkra och efterfrågar därmed mer kompetensutbildning men också utrymme och material för att kunna bedriva en mer meningsfull undervisning.

Denna uppsats har till syfte att undersöka 10 nyanlända elevers uppfattningar om ämnet idrott och hälsa i relation till deras bakgrund och vilka hinder och möjligheter de ser i förhållande till ämnet. Eftersom det finns begränsad forskning om idrottsundervisningen i relation till nyanlända elever har uppsatsen en yrkesrelevant betydelse. I studien valdes kvalitativa intervjuer för insamling av data där 10 nyanlända elever intervjuades. Den fenomenografisk metodansatsen användes för analys av det empiriska materialet. Resultat av undersökningen blev att nyanlända har en positiv bild av idrott och hälsa. De beskriver de sociala möjligheterna av att lära känna sina klasskamrater, vilket är ett sätt att klara av skolarbetet. Hindren de nämner handlar om moment som simning och orientering. De beskrivs som svåra eftersom de inte har utövats tidigare. Elevernas utsagor kunde tydas som att deras uppfattning om innehållet i idrottsundervisningen var fokuserat på bollsporter och simning samt ett hälsoperspektiv. Deras beskrivning av idrott och hälsa är kopplat till deras erfarenheter från moderlandets idrottsundervisning.

Styrning av medborgarnas hälsa har skett under lång tid i det svenska samhället, både inom skolan och andra områden. Hur denna styrning har sett ut och vad den har syftat till har dock varierat under årens lopp (Olsson 2009, Ljunggren 1999 m.fl.). Forskning (Öhman 2007, Stoltz 2009, Greco 2009) visar att dagens övergripande hälsoarbete samt skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa kan ses som ett led i en styrningspolitik som är inriktad mot att individen förväntas handla utefter samhällets norm. Hur undervisningen bedrivs färgas därmed inte bara av politiska beslut utan det sker också en yttre påverkan från många delar av samhället. Ämnet idrott och hälsa kan uppfattas ha en diffus inriktning och har fått en krympande del av timplanen (Stråhlman 2001). Föreningsidrotten har under senare år haft en stor påverkan på ämnets utformning (Sandahl 2004).Studiens syfte är att analysera hur riksdagspartierna konstruerar ämnet idrott och hälsa i grundskolan samt vilken styrningspolitik dessa konstruktioner ger uttryck för. Detta görs genom en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell av sex riksdagspartiers aktuella dokument i ämnet. I analysen används Foucaults teorier om hur undervisning kan användas som maktmedel för att styra eleven, subjektet, mot ett bestämt mål.Resultatet visar på en vilja hos samtliga partier att elevernas fysiska aktivitet under skoltid bör öka. Motiven till varför den bör öka skiftar mellan partierna, från att förbättra den fysiska hälsan, öka jämställdhet mellan könen, förbättra skolresultaten till att skapa ett jämlikare samhälle. Analysen visar på paralleller mellan partiernas konstruktioner av ämnet idrott och hälsa i grundskolan och partiernas ideologier. De analyserade texterna uppvisar tecken på den styrningspolitik som betecknas governmentality, det vill säga att ämnet idrott och hälsa bör användas för att eleverna ska förmås sträva mot samhällets norm.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för undervisning i skolämnet idrott och hälsa. För att besvara vårt syfte har vi valt att utgå från följande frågeställningar: Vilka särskilda utmaningar beskriver lärarna i samband med undervisningen där nyanlända elever deltar? – Vad uppmärksammar lärarna särskilt kring nyanlända elevers medverkan i undervisningen? – Vilka pedagogiska verktyg använder lärarna i undervisningen med nyanlända elever? Metod Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer för att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för idrott och hälsa. Vi har utifrån ett slumpmässigt urval intervjuat sex lärare i idrott och hälsa som är verksamma i Stockholms län och möter nyanlända elever i sin undervisning. Den insamlade empirin har därefter analyserats utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt där ett interkulturellt perspektiv har dominerat i analys och tolkning. Resultat Resultatredovisningen