Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna. Studien tar en teoretisk utgångspunkt i Foucaults tankar om diskurser och makt. Som forskningsmetod används en kvalitativ ansatts där både semi-strukturerade intervjuer och observationer har används för att samla in empiri. Totalt genomfördes tre intervjuer och fem observationer med tre lärarutbildare. Lärarutbildarna rörde sig inom tre tydliga områden/diskurser i samtal kring genus. Något som även syns i deras under-visning. Den sociala- och den biologiska diskursen där genus ses som antingen en bio-logisk konstruktion eller en social konstruktion. Den särskiljande diskursen som tydligt delar in män och kvinnor i två kategorier med tillhörande attribut. Samt den dolda dis-kursen, det som inte nämns eller problematiseras. På grund av det som inte nämns eller tillåts diskuteras på ett djupare plan förstärks de traditionella könsrollerna. En diskus-sion om vad genus är och dess problematik efterlyses både emellan lärarutbildarna och med studenterna.

Syftet med den här uppsatsen är att söka förståelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund påverkar lärarens feedback, bemötande och förståelse för situationer i ämnet. I förlängningen innebar detta också att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter påverkar den relation de utvecklar till aktuell lära-re. Studien är gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. Våra in-formanter är elever på gymnasiet. Studien är relaterad till kunskapskraven i ämnespla-nen för idrott och hälsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar värdet av en kommunikation mellan elev och lärare. Idén till uppsatsen väcktes under vår verksam-hetsförlagda utbildning där vi hade förmånen att observera interaktiva situationer där läraren gav feedback till eleverna. Vi blev intresserade av elevers uppfattningar av så-dana här situationer. Vi har tematiserat uppsatsen efter tre olika områden som vi ansett att vår studie behövt beröra. Vår studie är gjord med en kvalitativ metod med semistruk-turerade intervjuer som intervjuform. Uppsatsen utgår från Bourdieus syn om begreppen habitus, smak, avsmak och socialt kapital. Resultatet av den här undersökningen visar att bakgrunden har stor betydelse för interaktionen mellan elev och lärare för att genom feedbacken vidareutveckla elevernas lärande. Ett annat resultat visar att elever uppfattar feedbacken olika.

Studiens syfte var att undersöka vilket ämnesinnehåll lärare inom ämnet Idrott och hälsa använde sig av för att uppnå det riktlinjer Läroplan, ämnesplan och gymnasiegemensamma ämnen 2011 (2011) samt Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994) kräver att skolans utbildning och ämnets undervisning ska uppnå. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och ägde rum vid sex olika tillfällen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom ämnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och några lärare kunde vid olika tillfällen ange en aktivitets syfte. Undersökningen visade även att många av det mål och riktlinjer som Gy 11 och Lpf 94 beskriver uppfylls genom undervisningen i Idrott och hälsa.

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på vad flickor respektive pojkar i årskurs 7-9 har föruppfattning om ämnet Idrott och hälsa, och i synnerhet tävlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas här elevernas känslor inför idrottsundervisningen ochtävlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tävlar, och vad de tror att de lär sig genom att tävla. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tävlingsmoment som ingår i Idrott och Hälsaundervisningen? Varför tror eleverna att tävlingsmoment finns med i Idrott och hälsa undervisningen? Vad tror och tycker eleverna att de lär sig genom att tävla? Metod: Metoden som använts är webenkäter. Enkätfrågorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie på tre högstadieungdomar gjordessom hjälpte till att forma den slutgiltiga enkäten. Missivbrev till lärarna på de berörda tvåskolorna skickades ut med information om studien samt upplysningar om att deltagandet iundersökningen var anonym. Datainsamlingen tog tre veckor. Resultat: Resultaten visar att merparten av eleverna som deltagit i studien har en positiv inställning tillämnet Idrott och hälsa. När det kommer till tävlingsmomentet så är de flesta av elevernapositiva även där, men få elever har svarat att de har en neutral inställning. De flesta elevertror att man tävlar i Idrott och hälsa för att det står med i läroplanen och för att det ska blilättare för läraren att sätta betyg. Nära samtliga elever tror att läraren bedömer det elevernapresterar under tävlingsmoment. Merparten av eleverna tycker att de lär sig något av att tävlaoch det som de flesta pojkar tyckte att de lärde sig var att göra bra ifrån sig under press,medan de flesta flickor tyckte att man mest lärde sig att samarbeta bättre. Slutsats: Enligt resultaten i denna studie så har merparten av de deltagande eleverna en positiv syn påIdrott och hälsa och tävlingsmoment inom ämnet. Svaren visar också på att eleverna i höggrad tror och tycker att tävlingsmoment är något som ska finnas med i undervisningen, ävenom detta inte står skrivet i läroplanen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

