Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån tre utvalda teorier i form av läroplansteori, ramfaktorteori samt Wiliams five ”key strategie”. Studiens resultat visar att läroplansreformen har verkat positivt för likvärdigheten i flera avseenden. Framför allt upplever respondenterna i studien att tydligheten i både läroplanen och den specifika kursplanen för idrott och hälsa har blivit bättre än i föregående dokument. Resultatet visar även att respondenterna överlag ställer sig positiva till den nya betygsskalan som infördes. Resultat visar dock att det även finns invändningar mot både läroplanen och den nya betygsskalan. Bland annat menar flertalet respondenter att kunskapskraven fortfarande är svårtolkade. Studien visar även att det finns ett antal ramfaktorer som påverkar möjligheterna till en likvärdig bedömning i ämnet idrott och hälsa.

Denna studie inriktar sig emot att belysa lärare och elevers syn samt uppfattning om förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Två kvalitativa respondentintervjuer genomfördes med lärare på gymnasiet samt två kvalitativa gruppintervjuer med elever på gymnasiet. Dessa metoder användes för att få en djup bild av respondenternas erfarenheter och känslor gällande fenomenet. Det teoretiska ramverk som denna studie vilar i stort sätt på begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Som till stort handlar om det salutogena hälso-kontinuumet och hur begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar detta. Resultatet visar att det finns en ganska traditionell bild av vad teori och praktik är och även vad ämnet först och främst handlar om. Det var en kombination av teori och praktik som lärarna lyfte som det viktigaste för att eleverna skulle få en undervisning som var både hanterbar, begriplig och meningsfull. Dessutom lyfter båda de medverkande lärarna att det fanns en ökad teori mängd i ämnet och detta hade både positiva och negativa följder för ämnet och elevernas möjlighet att känna en stark känsla av sammanhang. Vidare i resultatet presenteras elevernas syn på deras egen undervisning och vad det är som är motiverande, vad som gör det lätt att förstå och ta till sig innehållet i ämnet. Aspekter som kombination av teori och praktik, rörelseaktiviteter, dialog med läraren och kunniga lärare är alla faktorer som eleverna på något sammanhang betonar i relation till undervisningen. Till slut visar det sig även att det som eleverna vill ha ut av sin undervisning för att den ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull är relativt liknande med hur de redan uppfattar ämnet.

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket. Resultaten av denna undersökning tyder på att idrottslärares tolkning av hälsa inte beror på antalet år de har arbetat inom yrket eller deras könstillhörighet. Resultaten tyder inte heller på att idrottslärarna har ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa och vad som ska ingå i hälsoundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan. En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner. Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner. Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet.

Syftet med studien att skildra hur idrottslärare undervisar om doping och hur dessa lärare uppfattar kunskapskravet gällande doping angivet i gymnasieskolans läroplan. Frågeställningarna i studien behandlar hur två lärare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans läroplan. Undersökningssättet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lärarna undervisar om doping inom idrott och hälsa som en del av kost eller ANT- undervisning. Lärarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen är komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt. I undervisningen om doping ligger fokus på att förmedla vilka effekter och bieffekter som anabola androgena steroider medför för individen. Lärarna upplever att det finns en tidsbrist och att detta leder till att undervisningen om doping blir begränsad. En annan problematik är att lärarna upplever att deras kunskaper om doping inte är tillräckliga. Lärarna anser att undervisningen om doping skulle befrämjas om det fanns möjligheter att i vissa moment ta hjälp av expertis utanför skolans värld för att utöka elevernas kunskaper och höja deras medvetenhet om hälsoriskerna med doping. De använder läroboken "Idrott och hälsa 1 & 2 - Praktisk och teoretisk tillämpning" av Paulsson och Svalner ifrån 2011 i undervisningen om doping. Dessutom tillämpar de aktuella artiklar och dokumentärfilmer som berör området.

No description available.

<p><p>Syftet med denna studie var att undersöka elevers syn på hälsa och hur de upplevde att detta begrepp kom till uttryck i ämnet Idrott och hälsa. Enkätundersökningar genomfördes på två grundskolor i Stockholm. Sammanlagt deltog 219 elever fördelat på 98 flickor och 121 pojkar. Resultatet visar att elever tolkade begreppet hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv.</p><p>Eleverna svarade att man får hälsa genom att vara aktiv och kroppen mår bra. Vår teoretiska</p><p>utgångspunkt för arbetet var Aaron Antonovskys begrepp KASAM. Teorin innefattade de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menade att teorin förklarade varför människor som utsatts för tragiska händelser ändå höll sig friska. Resultatet visade på en förlegad syn av hälsa hos eleverna. Ur ett historiskt perspektiv kunde detta ses i relation till Lgr62 samt Lgr80. De psykiska och sociala delarna av hälsa nämndes flyktigt i enkätsvaren från eleverna. Resultatet visade att eleverna inte hade den helhetssyn som kursplanen i Idrott och hälsa beskriver. Detta var centrala delar ur vårt resultat.</p><p>Vår slutsats var att ämnets syfte behövde förtydligas för eleverna, vilket kunde leda till att ge dem en ökad förståelse av begreppet hälsa. Ämnets riktiga namn Idrott och hälsa borde användas mer konsekvent istället för de äldre namnen på ämnet så som ”Gymnastik” och ”Idrott”. Vi kom även fram till att media borde vara ett stöd i undervisningen i Idrott och hälsa för att förtydliga begreppet hälsa och skapa en diskussion tillsammans med eleverna om vilken bild media visar upp av hälsa.</p></p>

