Syfte Syftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen. Frågeställningar Hur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning? Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa? Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen? Metod Den metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor. Resultat Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna. Lärarna anser att hjälpmedlen gör undervisningen tydligare och underlättar ur ett bedömningssyfte. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet för att få ännu bättre resultat, en tänkbar vidareforskning om ämnet hade varit vad eleverna tycker om digitala verktyg. Jag skulle även vilja observera lektioner då de arbetar med olika digitala hjälpmedel. En annan sak som jag skulle vilja veta är vad elever anser om lektioner med digitala hjälpmedel. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.  Resultatet av samtalen med eleverna visade sig vara att eleverna är positiv inställning till omklädningsrummen. Eleverna känner sig rätt så trygga i omklädningsrummet och det är en lättsam miljö där man kan skämta och ha roligt. De flesta elever vi intervjuade såg inte omklädningsrummet som ett hinder nog att inte delta på Idrott och hälsa lektionerna. Det som framgick var att eleverna känner sig trygga bland sina egna klasskamrater men inte om andra elever är i omklädningsrummet. Omklädningsrummet var inte heller en plats där det förekom mobbning. Trots alla forskning om att mobbning försiggår i skolans omklädningsrum har vår studie visat att detta inte stämmer där vi varit och intervjuat. Vår slutsats blir att omklädningsrummen inte är otrygga, det som gör omklädningsrummet tryggt är klassen man går i och hur man trivs med sina klasskamrater.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelärares användning av bollspel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den totala avsaknaden av bollspel i läroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv användes för att utreda följande frågeställningar: Vad innehåller undervisningen, enligt lärarna, när bollspel används? Hur bedrivs undervisningen, enligt lärarna med hjälp av bollspel? Varför används bollspel i undervisningen, enligt lärarna? Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frågeställningarna så hämtades empiri från totalt 35 grundskolelärare i årskurs 1-9 in via en enkät. Studien har visat att innehållet i lärarnas bollspelsundervisning främst består av Målspel men även i viss mån av Nätspel. Det senare i högre grad av lärare för grundkolans senare är än för de lägre åldrarna. Lärarnas undervisning sker genom flera olika metoder där Övningar i par/grupp stod ut som den mest använda. Individuella övningar används i lägre grad av lärare för de lägre årskurserna än för övriga årskurser. Till sist så framstod träning inom Motorik och Samarbete som de främsta anledningarna till att bollspel används i undervisningen. Den enda skillnaden som fanns mellan årskurserna i detta avseende var att lärare för årskurs 1-3 i mindre grad tycktes koppla bollspel till moment inom det centrala innehållet som handlar om rörelse och motorisk träning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning?  * Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven?  * Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet?  *  Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever?  Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet. Två av de intervjuade lärarna var kvinnor (L2 och L3) och två var män (L1 och L4). L1 och L2 har även arbetat som lärare en längre tid, medan L3 och L4 är relativt nyexaminerade. L4 gjorde även sin lärarutbildning i Norge.  Resultat: Lärare i idrott och hälsa anser att dem har bra kännedom om kunskapskraven i Lgr11, men att bedömningsmetoderna ser olika ut. Lärarna anser att bedömningen sker i relation till kunskapskraven. Alla lärarna använder sig utav formativ- samt summativ bedömning, där det formativa arbetet skiljer sig i den grad att tre av lärarna använder sig av främst feedback medan den sista använder sig av själv- och kamratbedömning. Lärarna tycker att arbetet med reliabilitet och validitet är svårt, vilket gör att arbetet med detta ser olika ut.   Slutsats: Lärarna känner att de har bra kännedom om kunskapskraven, men att bedömningen ser annorlunda. Lärarna i studien arbetar även med formativ bedömning och ser även vikten av att använda sig av denna. En tredje slutsats är att arbetet med reliabilitet och validitet ser annorlunda ut för de olika lärarna. / Abstract Aim: The aim with the study is to see how the assessment in Physical Education is in relation to the knowledge requirements from The Swedish National Agency for Education. How do teachers work in order to reach a good level of reliability and validity when assessing. Do teachers use formative- and summative assessment in their education?  * How is the assessment in Physical Education in relation with the knowledge requirements? * How do four Physical Education teachers work with formative- and summative assessment in the subject?  *  How do four Physical Education teachers work to reach a good level of reliability and validity when assessing pupils?  Method: The method that was used is a qualitative method with interviews. The study consists of interviews with four teachers in Physical Education, from different schools in the Stockholm area. Two of the interviewed teachers were women (L2 and L3) and two were men (L1 and L4). L1 and L2 have worked as teacher for a long time, while L3 and L4 are relatively new in teaching. L4 did his teacher education I Norway.  Results: The results that emerged from the study are that teachers in Physical Education find that they have good knowledge of the knowledge requirements in Lgr11, but the assessment methods are different. The teachers find that the assessment is in relation to the knowledge requirements. The teachers use formative- and summative assessment, where the formative work differs in the way that three of the teachers uses mainly feedback while the last uses self- and peer assessment. The teachers think that the work with reliability and validity is hard, which makes that the work looks different.   Conclusion: The teachers feel that they have good knowledge of the knowledge requirements, but that the assessment looks different. The teachers in the study also work with formative assessment and also see the weight of using this. A third conclusion is that the work with reliability and validity looks different for the various teachers. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur viktigt vårdnadshavarnas tycker att ämnet idrott och hälsa är. Frågeställningarna tar upp vårdnadshavarnas uppfattningar kring hur de själva och skolan kan påverka barnens insikt till hur viktig motion och idrott och hälsa är. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer gjorda med vårdnadshavare till gymnasieelever på en gymnasieskola i södra Sverige.    Ämnet idrott och hälsa anses av vårdnadshavarna som ett av de viktigaste i Svenska skolan och placerar det på plats 1-6 av de 15 som finns. Ämnet har så stor betydelse enligt vårdnadshavarna att de trots att de anser att barnet själv ska packa idrottskläderna ändå ser till att rätt utrustning är med till dagens idrottslektion. Lika viktigt är det att vara med sina barn i fysiska aktiviteter såsom gårdsfotboll och landhockey. Att på fritiden delta i föreningsverksamhet anses som betydelsefullt av vårdnadshavarna.  Vårdnadshavarna anser att hemmet och skolan har ett gemensamt ansvar att väcka intresset hos eleven för idrott och hälsa. Alla vårdnadshavarna är samstämmiga kring att ämnet idrott och hälsa ska finnas kvar. Undersökningen visar också att det är viktigt att få med sig rätt utrustning och att eleverna får testa på olika aktiviteter för att se vad som passar dem.

