I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet. Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet? I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation. Dålig självkänsla kan visa sig i olika former så som rädsla för att göra bort sig och inte vilja byta om tillsammans med andra, medan bristande motivation kan uttryckas genom att inte få bestämma lektionsinnehållet samt att läraren ger eleverna för lätta uppgifter.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt upplevelser av den olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa. För att uppnå syftet har vi besvarat följande frågeställningar: – Vad händer vid ett omhändertagande av olycksfall och hur ser elever och lärare på det? – Finns förutsättningar för omhändertagande av olycksfall vad gäller resurser, kunskap och utbildning hos lärare och elever? – Hur skulle lärare och elever önska att ett omhändertagande av olycksfall såg ut? Metod För att besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua fem gymnasieelever och två lärare i idrott och hälsa. Resultat Resultatet av vår undersökning visar att både elever och lärare är av den uppfattningen att det är eleverna själva som till stor del ska kunna ta hand om ett olycksfall. Eleverna anser att det är skolans och framförallt idrottslärare samt skolsköterskans ansvar att undersöka och ta hand om en skadad elev. Eleverna talar om vikten om att läraren känner sig trygg i sin kunskap. Lärarna berättar att de känner sig trygga med den kunskap de har. Resultatet visar även att eleverna anser att lärarnas utbildning och kunskap inom området skador är viktig. Lärarna själva upplever att de har tillräcklig utbildning och kunskap och de känner sig trygga med den kunskap de har. Slutsats Vår slutsats av denna undersökning är att elever samt lärare har många upplevelser och uppfattningar om olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa. Skolan bör bistå lärarna i idrott och hälsa med resurser samt fortbildning inom olycksfallshantering samt i det förebyggande arbetet. Det är sedan lärarna i idrott och hälsa som har ansvar över eleverna och är de personer som ska se till att minimera olycksfallen i skolan och stå för ett idealt omhändertagande.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa A på två olika gymnasieskolor i Dalarna. Frågeställningar: • Vad står det i de konkretiserade betygskriterierna om hälsa i skolämnet idrott och hälsa A på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna? • Vad bedriver de två lärarna i idrott och hälsa A för undervisning i hälsa på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna? • Vad har eleverna i årskurs två på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hälsa? Metod Undersökningen utgår ifrån en textgenomgång av de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om två lärares bedrivna hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingår ett kunskapsprov i hälsa på två klasser om elevers kunskaper i hälsa utifrån de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ. Resultat Begreppet hälsa i de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A består av faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspänning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hälsa för livskvalitet samt drogers påverkan. Lärarna bedriver hälsoundervisning med konditionsperiod med 2 km löpning på tid och en aktivitet att förbättra kondition på under fyra veckor samt skriva en konditionsdagbok för utvärdering, stresshantering, avslappning, massage, kost och droger, elevprofil med livsstilsfrågor, fysiska tester för styrka och kondition samt samtal. Kunskapsprovet i hälsa visar att eleverna har kunskaper om hälsa, ergonomi, fysisk aktivitet, uppvärmning, sömn, alkohol, snusning, rökning och kost. Slutsats Syftet om hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa är stort och genomgripande. Studien visar att hälsa tar en stor plats i skolämnet idrott och hälsa A på två gymnasieskolor i en stad i Dalarna.

Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal gymnasieelever ser på hälsa i vardagen, samt hur de relaterar hälsa till undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång av olika synsätt och teorier om hälsa, där två huvudsakliga inriktningar presenteras, den biomedicinska samt den humanistiska. Vidare följer en granskning av hur idrottsämnets kursplan berör hälsa, varefter det görs en kort genomgång av tidigare forskning kring hälsa i ämnet. Studien består av sex kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går andra året på gymnasiet. I urvalet eftersträvades dels att finna både manliga och kvinnliga intervjupersoner, dels att finna intervjupersoner med varierande idrottslig bakgrund. Till grund för analysen av resultatet ligger de hälsoteorier som redogörs för i bakgrunden. Studien visar att elevernas bild av hälsa är komplex, men att den på många sätt har en humanistisk inriktning. Det framkom även att skolämnet idrott och hälsa är det enda ämne i skolan där det enligt eleverna undervisas i hälsa. Vidare framfördes att under den ’teoretiska’ idrottsundervisningen lär man sig hälsa, medan man genom de fysiska aktiviteterna utövar hälsa. Denna distinktion finner jag särskilt intressant, varför jag för en diskussion kring om idrottsämnet kan bli ett ämne där eleverna genomgående lär sig hälsa.

