Syfte Syftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande. Metod 6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna. Resultat Eleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter. Eleverna ansåg det var viktigt att de fick vara delaktiga på hur gruppindelningen skulle se ut. Uppvärmningen var en aktivitet som eleverna tyckte att de kunde utföra och planera själva varje lektion. Bollsporter var ett måste om eleverna själva skulle skriva om kursplanen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd? Metod Data har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument. Vår insamlade data behandlades sedan statistiskt via SPSS. Resultat Studien påvisar att eleverna hade svårt att urskilja tydliga skillnader mellan betygskraven för G och MVG. Det framkommer också att eleverna enbart förlitar sig på lärarens beskrivande av arbetsplanens innehåll, de inhämtar alltså ingen kunskap själva ur dokumentet. Inga tydliga skillnader återfanns mellan elever med högt respektive lågt betyg i ämnet. Inte heller såg vi någon skillnad i kunskap mellan pojkars och flickors kunskap om detta dokument. Elevernas kunskap i arbetsplanen, har vi funnit, kan härröra från tre nivåer. Slutsats Vår slutsats av denna studie är att eleverna har bristande kunskap om den lokala arbetsplanen. Okunskapen om detta dokument beror antagligen på att läraren inte kontinuerligt emfaserar innehållet i arbetsplanen i samband med lektionerna.

Motivationsarbete är viktigt i skolans värld, särskilt i Idrott och hälsa, då många elever aldrig är fysiskt aktiva på fritiden, enligt litteraturen. Elevers inställning till fysisk aktivitet är en viktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hälsa. Syftet med examensarbetet var att få djupare kunskap om lärares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Syftet har även varit att belysa lärarnas erfarenheter av att stärka elever med dålig självtillit samt hur de förhåller sig till elevernas olika intressen och behov. Metoden som använts var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, på grundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visade att samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motivera elever eller öka deras självförtroende i undervisningen. Tvång i undervisningen är inte någon lösning, utan istället låta eleverna göra någonting annat. För de elever som behöver stärka självkänslan är det av vikt att låta dem hamna i situationer som de känner att de klarar av. Olika stationer i undervisningen kan underlätta för att bemöta elevernas olika intressen i undervisningen. En ökning av motivationen skulle även kunna uppnås om eleverna själva får erfarenhet av de positiva effekter fysisk aktivitet för med sig. Entusiasm, tålamod och förstärkning av olika slag är viktigt för att stärka och motivera elever. Resurser i form av mer undervisningstid, extra lärare samt mindre elevgrupper skulle behövas i ämnet.

BAKGRUND En utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa. Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos eleverna för att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren som hjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de själva bedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa? SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de själva bedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån två frågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna i idrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva. METOD Examensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativ datainsamling genom intervjuer som metod. Informanterna var utbildade mot de senare åren och har arbetat i skolverksamheten i 18-23 år. RESULTAT Resultaten visar att lärarna bedömer eleverna efter andra kriterier än vad läroplanen säger. Ett utav kriterierna som de väger in vid bedömning och betygsättning som inte står i läroplanen är laganda mellan eleverna. Den gemensamma faktorn för vad som lärarna bedömer först är 3 utveckling och inställning. Varför eleverna bedöms som de gör enligt lärarna beror på relationen som lärarna har med eleverna och att läroplanen är otydlig samt abstrakt.

Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter på lärande och att det därmed inte leder eleven framåt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istället fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lärarintervjuer, undersöka hur idrottslärare använder feedback i sin undervisning och därmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lärarna använder beröm som den primära källan för feedback, med kommentarer som ”Bra!”, ”Bra jobbat!”, ”Härligt!” och ”Snyggt!”. Det är endast i dansundervisning eller i samband med skriftliga arbeten som lärarna ger feedback på andra nivåer, som syftar mot ett konkret lärande för eleven. Resultatet visar dessutom att ämnet idrott och hälsa tenderar att använda bedömning som en form av kunskapskontroll istället för formativ bedömning mot lärandemål, där eleverna ges möjligheter att utvecklas. Avslutningsvis kan sägas att studien belyser svaga länkar i idrottsundervisningen, som brister i bedömningen och huruvida lärarens feedback syftar mot fortsatt lärande eller inte.

