Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur dansundervisningen utvecklats i idrottsämnet från Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågeställningar: Hur har dans framskrivits i kursplanerna från Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om dans som moment i undervisningen? Vilka förutsättningar och faktorer upplever idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 påverkar undervisningen i dans? Hur bedrivs dansundervisningen av idrottslärare utbildade från Lgr69 till Lpo94 enligt dem själva? Metod Vi har använt oss av två kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys på kursplaner i idrottsämnet från Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Därefter intervjuades fyra lärare, två män och två kvinnor, i idrottsämnet som är utbildade under olika läroplaner och på olika lärosäten. Vi ville att varje intervjuperson skulle vara unik för att påträffa särskiljande och eventuellt avvikande företeelser. För att förstå och förklara vårt resultat använde vi ramfaktorteorin som vår teoretiska utgångspunkt.   Resultat Utifrån textanalysen fann vi att kursplanerna från Lgr62 till Lgr80 var detaljerade kring dansundervisningen och dess innehåll till skillnad från Lpo94 som ger skolan och läraren möjlighet att tolka vad dansundervisningen ska innehålla. Resultatet från intervjuerna visade att innehållet i dansundervisningen och mängden dans varierade mellan lärarna, de kvinnliga lärarna hade betydligt mer varierande innehåll och större mängd dans jämfört med de manliga lärarna. De intervjuade lärarna tycker att dans i skolan är viktigt och de känner sig bekväma att undervisa i dans för att de undervisar i de danser som de behärskar. Slutsats Slutsatserna som vi kan dra av studien är att metoder, mängden och innehåll i dansundervisningen är väldigt varierande. Vissa elever kan få väldigt mycket dansundervisning medans andra kan få näst intill obefintlig. Vår studie tyder på att lärarens intresse och kunskap om dans påverkar hur dansundervisningen ser ut. Ännu en slutsats är att hur dans har framskrivits i kursplanerna för idrottsämnet har förändrats över tid.

Många svenska lärare i ämnet idrott och hälsa anser att begreppet hälsa är ett luddigt och svårtolkat begrepp i läroplanen. I Finland plockades hälsa ut från ämnet gymnastik 2001 och blev ett eget ämne med fokus på olika perspektiv och definitioner av hälsa. Studien syftar till att undersöka uppfattningar om begreppet hälsa i undervisningen hos svenska lärare i idrott och hälsa och finska lärarnas i ämnet hälsokunskap och gymnastik. Studien undersöker även vad lärarna ser för fördelar med att begreppet undervisas som inkluderat i ämnet idrott eller som ett eget ämne. Tre intervjuer med svenska lärare och tre intervjuer med finska lärare har genomförts i studien. I resultatet framkommer det att de svenska lärarna anser att det är svårt att väva in hälsa i innehållet på lektionerna i idrott och hälsa och ställer sig positiva till en möjlig uppdelning av ämnet. Finska lärarna i studien menar att eftersom hälsokunskap är ett eget ämne blir det tydligare för både lärare och elever kring innehållet i undervisningen om begreppet hälsa.

En historisk tillbakablick på läroplaner visade att ämnet idrott och hälsa har förändrats över tid. I dagens idrott och hälsa ämne är det den ”manliga normen” som styr undervisningen. Detta kan påverka vad elever lär sig och blir bedömda på. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förståelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig och blir bedömda på i skolämnet idrott och hälsa. En enkätundersökning på 241 elever i år 9 genomfördes. Resultaten analyserades med statistikprogrammet SPSS och tolkades utifrån ett genusperspektiv. Resultatet visade flera likheter och skillnader mellan vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig. Däremot sågs inga skillnader i vad de anser att de blir bedömda på. Resultatet visade en tendens till att idrottsundervisningen styrs av den ”manliga normen”. Det visade sig också att pojkar anser ämnet vara viktigare än flickor. / A historical review on curriculums in Physical Education showed that the subject has changed over time. The Physical Education subject today is defined by a “male norm”. This norm could affect what pupils learn and gets judged on. The purpose of this study was to develop knowledge and a deeper understanding about what girls and boys find that they learn and gets judged on in Physical Education in school. A survey among 241 pupils in year 9 was completed. The results were analyzed with the statistical program SPSS and further analyzed threw a gender perspective. The results showed several similarities and differences between what girls and boys find that they learn. However there were no differences in what they find that they should be judged on. The results also showed a tendency that the Physical Education subject could be defined by the “male norm”. It also showed that boys find the subject more important than girls.