visar att de främsta utmaningarna i undervisningen är språksvårigheter, genomförande av teorimomenten samt aktiviteterna simning, friluftsliv och orientering. Lärarna menar att nyanlända elevernas medverkan i undervisningen bidrar till förståelse för olika kulturer och ett ökat lärande för hela klassen. Lärarna använder sig av de ordinarie eleverna som pedagogiska verktyg, individuella instruktioner samt bilder och eget kroppsspråk för att hjälpa de nyanlända eleverna. En majoritet av lärarna önskar mer kompetens i arbetet med nyanlända elever. Hälften av lärarna menar att de har påverkats som personer av arbetet med nyanlända elever. De beskriver att de har blivit mer öppna för alternativ, mer ödmjuka och att de ser situationer mer utifrån elevernas perspektiv. Slutsats Vid analys av studiens empiri framgår att lärarna är positivt inställda till sin undervisning och sina möten med nyanlända elever. Det finns dock många utmaningar vilka till stor del är kopplade till den kultur som präglar den svenska skolan och det arbetet som krävs för att elever med annan kulturell bakgrund ska kunna etablera sin skolgång. I undervisningen ska lärarna stimulera sina elever till att nå kunskapskraven samtidigt som det är viktigt att de har förståelse för elevernas kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna använder sig inte av pedagogiska verktyg i någon större utsträckning. De pedagogiska verktyg som lärarna använder sig av är ofta kopplade till andra elever. Lärarna försöker ha ett inkluderande arbetssätt, men de påtalar att de saknar kompetens inom området för att kunna stötta eleverna i lärprocesserna. / Abstract Aim The aim of the study has been to examine teachers’ meeting with newly arrived students within the framework of the subject sports and health. To answer the aim, we decided to state the following questions: - What are some of the challenges that the teachers describe in conjunction with educating participating, newly arrived students? – What are some of the observations the teachers make regarding the newly arrived students’ participation in the subject? – What educational tools are used by the teachers when teaching sports and health to newly arrived students? Method We have collected qualitative data through interviews, to examine the meeting between teachers and newly arrived students within the framework of sports and health. We have conducted interviews with six randomly selected teachers, which all meet newly arrived students in their daily teaching. Thereafter, the empirical data collected has been analyzed from a sociocultural perspective in which an intercultural perspective has dominated the analysis and interpretation. Results The results show that the major challenges in education, according to the teachers, are language difficulties, the theory elements and the activities swimming, outdoors life and orienteering. The teachers say that newly arrived students contribute to greater intercultural understanding, as well as improved learning for the class as a whole. The teachers mention using some of the ordinary students as pedagogical tools, as well as individual instructions, pictures and body language to help the newly arrived students. Half of the teachers interviewed mention that they have been affected as individuals by working with newly arrived students. The teachers mention becoming more open to suggestions, humbler, and being better able to see things from the students' perspective. Conclusions The analysis of the study´s empirical evidence shows that teachers are positive about their meetings with newly arrived students. However, there are many challenges, which are mainly connected to the newly arrived students having a different cultural background than the culture that characterizes the Swedish school system and the work required to students with different cultural backgrounds to establish their schooling. The teachers will encourage their students to reach the requirements in the syllabus, but it is also important that the teachers understand the students’ cultural backgrounds. A majority of the teachers do not use educational tools to further extent.

