Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål. Men deras tolkningar och betygssättning visar att så är inte fallet. Vikten av simkunnighet för betygsättningen visar på stor skillnad trotts att det finns direktiv från skolverket. Deras tankar och förklaringar kring detta sätts i stor fokus i detta arbete.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie har varit att utifrån ett komparativt perspektiv, mellan två skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. De frågeställningar som användes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i ämnet idrott och hälsa och hur väl förankrade är dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslärarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslärarna om en elev ska få betyget MVG? Hur medvetna är idrottslärarna om pojkars och flickors villkor i ämnet idrott och hälsa? Metod De metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Två grundskolor deltog i undersökningen. På den ena skolan (skola A) hade fler pojkar än flickor betyget MVG i ämnet idrott och hälsa medan det på andra skolan (skola B) var tvärtom. Efter att skolorna gett sitt medgivande att delta i studien analyserades och jämfördes skolornas lokala arbetsplaner samt den nationella kursplanen i idrott och hälsa. Utifrån resultatet av textanalysen samt studiens tre sista frågeställningar utformades tre frågeområden. Därefter intervjuades en idrottslärare på vardera skolan. För att förklara och förstå resultatet har Yvonne Hirdmans genusteori använts. Resultat Resultatet visar att skola B: s arbetsplan är bättre förankrad i den nationella kursplanen i idrott och hälsa än skola A: s. Undervisningens innehåll och lärarnas inställning till ämnet skiljer sig åt mellan skolorna. Lärare A ser ämnet som en möjlighet för eleverna att förbättra sin fysiska kapacitet och undervisningen består till stor del av bollspel. I sin bedömning utgår han framförallt från elevens fysiska prestation. Lärare B anser att det centrala i ämnet är elevernas förståelse för idrotten vilket även är utgångspunkten i betygsbedömningen. Hans undervisning är därför mer varierad och har även teoretiska inslag. Vidare visar studien att lärare B i större utsträckning än lärare A är medveten om pojkars och flickors olika villkor i ämnet. Slutsats Slutsatsen är att betygsfördelning mellan pojkar och flickor beror på de undersökta skolornas olika inställning till ämnet. Där den fysiska prestationen värdesätts har pojkarna högre betyg medan flickorna har högre betyg då fokus ligger på förståelse och teoretiska kunskaper. Vidare har flickorna högre betyg då läraren medvetet arbetar för att motverka traditionella könsmönster.

Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.   Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.   I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer. Metoden utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa varav två även är specialidrottslärare. Könsfördelningen är två män och fyra kvinnor. Resultatet visar att lärarna i Idrott och hälsa uppfattar en viss anknytning mellan motorik och sociala relationer då god motorik kan skapa förutsättningar för sociala relationer. Dock belyser intervjupersonerna inte motoriken som den enda faktorn. Barnets personlighet, föräldrarnas stöd och uppmuntran, lärarens arbete i klassen samt tolerans från klasskamrater är andra faktorer som kan ha en anknytning till barns sociala relationer. Nyckelord: barn, Idrott och hälsa, motorik, sociala relationer.

Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna. Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning. I diskussionskapitlet knyts resultatet av elevernas bearbetade utsagor samman med teorier om genus och tidigare forskning inom det undersökta området. Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker att idrottslektionerna är roliga, trots att de generellt tror att pojkar är mer intresserade av idrottslektionerna än flickor. Deras intresse grundar sig i de förekommande aktiviteterna, att idrottslektionerna ger möjlighet att tävla och att idrottslektionerna ger en möjlighet att få röra på sig. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att pojkar generellt beter sig som ”den oordentliga eleven” under idrottslektionerna samt att pojkar kämpar bra under idrottslektionerna. Samtidigt upplever eleverna att flickor generellt beter sig som den ”ordentliga eleven”. Men det finns också en upplevelse av att flickor är skrytsamma. Gällande lärarens kommunikation med pojkar och flickor upplever eleverna att både pojkar och flickor får beröm, men att pojkarna oftare än flickorna får tillsägningar från läraren.

Abstract Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som dc verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att dc lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne. Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn. Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar. Som det är nu är det viktigaste för idrottsläraren att utnyttja den begränsade tid man får, men egentligen är det en nationell kraftansträngning som behövs och en lagstiftning om ämnets inriktning och timantal om det ska leda till en folkhälsoförbättring.

Syftet med denna studie var att undersöka några elevers uppfattningar om idrott och hälsa i skolan och varför en del elever väljer att inte delta i ämnet. Frågeställningarna vi använde oss av var: Varför är idrott och hälsa ett ämne i skolan enligt eleverna? Vilken inställning har eleverna till idrott och hälsa? Vilka orsaker uppger eleverna till att inte delta i ämnet idrott och hälsa? I vår bakgrund redogör vi för de statliga styrdokumenten följt av en legitimering av ämnet. Därefter följer en presentation kring elevers inställningar, lärande samt deltagandet i ämnet utifrån tidigare forskning. Sist i bakgrunden beskrivs den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen hos barn och ungdomar. För att kunna besvara vårt syfte använde vi oss av intervjuer som metod där vi intervjuade 20 elever i år 9. Intervjuerna har behandlat elevernas uppfattningar och tankar kring ämnet idrott och hälsa. Undersökningen visade att eleverna till största del var positiva till ämnet medan några få elever ansåg att ämnet var tråkigt och inte särskilt lärorikt. Det framkom många tänkbara orsaker till att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa, till exempel lektionsinnehållet, klasskamraterna och omklädningsrummen. En återkommande orsak var även att eleverna hade glömt idrottskläderna hemma eller att de helt enkelt inte orkade delta. Utifrån elevernas svar tyckte vi oss ibland kunna utläsa att eleverna uppgav en viss orsak till att inte delta, men att det i själva verket var någon annan orsak som låg bakom.

Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet. Idealen som eleverna påverkas av är en blandning av samhällets olika institutioner. Skolan är en av dessa institutioner. Syftet med examensarbetet är att undersöka om eleverna påverkas av samhällets kroppsideal under sina lektioner i Idrott och hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av metoden kvalitativ intervju med sammanlagt 29 elever och 4 lärare på 4 stycken gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ner på papper för att underlätta databearbetningen. Efter genomförd undersökning fann vi att eleverna inte verkar påverkas i den grad av kroppsidealet som vi trodde att de skulle göra. Det verkar mer som det är viktigare att gå klädd i det senaste modet än att träna sin kropp efter idealen i samhället. Eleverna och lärarna var eniga i att det fanns en påverkan av kroppsidealet i skolorna, men det verkade inte som om elever och lärare tyckte att det påverkade lektionerna i Idrott och hälsa. Det fanns även en skillnad mellan skolorna där skolorna med en idrottslig profil tänkte mer på kroppens utformning än vad eleverna gjorde i skolorna med en estetisk profil.