In 2018, a new law came to govern the work of the patient boards. There, they are charged with the task of informing the public and healthcare professionals about their activities. The State Office's final report states that only 10% of respondents would turn to a patient board with their complaints. Are the activities of the patient boards not known to the public? The purpose of the study is to investigate what the conditions look like for the patient boards when it comes to implementing their mission. The mission is to inform the public about the patient board and their work. The patient boards main activity is to help patients and relatives with their complaints on public healthcare. This is a qualitative case study in which six employees of six different patient boards have been interviewed. The study is based on Lennart Lundquist's implementation theory, the three aspects of understanding, will and ability are central. The results of the study indicate that all respondents seem to fulfil the first two criteria, i.e. they have the understanding and will. Four of six respondents fulfil the last criteria knowledge in order for the implementation to be successful. Yet many of them feel that their activities are not yet widely known. An activity which, in their opinion, is a great resource in the always so important work regarding patient safety.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barnkonventionen implementerats i socialtjänstens verksamheter samt vilka faktorer som begränsat respektive underlättat implementeringen av konventionen. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och en surveyundersökning via e-post. Resultatet har analyserats ur följande perspektiv: top- down, bottom-up och syntes. Studiens slutsatser är att kommunerna implementerat barnkonventionen olika där de vanligaste åtgärderna varit utbildningsinsatser, organisationsförändring och lokala styrdokument. Implementeringen har inte medfört någon större förändring i yrkesutövningen. De största hindren för implementeringen är kopplade till organisatoriska förutsättningar och konventionens juridiska struktur. De möjliggörande faktorerna är främst att tidigare arbetsmetoder utgått från barnkonventionen. Slutligen förs en diskussion om konventionens betydelse som lag för det sociala arbetet, hur det kommunala självstyret påverkar implementeringsarbetet samt förslag på vidare forskning.

Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser. Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process. Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser. I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer. Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering. Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent. I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse. I Stockholm-Gotland regionen kände sju av åtta (88 procent) chefsjuksköterskor till vårdprogrammet. I västra regionen var det fem av 11 (45 procent) av chefsjuksköterskorna som hade kännedom om vårdprogrammet. Majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarat på hur de vill att vårdprogrammet skall användas på deras enhet, uppger att det kommer att användas som en handbok i det dagliga arbetet. Hela eller delar av vårdprogrammet kommer att implementeras i verksamheten och det kommer även att användas som introduktionsmaterial till nyanställd personal. Slutsatsen av denna studie var att majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarade på enkäten ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor eller delvis stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och i stort sett alla chefsjuksköterskor (98 procent) som kände till vårdprogrammet "omvårdnad vid bröstcancer 2011" ansåg att vårdprogrammet hade fungerat/kommer att fungera som ett stort stöd i omvårdnadsarbetet med personer med bröstcancer.

Under år 2024 kommer en stor del av Sveriges regioner att byta journalsystem till Cambio Cosmic. Detta journalsystem används redan av region Östergötland och denna studien syftar till att undersöka vilken roll vårdadministratörerna hade vid implementeringen av det digitala journalsystemet Cosmic. I denna studie undersöks också hur en implementeringsprocess går till och vad som är viktiga delar i en sådan. Förstå-vilja-kunna är en treenighet som spelar en betydande roll vid en implementeringsprocess och är en grundsten i denna studie. I en implementeringsprocess så gör man utvärderingar och uppföljningar för att säkerställa att det inte uppkommit några implementeringsproblem samt hur vårdadministratören tänker kring detta. I denna studie så används metoderna kvalitativ textanalys och kvalitativ frågeundersökning. En enkät skickades till vårdadministratörer som jobbat med implementeringen av journalsystemet Cosmic och som fick frågor som skulle svaras med öppna svar. Studien försöker belysa vårdadministratörens roll vid implementeringen av Cosmic och hur deras yrkesroll påverkats av att implementera ett nytt journalsystem. Slutsatser som framkommit är att en implementering kan vara problemfylld och svår att genomföra. Medarbetarna behöver få stöd från ledning och chef för att det ska bli en lyckad implementering. De implementeringsproblem som framkommer i studien kan alla kopplas till den viktiga treenigheten förstå-vilja-kunna.

Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94. / Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94.