The purposeof this survey is to study both teachers and students view regarding theevaluation and grading in the subject Physical Education A. In order to meetthe purpose, the survey is executed by focusing on three main researchquestions: What is the teachers and students notion of the goals of the subjectand the course plan? Which knowledge is evaluated in the subject, according toteachers and students? Which factors, believe teachers and students, affect theevaluation? The results of the survey is established by qualitative interviewsthat has been conducted with four teachers and five students in two schoolslocated in a medium – sized city in the south east of Sweden. The resultsof the survey indicate that not only teachers, but also students consider thecourse plan and the grading criterias is relatively unclear and interpretablein a lot of different ways. Teachers and students also states the theoreticaland practical moments are equally important when evaluating. Further, theystate that knowledge in ergonomics, exercises theory, diets, swimming andleadership skills are important knowledge in the subject. The results alsoindicate that such factors as attitude, attendance and performance do affectthe grades in the subject of Physical Education A. The surveyshows that there is a consensus among teachers and students regardingevaluation and grading and that there is no significant difference in theresults of this survey, in comparison with similar ones conducted earlier.   Key words: Teacher, Students, PhysicalEducation, Evaluating, Grading

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap?   Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats. Genusperspektivet genomsyrar studien. Studien har kompletterats med observationer och en granskning av de lokala kursplanerna för respektive skola.   Denna studie visar att det finns en problematik kring bedömningen i ämnet Idrott och hälsa. Den visar att flertalet lärare påverkas av elevernas beteende och uppträdande i deras betygsättning av dem trots det menar flera av lärarna att de kan skilja på beteende och kunskap. Majoriteten av de intervjuade lärarna menar att beteende är en del av de lokala betygskriterierna. När det kommer till toleransnivå mellan könen så har de olika lärarna varierade åsikter men gemensamt menar de att det finns en problematik kring ämnet.

Sammanfattning Den här studien undersöker begreppet Hälsa i läroböcker inom skolämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år och gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att se hur hälsa framställs i läroböckerna. Undersökningen utgår från dessa frågor; vilket utrymme ges begreppet hälsa i läroböcker för de senare åren inom skolämnet idrott och hälsa? hur definieras hälsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i läroböckerna? samt uppfyller läroböckerna läroplanernas hälsomål? Undersökningen har åtta läroböcker som grund och dessa analyseras utifrån en innehållanalys med fokus på hur ofta hälsa som företeelse nämns. Resultatet av undersökningen visar att hälsa som företeelse förekommer i många delar av läroböckerna. Hälsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hälsa utan även i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost. I de renodlade hälsoavsnitten ligger fokus till stor del på fysisk, psykisk och social hälsa. Utifrån resultatet av undersökningen kan vi dra slutsatsen att hälsa i läroböckerna innebär att det inte är endast fysisk aktivitet som leder till hälsa. Människokroppen ses som en helhet som måste vårdas varsamt och med omtanke på många olika plan för att hälsa ska uppnås.   Nyckelord: Didaktik, idrott och hälsa, läroböcker, innehållsanalys, hälsa.