No description available.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur elever, i ämnet idrott och hälsa, uppfattar ämnets syfte och hur de tror att de blir bedömda. Utifrån detta har följande frågeställniningar varit utgångspunkt för studien: 1. Vilket syfte upfattar elever i årskurs 4-6  att ämnet idrott och hälsa har? 2. Vilket lärande upplever elever i årskurs 4-6 att de får i relation till styrdokumenten? 3. På vilka grunder upplever elever i årskurs 4-6 att de blir bedömda i ämnet idrott och hälsa? Metod I studien har en kvalitativ ansats använts i form av intervjuer. Urvalet är tolv stycken elever i årskurs 4, 5 och 6 (två pojkar och två flickor från varje årskurs). Metoden har använts för att få vida och djupa svar på frågeställningarna. Resultat Resultatet visar att eleverna har stor kunskap om begrepp och det centrala innehållet i Lgr 11.  Enligt eleverna är idrott och hälsa ett viktigt ämne men ändå verkar de inte uppfatta lärandet som värdefullt: de beskriver ämnet som ”en paus från skolan” och att det ”är bra för att man får röra på sig, så man slipper bli tjock”. De menar också att andra ämnen är ”viktigare” i skolan. Eleverna är medvetna att de blir bedömda och deras lärare är för det mesta tydlig med vad de ska uppnå och hänvisar ofta till styrdokumenten. Trots det, tror de flesta elever att de blir bedömda efter attityd och  inställning på lektionerna. Eleverna lär sig att ta avstånd från tävling och att agera efter ”låt gå”. Lektionerna präglas av lek och rekreation, enligt eleverna. Slutsats Trots att eleverna är väl insatta i begreppen och kan förklara dem är deras svar på vad syftet är med idrott och hälsa är, vad de bedöms i, vad de lär sig och varför ämnet är viktigt, inte alltid överenstämmande med kursplanen. Elevernas lärare arbetar för att få bort föreningsidrotten från ämnet idrott och hälsa i skolan och fokuserar mer på att lära eleverna det ”sociala spelet”. Resultaten visar vad för slags egenskaper/kunskaper läraren värderar hos eleverna.Eleverna uppfattar också  att det är de egenskaperna som har en stor del i lärarens bedömning Eleverna säger bl.a. att de lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra. Däremot framkommer att elevernas syn på ämnets syfte endast är av kroppslig karaktär. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad elever på högstadiet har för uppfattningar om hälsoarbetet i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrån personliga preferenser där vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vår framtida profession. Examensarbetet kommer även undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslärarens arbete med hälsa inom ämnet Idrott och Hälsa främst utifrån elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom området anses begreppet hälsa vara ett väldigt diffust och komplext begrepp då det tolkas olika av olika individer, därför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hälsa. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet relateras till tidigare forskning och föreslår hur det fortsatta forskningsarbetet kan drivas inom området då vi genom detta arbete erhållit viktig information kring hälsoarbetet i Idrott och Hälsa.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet friluftsliv och hur lärare i dagens skolor definierar idrott och hälsas friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren. Dock framkommer det att flertalet lärare ser det som något positivt, då de själva kan bestämma mycket av innehållet i undervisningen. Det framkommer även av resultaten att nästan samtliga lärare anser att det blir en stor skillnad på innehållet i undervisningen, samt att bedömning och betygsättning kan leda till orättvisa betyg. Studien visar också ett resultat där samtliga lärare betonar vikten av att bibehålla den kultur och tradition Sverige har av friluftsliv. / This study is focused on creating a deeper understanding for how physical education teachers educate, assess and grade students for outdoor living “friluftsliv” within high schools’ physical education program. The individual teacher’s definition of the concept outdoor living “friluftsliv” and how teachers in schools today define outdoor living within the physical education curriculum is also presented. The underlying method for the study is qualitative. The research was performed through interviews with physical education teachers at six different schools in neighboring districts. The results show that there is ambiguity in the curriculum creating significant opportunities for interpretation by the individual teacher. This result, however, is considered positive by the majority of teachers, as it allows them to dictate a large portion of the curriculum content. The results also show that almost all teachers feel there are significant differences in the content of the education and, as a consequence, evaluation and grading can lead to unfair grades. The study also shows that all teachers stress the importance of maintaining the culture and tradition of outdoor living that Sweden has.