No description available.

Denna studie har till syfte att belysa hur lärarstudenter tolkar begreppet stereotypa föreställningar om kön. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarutbildningen förmedlar till lärarstudenterna hur de ska arbeta i sin framtida undervisning, med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om det som anses vara manligt och kvinnligt inom ämnet idrott och hälsa. I studien används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer för att få en djupare förståelse av lärarstudenternas upplevelser. I studien används Hirdmans (2004) genussystem som det teoretiska ramverket för att analysera studiens resultat. Resultatet i studien visar på att för lärarstudenterna är stereotypa föreställningar ett nytt begrepp när det gäller kön eftersom de aldrig mött begreppet förut under sin skolgång. Dessutom menar de att universitetslärarna inte medvetet tar upp begreppet stereotypa föreställningar om kön/genus. Resultatet visar även att lärarstudenterna hade önskat mer praktiska övningar och seminarier som leder till mer kunskap om stereotypa föreställningar om kön/genus. Lärarstudenterna upplever inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna arbeta med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt eller kvinnligt i sin framtida undervisning.

No description available.

Idrott och hälsa är det skolämne som har förknippats med en tydlig särbehandling av flickor och pojkar i både styrdokument och praktisk undervisning.  Trots ambitioner att öka jämställdheten mellan könen i ämnet visar forskningen att denna förändring går mycket långsamt. Syftet med denna studien var att undersöka hur högstadielärare inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till begreppet traditionella könsmönster samt hur dessa lärare anser att de arbetar för att utmana/motverka traditionella könsmönster. Detta för att få en insikt i hur den enskilde läraren i idrott och hälsa arbetar kring traditionella könsmönster. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Lindes läroplansteori samt Connells genusperspektiv och Hirdmans genussystem. Forskningsmetoden består av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används för att samla in empiri. Totalt genomfördes sex intervjuer med sex högstadielärare. Resultaten visar att det finns en variation i hur lärarna tolkar begreppet traditionella könsmönster. Arbetet skiljer sig också åt mellan lärarna, där vissa har uttänkta strategier för att motverka traditionella könsmönster, medan de andra inte har någon genomtänkt strategi. Ett annat resultat som framkommer är att lärarna inte förmedlar till eleverna att de arbetar med att motverka traditionella könsmönster i sin undervisning. Det här gör att lärarnas arbete kring traditionella könsmönster kan ses som kontraproduktivt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka elevernas upplevelser och erfarenheter av IKT-stöd i undervisningen i idrott och hälsa och hur användningen av IKT bidrog till deras lärande. Den metod som användes i studien var kvalitativa intervjuer genom stimulated recall och nio elever från en högstadieskola intervjuades. Eleverna som intervjuades i studien hade deltagit i IKT-stödd undervisning under en tvåårsperiod där en del av lektionerna spelades in på video. Videodokumentationens syfte var att bilda en bakgrund till det eleverna beskrev senare i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var sociokulturellt perspektiv som i studien innebar att eleverna samverkade med varandra, men också med artefakter, såsom bollar, linjer, gymnastikredskap eller IKT redskap som i det här fallet binder ihop elevernas handlingar. Studien visade att eleverna hade positiva erfarenheter av IKT-stöd i undervisning i idrott och hälsa. Med IKT i undervisningen fick eleverna både utbildning och underhållning som uppskattades av många. Studien visade också att IKT- stöd hade en positiv inverkan på elevernas lärande i ämnet idrott och hälsa och att idrottsundervisning med IKT-stöd underlättade lärande och gjorde information och instruktioner mer förståeliga. Detta ledde till att elevernas engagemang förbättrades, fokus och motivation ökade vilket samtidigt resulterade i att eleverna faktiskt lärde sig snabbare. / The aim of the present study was to investigate students' perceptions and experiences of ICT support in education in physical education and how the use of ICT contributed to their learning. The methodology used in the study was the qualitative research with stimulated recall. Students from an upper secondary school were interviewed. The interviewed students had participated in ICT-assisted learning during a period of two years in which some of the lessons were recorded on video.The purpose of video recording was to stimulate the students’ experiences, later described in the interviews. The video clips of some lessons were shown during the interviews. The theoretical starting point was a socio-cultural perspective. In the study that meant that the students interacted with each other, but also with artifacts such as balls, lines, gymnastics equipment and ICT tools who in this case linked the movements of the students. The study showed that the students had positive experiences with ICT support in the learning of physical education. When ICT was used many pupils enjoyed both the educational moment and the entertainment it provided. Another aspect of the study was that the ICT support facilitated easier learning and by making information and instructions more understandable. This resulted in improved student engagement, better focus and increased motivation, which actually also lead to faster learning. / ICT, physical education, teaching, learning, exergames, multimedia