Taligenkänning kan användas inom hälso- och sjukvård för att effektivisera och minska kostnader genom att det går snabbare att diktera och slutsignera journalanteckningar och att man inte behöver använda sig av transkriptionstjänster. I dagsläget används det särskilt vid röntgenmottagningar som helt eller delvis övergått till detta. Taligenkänningsprogram kan inom hälso- och sjukvård komma att användas av många olika användare med olika kunskaper vilket kan göra att det är svårt att implementera på bred front i en verksamhet. Små misstag i en text riskerar att få stora konsekvenser och kan innebära att mer tid går åt till att rätta misstag eftersom ett felaktigt ord riskerar att ge stora konsekvenser för vilken diagnos som ställs. Det krävs att man är noggrann vid korrekturläsning och har goda kunskaper i att ta till sig skriven text. Användarnas förkunskaper kan också påverka deras attityder till, och deras vilja, att använda taligenkänning. I denna studie undersöks implementeringen av taligenkänning på en röntgenmottagning vid ett av landets större sjukhus och personalens erfarenheter av att använda detta i arbetet. Respondenterna uttrycker förståelse för varför man använder sig av taligenkänning och är i huvudsak positiva till detta. De flesta erfar inte att det kräver några större förkunskaper även om det tycks finnas en önskan om uppföljning och mer kontinuerlig information för att kunna använda programmet optimalt.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever. Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever. Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten.

Behovet av att anpassa samhällen till ett blötare, varmare och mer oförutsägbart klimat uppmärksammas allt mer. I Sverige har kommunerna fått huvudansvaret för detta, och många har antagit mål och strategier. Det är dock oftast inte kommuner utan byggherrar som faktiskt utformar och bygger boendemiljöer; en aktör som nästan helt saknas i litteraturen om klimatanpassning. Jag har i denna studie undersökt hur en kommun har gått tillväga för att se till att byggherrar implementerar klimat- anpassningsåtgärder vid nybyggnation av flerbostadshus i stadsmiljö. Genom intervjuer med projektledare på byggherrar samt med kommunala tjänstemän har jag undersökt vad som påverkat implementeringen av de kommunala riktlinjerna gällande klimatanpassning i ett planområde i Gustavsberg, Värmdö kommun, och hur kommuntjänstemännen har gått tillväga för att se till att byggherrarna implementerar dessa riktlinjer. Studien visar att implementeringen har påverkats av ett stort antal så kallade barriärer, som är relaterade till bland annat planområdet i sig, till aktörernas kunskaper och resurser, och till de tillgängliga regelverken. Planområdet som jag har undersökt har utformats som en tät kvartersstad, med innergårdar på bjälklag för att på plats med parkering under. Bristen på ytor samt markföroreningar från tidigare verksamheter har gjort det svårt för byggherrarna att nå kommunens högt satta mål gällande dagvatten och grönska. Den främsta förklaringsfaktorn gällande implementering är dock aktörernas motiv och intressen. Byggherrar är vinstdrivande företag, och deras ekonomiska utrymme i projekten har varit avgörande. Åtgärder som ger positiva effekter för både byggherrar och kommun, såsom energibesparing och grönskande boendemiljöer, har i regel varit lättare att implementera. Åtgärder som byggherrarna främst ser som kostnader har däremot varit svårare att implementera, såsom fördröjningsmagasin för dagvatten. Trots att ett miljöprogram kopplats till detaljplanen och kommunen angett att programmet ska vara en bedömningsgrund för bygglovgivning så har kommunens tjänstemän behövt aktivt genomdriva dess riktlinjer gentemot byggherrarna inför varje bygglov. Genom att försöka träffa byggherrarna så tidigt i processen som möjligt och på så sätt påverka utformningen av kvarteren har kommuntjänstemännen föhandlat fram klimatanpassningen av området kvarter för kvarter.

Syftet med vår studie är att undersöka hur implementering av förskolans reviderade läroplan går till samt analysera likheter och skillnader i tolkningen av förskolans kvalitet utifrån ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas perspektiv samt granska på vilket sätt respondenternas utsagor avspeglar deras position i skolsystemets hierarki.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vår empiri grundar sig på införskaffade intervjusvar ifrån nio offentliga personer med olika roller och positioner inom skolsystemet.Resultatet av vår undersökning visar att implementering av förskolans reviderade läroplan är ett exempel på ett top-down perspektiv. Utifrån insamlat empirin konstaterar vi att respondenternas uppfattning om vad som är förskolans kvalitet skiljer sig beroende på deras roll och position inom skolväsendet. Dessutom kom vi fram till att två diskursiva mönster framträdde i ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas uttalanden som vi i studien benämnde för organisatoriskt- och pedagogiskt perspektiv.