Syftet med C- uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i två forskningsfrågor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrågor. • Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa? • Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande genusrelaterade förväntningar? • Analysera relationen mellan flickornas föreställningar gällande ämnet samt genusrelaterad förväntningar. I arbetet redogörs för idrottsämnets historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus förklaras som socialt förankrade förväntningar och normer som har med människans kön att göra. Vidare belyses begreppet etnicitet samt de möjligheter och svårigheter som människor ifrån etniska minoriteter möter i det svenska samhället, i skolan och inom idrotten. För att besvara våra frågeställningar genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio flickor ifrån år skolår nio. Hälften av eleverna är ifrån etniskt svenska hemförhållanden och hälften ifrån olika etniska minoriteter. Intervjufrågorna behandlar elevernas syn på skolämnet idrott och hälsa och olika sorters genusrelaterade förväntningar. De behandlar även elevernas familjesammansättning och föräldrarnas idrottsintresse. Studien visar att flickorna ifrån etniska minoriteter har bättre betyg och tycker att det är roligare med skolämnet idrott och hälsa än de etniskt svenska flickorna. En trolig förklaring till betygsfördelningen kan vara att bollspel är den vanligast förekommande aktiviteten på idrottslektionerna, flickorna ifrån etniska minoriteter uppger att de tycker om lektioner med bollspel i större utsträckning än flickor ifrån den etniska majoriteten. I studien antyds det även att flickorna ifrån etniska minoriteter påverkas i mindre utsträckning av västvärldens genusrelaterade förväntningar än vad etniskt svenska flickorna gör.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter. Läroplanens mål om att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet följs i stor utsträckning av lärarna i undersökningen. Emellertid är det som krävs för en fullgod undervisning material och ekonomi, men framförallt mer tid för ämnet. De elever som är inaktiva kommer förmodligen att fortsätta vara detta om lektionsinnehållet förblir likadant som det är idag.

Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist bedömda och betygsatt i ämnet i skolan. Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som de verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att de lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.

I denna uppsats redovisas en studie av några lärares uppfattning och resonemang kring sitt arbete med att motivera elever. Studiens syfte är att ta reda på hur fem idrottslärare anser att de motiverar elever i grundskolans högre åldrar till ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer utförts med fem utbildade lärare inom ämnet idrott och hälsa. För att nå studiens syfte har det enbart varit av intresse att veta hur lärarna resonerar kring arbetet med att motivera elever. Övriga faktorer såsom ålder, kön och arbetslivserfarenhet har inte beaktats. Därmed utarbetades lämpliga frågor för att finna svar på studiens frågeställning. Intervjuerna spelades in varefter de transkriberades. Därmed kunde datamaterialet analyseras och återspeglas i de teoretiska utgångspunkter som använts som grund för studien. Resultatet av studien visar på att det finns olika sätt att resonera kring arbetssättet att motivera elever. De intervjuade lärarna resonerar kring motivation som något positivt. I resultatet kan ses att det finns både likheter och olikheter i hur lärarna resonerar kring hur de arbetar med att motivera elever i de högre åldrarna till delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Det som kan utläsas är att lärarna samtalar mycket med eleverna, de försöker att på ett positivt och uppmuntrande sätt prata med eleven, i vardagsspråk kallat att peppa. De tar också upp att skapa ett klimat i klassen som blir en tillåtande miljö som i sin tur leder till att eleverna vågar försöka och därmed ökar sina chanser att lära sig. Övriga svar som getts är att skapa en välkomnande miljö till lektionerna och även berätta för eleverna att det inte är exempelvis bäst på fotboll som ger högst betyg utan i stället motivera vad som förväntas av dem.