Denna studie försöker beskriva och förstå hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar ämnets hälsodel med en fenomenografisk utgångspunkt. Ämnet Idrott och hälsa är starkt präglat av traditioner som sträcker sig tillbaka till Linggymnastiken och på senare år föreningsidrotten. Detta har lett till att ämnet domineras av praktiska moment. I de två senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hälsoperspektiv, något som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt ställer högre teoretiska krav på lärarna.        Studien innefattar både observationer och intervjuer av sju lärare i Uppsalaområdet. Två metoder användes för att skapa en uppfattning om vad som sker på lektionerna för att sedan ta del av motiven till lärarnas val av aktiviteter. Teoretiska kopplingar till hälsa uteblev i princip helt. I de efterföljande intervjuerna uttryckte sig lärarna vagt och utan begreppsapparat om hälsa. Det framgick att lärarna uppfattar ämnet Idrott och hälsa som två olika moment. Idrott är något som utförs praktiskt, gärna med tävlingsmoment inblandat, medan hälsa är något teoretiskt som lärarna inte upplever att de bottnar i. Lärarna utnyttjade inte de chanser som uppstod att kombinera teoretiska och praktiska moment, utan upplevde snarare en dualism mellan idrott och hälsa. En förklaring till dualismen mellan teori och praktik beror antagligen till stor del på bristen på läromedel. Konsekvenser av detta blir att professionaliseringsprocessen inom ämnet Idrott och hälsa stannas upp, vilket leder till att ämnet ifrågasätts.  Vi tycker att Idrott och hälsa är ett ämne med fantastiska möjligheter som dessutom fyller en viktig funktion i dagens samhälle. Denna studie visar på problem inom ämnets hälsodel som bör undersökas vidare.

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter på fritiden (motsatta är föreningsaktiva som har erfarenheter från bollsporter på fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna är att de är föreningsinaktiva samt att det går i skolår nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jämförelse med föreningsaktiva elever. Det råder en genusregim inom bollaktiviteter där den dominerande gruppen är föreningsaktiva pojkar, med ett undantag för ett fåtal flickor, som har tolkningsföreträde. De föreningsinaktiva elever förväntas inta den roll som kräver minst delaktighet, i detta fall är det i försvarsområdet. De anledningar som framkommer är att den positionen kräver minst teknisk färdighet samt att ingen förväntar att de ska prestera något. Utifrån resultaten framkommer en distinktion mellan bollsporter och bollekar där informanterna hade en större delaktighet och förståelse för bollekar än bollsporter.

Syftet med studien var att undersöka hur psykosociala faktorer som habitus, socialt kapital, attribution och inlärd hjälplöshet påverkar elevens motionsvanor och aktiva medverkan i ämnet Idrott och hälsa. Genom en enkätstudie på en grundskola och en gymnasieskola samlades 113 enkätsvar in och analyserades. Resultatet av studien pekar på att de undersökta faktorerna spelar stor roll i elevernas livsituation och till viss del deras närvaro i ämnet Idrott och hälsa, även om den på de besökta skolorna varit hög. Föräldrar, vänner och omgivning har stor betydelse för elevernas attityd och inställning till idrottande och tillsammans påverkar de i förlängningen närvaron i Idrott och hälsa. Gällande attributionsteorin finns tydliga kopplingar till olika faktorer, främst inre och yttre faktorer. Det märks tydligt att eleverna begår det fundamentala attributionsfelet då de tillskriver andra elevers frånvaro inre faktorer samtidigt som deras egen frånvaro oftast påstås ha yttre orsaksförklaringar. Tecken finns även på självtjänande bias, omvänd självtjänande bias och self-handicapping. Eleverna föredrar kontrollerbara situationer före icke kontrollerbara situationer känner de inte kontroll och inte heller har självtillit och god självkänsla riskerar de att förutspå sitt eget misslyckande och i förlängningen kan det leda till inlärd hjälplöshet.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6? Frågeställningar Hur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas? Metod Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail. Resultat Få lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas. Slutsats Som tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen. Det är inte enbart skolledningens syn på kunskap som påverkar arbetet kring åtgärdsprogram för ämnet idrott och hälsa. En annan faktor som påverkar arbetet är lärarens syn är på ämnet.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar. Frågeställningar: Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11? Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment. Både de som examinerades för runt 40 år sedan och de som examinerades runt millennieskiftet var överens om att det hade blivit mer fokus på hälsa och att en del av deras hälsokunskaper kom från annat håll. De kände att de flesta elever visste vad som var bra för hälsan, men att de inte alltid levde som de lärt sig. Dåliga kostvanor var vanligt. Negativ påverkan hemifrån sågs som en svårighet. Undersökningsdeltagarna ansåg att fokuseringen på begrepp var största förändringen i LGR11, men att de i övrigt inte behövde ändra så mycket i undervisningen. De kände att det rådde tidsbrist och försökte baka in teorin i det praktiska eller lägga det som hemuppgifter. Alla arbetade med någon form av träningsdagbok för att hjälpa eleverna att sätta upp hälsomål. Deras egen bakgrund och fritidsvanor var det de upplevde påverkade deras möjligheter mest till att förmedla Hälsa och livsstil. Däremot kände de att det fanns en del kvar att arbeta med för att alla elever skulle ta till sig detta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>