Det råder en allmän uppfattning i vårt samhälle om att ämnet idrott och hälsa inte är bildande eller viktigt. Ämnet anses bestå av idrottsliga kunskaper och färdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i ämnet eftersom alla ämnen i skolan finns till för att eleverna ska lära sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna får i ämnet idrott och hälsa, så har vi valt att studera vad eleverna anser att de lär sig i ämnet under fyra lektioner. Syftet med vår studie är att undersöka vad elever i år nio anser att de lär sig under lektioner i ämnet idrott och hälsa, utifrån de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi använt oss av ett kvalitativt frågeformulär med fyra öppna frågor som utgår ifrån de fyra kunskapsformerna. Resultatet av vår studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fått kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det är främst de fyra olika aktiviteterna som eleverna gjort på lektionerna och dess idrottsliga färdigheter som de anser att de har lärt sig, vilket innebär att eleverna menar att de skulle kunna visa hur man gör. Många elever anser att de har fått faktakunskap och information om samtliga aktiviteter. De flesta eleverna anser att de har fått tillräckligt med förståelse för att kunna förklara något i aktiviteten för någon annan. Eleverna ansåg även att de fått förtrogenhet att använda de kunskaper de fått i en annan situation. Vi fann precis som en del andra studier vi läst att eleverna har svårt att uttrycka sig om kunskap och lärande i ämnet idrott och hälsa. Några av de elever vi undersökt hade svårt att se att de lär sig något alls i ämnet. Det tror vi kan bero på att eleverna inte får reflektera över lärande och kunskap i ämnet idrott och hälsa. Ämnets lärande verkar till stordel bestå av olika aktiviteter och dess regler, men en del av eleverna i studien har insett att de ska lära sig olika kunskaper genom de aktiviteter som utförs. Ett dilemma för oss som framtida lärare är att en del elever uppger att de skulle behöva träna mer, medans andra menar att de lärt sig allt och några svarar att de redan kunde allt lektionen innehöll.

Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering. Resultatet visar att skolämnet idrott och hälsa var förknippat med lek, glädje och en viktig timme att komma bort från klassrummet. Bollsport var mest förkommande under lektionstid medan de hade mindre av dans och gymnastik. I diskussion med eleverna märktes att de typiska “manliga” aktiviteterna var de som dominerande lektionerna, där fotboll och innebandy var de aktiviteter som utfördes allra mest. Uppsatsen slutsats ut ifrån den genusteoretiska analysen visade att deltagarna i studien själva konstruerar genus, alltså vilka idrottsaktiviteter som var maskulina respektive feminina. Respondenterna påtalade att läraren har en central roll i utformande av aktiviteter. Framtida forskning bör därför utifrån ett genusperspektiv rikta fokus på läraren.

Dagens lärare kommer med största sannolikhet stöta på elever med olika svårigheter, bland annat ADHD. Förståelse och en ökad kompetens är viktigt för att inkludera och anpassa undervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD är enligt Nadeau, Littman och Quinn (1999) bristfällig och pojkar får mer uppmärksamhet än flickor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationen och undervisningen i Idrott och hälsa i grundskolan, samt hur de mådde i skolan. För att besvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i åldrarna 14- 20. Resultatdelen delades in i kategorier efter vår problemformulering, där flickornas uttalande sammanfattades i underrubriker. Dessa rubriker är diagnos, upplevt stöd i skolan, välbefinnande och kamraternas betydelse samt undervisningen i Idrott och hälsa. Det resultat som framkommit i uppsatsen är att merparten av flickorna upplever skolan som jobbig och meningslös, fast på olika sätt. Flera av flickorna i undersökningen upplever sig själv som speciella, annorlunda och att de inte är som alla andra. I vår undersökning så finner vi att flickorna inte hade några motoriska svårigheter vad de själva kunde utmärka under undervisningen i Idrott och hälsa. Att vara fysiskt aktiv underlättade deras koncentrationssvårigheter, då de fick möjlighet att komma bort från de teoretiska ämnena som krävde stort fokus och stillasittande.