Syftet med denna studie var att undersöka elevers syn på hälsa och hur de upplevde att detta begrepp kom till uttryck i ämnet Idrott och hälsa. Enkätundersökningar genomfördes på två grundskolor i Stockholm. Sammanlagt deltog 219 elever fördelat på 98 flickor och 121 pojkar. Resultatet visar att elever tolkade begreppet hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Eleverna svarade att man får hälsa genom att vara aktiv och kroppen mår bra. Vår teoretiska utgångspunkt för arbetet var Aaron Antonovskys begrepp KASAM. Teorin innefattade de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menade att teorin förklarade varför människor som utsatts för tragiska händelser ändå höll sig friska. Resultatet visade på en förlegad syn av hälsa hos eleverna. Ur ett historiskt perspektiv kunde detta ses i relation till Lgr62 samt Lgr80. De psykiska och sociala delarna av hälsa nämndes flyktigt i enkätsvaren från eleverna. Resultatet visade att eleverna inte hade den helhetssyn som kursplanen i Idrott och hälsa beskriver. Detta var centrala delar ur vårt resultat. Vår slutsats var att ämnets syfte behövde förtydligas för eleverna, vilket kunde leda till att ge dem en ökad förståelse av begreppet hälsa. Ämnets riktiga namn Idrott och hälsa borde användas mer konsekvent istället för de äldre namnen på ämnet så som ”Gymnastik” och ”Idrott”. Vi kom även fram till att media borde vara ett stöd i undervisningen i Idrott och hälsa för att förtydliga begreppet hälsa och skapa en diskussion tillsammans med eleverna om vilken bild media visar upp av hälsa.

The aim of this study was to examine if there were differences in experienced level of activity and meaningfulness when trying a minority-sport for students at an upper secondary school. The activities that the students performed were squash and badminton. The level of operating profit during the lesions were examined in order to see differences. The research questions were: - How do the students experience their level of activity and meaningfulness during a lecture in squash and badminton? - Is there a difference in operating profit and meaningfulness for the students when comparing squash and badminton? Method This study was performed in a semi qualitative manner, in the form of interviews, unstructured observations for 3 students and surveys where 15 students participated, where we used upper secondary school students. The students got to appreciate their differences in experienced level of activity, operating profit and meaningfulness. The main theoretical starting points of this study was phenomenology and physical literacy. Results All of the students reported increased physical activity and meaningfulness when playing squash compared to badminton. The participants also expressed that they would prefer to have a lesson series that consisted of squash rather than badminton. Conclusion The results presented in this study could be because that the students are trying out something that they have not tried before in terms of P.E and physical activity, hence connecting it to the theoretical theories of physical literacy and phenomenology where new challenges give the students a chance to show their problem solving abilities, focus and individual growth in the long term. / Syfte och frågeställning Studiens syfte var att undersöka om minoritets-bollidrott kan användas inom idrott och hälsa för att bidra till högre upplevd fysisk aktivitet och engagemang hos elever i åk 1 på gymnasiet. I studien gavs eleverna en chans att prova på squash och badminton, sedan undersöktes skillnader i deras upplevda aktivitetsnivå under utförandet av idrotterna. Frågeställningarna var: - Hur skiljer sig upplevelsen av deltagandet och aktivitetsnivån hos de som deltar isquash och badminton? - Skiljer sig upplevelsen av rörelseglädje samt meningsfullhet hos eleverna när de testarpå squash jämfört med badminton? Metod Semi kvalitativ studie i åk 1 på gymnasiet, med 15 elever som svarade på enkäter, intervjuer av 3 elever samt ostrukturerade observationer av dessa eleverna. Eleverna uppskattade sin upplevelse av aktivitetsnivå, rörelseglädje och meningsfullhet. De teoretiskau tgångspunkterna inom denna studie var fenomenologi samt physical literacy. Resultat De deltagande elever upplevde att de var mer fysiskt aktiva i squash, de tyckte också squash var roligare och upplevde att de ansträngde sig mer. Eleverna hade föredragit att ha squash under en lektionsserie istället för badminton. Diskussion Resultatet av studien kan bero på att det var en ny aktivitet som eleverna inte hade testat tidigare. Detta ligger i linje med begreppen physical literacy och fenomenologi där nyaförutsättningar ställer krav på att använda sig utav sina tidigare erfarenheter för att lösa problemet en ställs inför. En mindre känd idrott som till exempel squash skulle kunna bidra till att fokus under aktiviteten är mer på individuell utveckling där eleverna får verktyg att själva kunna utvecklas efter egen förmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på en utvald skola tycker om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Vad är hälsa för någonting enligt eleverna, anser eleverna att de har tillräckligt med hälsa i undervisningen och hur tycker eleverna man ska arbeta med hälsa i idrottsundervisningen? För att uppfylla syftet har sju stycken elever i nionde klass intervjuats. Metoden som har använts är individuella kvalitativa intervjuer i en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad form. Slutsatsen är att hälsa för eleverna är att röra på sig, äta rätt, sova bra och hålla sin hygien fräsch. Alla dessa faktorer hör till det som kallas för fysisk hälsa. Det är bara två av sju elever som någon gång under intervjuerna nämner psykisk eller social hälsa. Man kan se en viss skillnad på hur nöjda tjejerna respektive pojkarna är med hälsoundervisningen. Tjejerna säger i intervjuerna att de skulle vilja ha mer hälsoundervisning medan två pojkar är helt nöjda med hur de har det nu och två skulle vilja ha lite mer hälsoundervisning. Tjejerna ger även förslag på hur de skulle vilja jobba med hälsa på lektionerna i idrott och hälsa. Pojkarna är antingen nöjda med hur de gör nu eller så har de inga förslag.